Holocenkalendern – Wikipedia

Holocenkalendern

Exempel på början av mänsklig civilisation: stentemplet vid "Göbekli Tepe", byggd runt 500 HE (9500 f.Kr.).[1]

Alternativa namn Holocéna kalendern Holocen era Typ Kalenderreform Gällande era Holocen era (HE) Den mänskliga eran Civilisationella eran Utgångspunkt (epok) 10000 f.Kr. Nuvarande år 12024 HE (2024 e.Kr.)

Holocenkalendern, alternativt holocéna kalendern eller holocen era (efter den geologiska epoken – holocen: 9 700 f.Kr. – idag), är en föreslagen kalenderreform, där år 1 sätts nära början för den moderna människans historia (början av mänsklig civilisation) men samtidigt anknyter till den gregorianska kalendern.^[1] Detta genom att sätta årtalet 10 000 före Kristus som epok (år 1) för den gällande eran. På så sätt kommer alla gregorianska datum kunna konverteras till holocenska datum genom enkla omräkningar.^[1]

Denna förslagna epok har ingen fastslagen benämning ännu men exempel på förekommande benämningar är holocen era/tideräkning, mänsklig era/tideräkning och mänsklig civilisation.

Omräkning[redigera | redigera wikitext]

Efter Kristus[redigera | redigera wikitext]

Datum efter Kristus (exempel: 2020) konverteras genom att årtalet adderas som positivt tal med 10 000.

${\displaystyle 10000+2020=12020}$

Detta ger datumet år 12 020 holocen era (12 020 HE) i holocenkalendern.

Före Kristus[redigera | redigera wikitext]

Datum före Kristus konverteras olika beroende på datum.

Detta beror på att det inte finns något år 0 och därför kommer datum före en epok alltid att ligga ett år före i nummer jämfört med en epok som pågår. Detta jämnar dock ut sig när båda räknedatum ligger före vardera epok. Se inledande tabell som exempel.

Upprinnelse och bevekelsegrunder[redigera | redigera wikitext]

Idén till kalenderreformen verkar ha väckts bland geologer under 1900-talet men en av dess främste förespråkare var den italienske paleontologen Cesare Emiliani, som på äldre dar kring 1993 sökte förnya intresset för frågan. Ett mål bland flera var att åstadkomma en konfessionsneutral nyordning, som gör minsta våld på mest gängse datering. Man skulle även fortsättningsvis kunna tala om vikingarnas bedrifter runt år 11 000 såsom inträffade på tiohundratalet.

SIS ambition att få med det borttappade år 0 uppfylls, samtidigt som den nya nollpunkten nu läggs så långt tillbaka som mera exakta årtalsangivelser kan tänkas önskvärda. Dess epok inträffade alltså för ungefär 12 000 år sedan (år 10001 f.Kr.) vid inledningen av en ny geologisk epok och början på människans senaste interglaciala historia. Hittills har idén dock inte funnit tillräckligt stöd.

Holocenkalendern kan knytas till ett stort antal förändringar och händelser:

Händelser omkring år 1 HE[redigera | redigera wikitext]

Den kalla yngre dryas-perioden tar slut. Pleistocen upphör och holocen tar vid. Sen paleolitisk tid slutar och mesolitisk tar vid – senare i norr än mot ekvatorn. Stora landområden som tidigare täckts av glaciärer blir åter beboeliga. Havsnivån stiger runt hela jorden och omfattande översvämningar inträffar över land till följd av att glaciärer smälter.

Homo floresiensis, människans senast kända nära släkting, dör ut.

Afrika[redigera | redigera wikitext]

• Nordafrika: Stor klimatförändring hade förvandlat norra Nildalen, nuvarande Egypten till en stor oas, som samlade nomadiserande stammar, vilka gradvis blev mer eller mindre bofasta. I Maghrebområdet i väster uppstår capsienkulturen.

Amerika[redigera | redigera wikitext]

Den andra landbryggan över Berings sund sjunker och försvinner omkring 2 000 HE. Landbryggan hade möjliggjort invandring av människor och djur från Sibirien till Alaska under 15 000 års tid.

• Nordamerika: I Kanada har inlandsisen dragit sig tillbaka åt nordost och i vad som är dagens British Columbia vid Nanu i Haida Gwaii tar en långvarig bosättning sin början. Folsom- och cloviskulturerna är spridda över sydvästra USA ägnar sig åt intensiv jakt som leder till att bland annat mammutar, mastodont, smilodon, jättebäver, jättesengångare och vildhäst dör ut. Kring år noll finns också Alabama- och paleo-indianska jägare-samlare-samhällen som lever halvnomadiskt. Blackwater Draw bildas i östra New Mexico och visar på mänsklig aktivitet.
• Sydamerika: Via Centralamerika har folk spridit sig till El Jobo (Venezuela) och längs Stilla havets kust förbi El Inga (Ecuador) och Pikimachay (Peru) i olika omgångar bebodd grotta redan från -10 000 HE, Tagua-Tagua (Chile) ända ned till Fells grottor i Eldslandet (Argentina) och vidare norrut längs atlantkusten till Lagoa Santa, grottor i nuvarande Brasilien.

Asien[redigera | redigera wikitext]

Grottplatser vid kaspiska havet används som människobostäder.

• Japan: De tidigaste spåren av jōmonkulturen uppträder, vilken använder keramik, fiskar, jagar och samlar. Omkring 10 000 boplatser kända från följande millennier. (Keramik uppträder inte i Mellanöstern förrän omkring 3 500 HE.)
• Korea: Den första keramiken dyker upp, troligen i anknytning till begynnande enskilda jordbruk.

Europa[redigera | redigera wikitext]

Magdalénienkulturen och ahrensburgkulturen blomstar i västra och centrala Europa.

• