Herman Lindqvist (författare) – Wikipedia

	Herman Lindqvist
	Herman Lindqvist under en kampanj för Barncancerfonden i Kungsträdgården, Stockholm i maj 2013.
Född	Bror Herman Lindqvist; 1 april 1943 (81 år); Bromma, Stockholm
Yrke	Författare; Journalist
Nationalitet	Svensk
Språk	Engelska; Finska; Franska; Svenska; Tyska
Genrer	Biografier; Historia
Noterbara verk	Historien om Sverige; Hermans historia
Priser	Svenska Litteratursällskapet i Finland; H.M Konungens medalj; Kommendör av Finlands Lejons order
Make/maka	Carin Nordman (1965–1977); Birgitta Lindqvist (1979–2014); Liliana Komorowska (2015–)
Barn	Tre barn

För andra personer med samma namn, se Herman Lindqvist (olika betydelser).

Bror Herman Lindqvist, född 1 april 1943 i Bromma församling i Stockholm, är en svensk journalist, författare och populärhistoriker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Herman Lindqvist växte upp på Sveriges ambassad i Helsingfors där fadern Eric Lindqvist var pressattaché.^[2] Han avlade studentexamen vid Nya svenska samskolan (Lönkan) i Helsingfors 1964, bedrev sedan studier vid Stockholms universitet och Göteborgs universitet, samt anställdes därefter på Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 1966–1967. Han var anställd på Aftonbladet 1967–1971 (korrespondent i Prag 1968, Paris 1969 och Beirut 1970), frilanskorrespondent i Hongkong för Expressen 1971–1973, anställd där från 1973 och deras korrespondent i Bangkok 1973–1976 samt i Kairo 1976–1978. Lindqvist anställdes på TV 1 1980, var TV:s Asienkorrespondent i Tokyo 1981–1984, Sveriges Radios korrespondent i Paris 1984–1989 och frilansade därefter för radio och tv i Madrid 1989–1991 samt har skrivit kåseriböcker om sin vistelse där.

Vid sekelskiftet 2000 uppmärksammades han genom sin populärhistoriska TV-serie Hermans historia (1991–2002), samt bokserien Historien om Sverige (1992–2006) som har sålt i stora upplagor. Under 1990-talet var Lindqvist kolumnist i Expressen, under 2000-talet i Aftonbladet och sedan 2018 i Svensk Damtidning.

Under åren 2005 - 2008 var Lindqvist, på hovets begäran, kronprinsessan Victorias privatlärare i historia.^{[källa behövs]}

Lindqvist är uttalad rojalist och i hans texter står kungligheter och andra makthavare ofta i centrum.

Lindqvist har sommarpratat i Sveriges Radio sju gånger, senast 2009, samt i radio Vega i Helsingfors 2014.

2023 var han gäst i P1:s Söndagsintervjun där han bland annat berättade om sitt liv som utrikeskorrespondent under 26 krig och konflikter runt om i världen.^[3]

Kontroverser[redigera | redigera wikitext]

Lindqvist har från akademiskt skolade historiker fått kritik för att en del av hans böcker innehåller faktafel och kontroversiella värderingar.^[4] 2000 drogs hela förstaupplagan av Lindqvists bok Drömmar och verklighet in av hans dåvarande förlag Norstedts på grund av att han där, utan faktagrund och mot befintlig historisk forskning, pekade ut professor Karl-Gustaf Hildebrand som antisemit.^[5]^[6] Efter korrigering utkom boken i ny version.

År 2012 stoppade Bonniers utgivningen av Lindqvists memoarer, Mitt i allt, sedan Dagens Nyheter-journalisten Henrik Arnstad anklagat Lindqvist för historieförfalskning då Lindqvist i memoarerna än en gång anklagat Hildebrand för antisemitism.^[6] Lindqvist hävdade senare i ett e-brev till Dagens Nyheter att kontroversen berodde på en olycklig formulering och att han inte hade för avsikt att peka ut Hildebrand som nazist. Han meddelade även att formuleringen skulle tas bort.^[7] Memoarerna utkom strax efteråt i korrigerad form.

I samband med att svenska prinsessan Estelles namn kungjordes 2012 gav Lindqvist ett negativt utlåtande om namnvalet. Kommentaren att namnet "låter som en nattklubbsdrottning", väckte skarpa reaktioner. Senare bad Lindqvist om ursäkt.^[8]

Våren 2012 hamnade Lindqvist även i blåsväder efter att ha medverkat i en intervju för en högerextremistisk webbplats.^[9]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Herman Lindqvist har tre barn i två upplösta äktenskap.^[1] I första äktenskapet fick han en son och en dotter. I andra äktenskapet 1979–2015 med författaren Birgitta Lindqvist^[10]^[11] föddes dottern Elin Lindqvist, som också är författare. Efter andra skilsmässan flyttade han till Warszawa med sin nya partner Liliana Komorowska som han gifte sig med 6 juni 2015.^[12]^[13]^[14]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

År 2016 promoverades Lindqvist till politices hedersdoktor vid Åbo Akademi.

Lindqvist har tilldelats Konungens medalj i 8:e storleken samt är kommendör av Finlands Lejons Orden. Han har belönats flera gånger av Svenska Litteratursällskapet i Finland.

Bibliografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

1969 – Tjeckoslovakien 1968 – den vackra drömmen
1980 – Strax före deadline
1983 – 102 krogar i Fjärran Östern
1984 – Japaner, japaner, japaner
1988 – Gallfeber
1989 – Rapporter från Mittens rike
1989 – Revolution! Om Frankrikes blodiga år
1989 – Om sakernas tillstånd i Paris 200 år efteråt (medförfattare)
1989 – Vita drömmar
1990 – ¡Caramba! Säger dom aldrig
1991 – Historien om Spanien
1991 – Europa är vi allihopa
1991 – Axel von Fersen – kvinnotjusare och herreman
1992 – På landet i Paris eller Tillbaka till plöjorna
1992 – Från islossning till kungarike^[a]
1993 – Christopher Columbus – var han riktigt klok?
1993 – Fjärran han drumlar eller Så kan det gå när inte tagelskjortan är på
1993 – En vandring genom den svenska historien
1993 – Gustav Vasa och hans söner och döttrar^[a]
1994 – Brödrafolkens fel
1994 – När Sverige blev stormakt^[a]
1995 – Storhet och fall^[a]
1996 – Med en gnutta fax
1996 – Hermans historia – Kungar och drottningar, öden och äventyr i Sveriges förflutna
1996 – Nyttan och nöjet^[a]
1997 – Herman i Frankrike
1997 – Gustavs dagar^[a]
1998 – Axel von Fersen och hans kärlek till Marie Antoinette (medförfattare)
1998 – Drottningholms slottsteater
1998 – När riket sprängdes och Bernadotte blev kung^[a]
1999 – Den svenska skogens historia (medförfattare)
1999 – Nu är det jul igen och igen och igen
1999 – Ånga och dynamit^[a]
2000 – Drömmar och verklighet^[a]
2002 – Nya berättelser från TV-serien Hermans historia
2002 – Tacka katten för det
2002 – Historien om ostindiefararna
2002 – Från istid till framtid^[a]
2003 – Krokodilen
2004 – Napoleon
2005 – Rubinen
2006 – Carl XVI Gustaf – porträtt i tiden
2006 – Mordet på Axel von Fersen
2006 – Det hände i Storkyrkan
2006 – Sveriges drottningar^[a]
2007 – Blå tummen med prinsessornas hopkok
2007 – Vår dramatiska historia
2008 – Madame de Pompadour – Intelligens, skönhet, makt
2009 – Jean Bernadotte – Mannen vi valde
2009 – Victoria – Drottning med tiden
2010 – Bernadotte – Det började i Örebro (medförfattare)
2010 – Kungligt och mänskligt – 200 år med ätten Bernadotte i Sverige
2010 – Kungliga frierier
2011 – Ludvig XIV – Solkungen
2012 – Mitt i allt (memoarer)
2013 – När Finland var Sverige
2014 – Erik XIV – Prakt, drömmar, mörker
2015 – Våra kolonier – De vi hade och de som aldrig blev av
2016 – De vilda Vasarna – En våldsam historia
2017 – Mannerheim – Marsken, masken, myten
2018 – Bernadotte – För Sverige hela tiden
2019 – Sverige-Polen – Tusen år av kärlek och krig
2020 – Historien om Sverige : från istid till framtid - så blev de första 14000 åren (reviderad utgåva)^[a]
2021 – Erik - Nordens härskare och sjörövarkung
2022 – Oscar II – Den Konungsligaste Av Alla Kungar

^ [a b c d e f g h i j k l] Del i bokserien "Historien om Sverige".

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Hasselrot, Astrid (1987). Skål och tack!: en bok om hur vi slutade dricka för mycket : intervjuer. Stockholm: Prisma. sid. 115-134. Libris 7407445. ISBN 91-518-2062-5

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Herman Lindqvist.
Bilder & media
Herman Lindqvist hos Albert Bonniers förlag
Herman Lindqvist i Svensk mediedatabas
Herman Lindqvist i Libris

[historien-om-sverige-15] [a b c d e f g h i j k l] Del i bokserien "Historien om Sverige".

[exp2-1] [a b] Herman Lindqvist om samvete och kärlek. Expressen, Karin Söbring 2014-09-21. Läst 2015-02-02.

[2] "Mitt i allt" från Stockholms stadsbibliotek

[3] ”Herman Lindqvist – har lagt världspussel och skrivit historia”. Sveriges Radio. 22 januari 2023. https://sverigesradio.se/avsnitt/herman-lindqvist-har-lagt-varldspussel-och-skrivit-historia-sondagsintervjun. Läst 22 januari 2023.

[4] Peter Englund. ”Herman snubblar”. https://peterenglundsnyawebb.wordpress.com/2015/09/03/herman-snubblar/. Läst 25 juni 2016.

[5] Tobias Brandell/SvD. ”Faktafel stoppar Lindqvists bok”. http://www.svd.se/kultur/faktafel-stoppar-lindqvists-bok_7419702.svd. Läst 14 augusti 2012.

[dn.se-6] [a b] Henrik Arnstad/DN. ”Herman Lindqvist fortsätter förfölja antinazisten Karl-Gustaf Hildebrand”. http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/henrik-arnstad-herman-lindqvist-fortsatter-forfolja-antinazisten-karl-gustaf-hildebrand/. Läst 14 augusti 2012.

[7] Karl Dalén/DN. ”Herman Lindqvist: Jag har inte anklagat Hildebrand för att vara nazist”. http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/herman-lindqvist-jag-har-inte-anklagat-hildebrand-for-att-vara-nazist. Läst 14 augusti 2012.

[8] Nordén, Sebastian (20 september 2012). ”Så reagerade Victoria på Hermans sågning”. MSN Nöje. Arkiverad från originalet den 4 januari 2013. https://archive.is/20130104113541/http://noje.se.msn.com/nyheter/s%C3%A5-reagerade-victoria-p%C3%A5-hermans-s%C3%A5gning.

[9] signerad artikel/DN. ”Herman Lindqvist medverkade på extremistsajt”. http://www.dn.se/kultur-noje/herman-lindqvist-medverkade-pa-extremistsajt. Läst 14 augusti 2012.

[vem-10] Vem är det : Svensk biografisk handbok 1985. Norstedts. 1984. sid. 686. ISBN 91-1-843222-0

[11] ”Herman Lindqvist separerar”. Göteborgs-Posten. 19 februari 2014. Arkiverad från originalet den 2 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150202133559/http://www.gp.se/tt/ttnoje/1.2285406-herman-lindqvist-separerar. Läst 7 augusti 2014.

[12] [Liliana Komorowska ”Grattis ...”]. Liliana Komorowska. Läst 6 juni 2014.

[13] ”Herman Lindqvist om samvete och kärlek”. http://www.expressen.se/nyheter/herman-lindqvist-om-samvete-och-karlek/. Läst 06062015.

[exp1-14] Herman Lindqvists dyra skilsmässa. Expressen, Fredrik Hansson, 2014-08-10. Läst 2015-02-02.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[a]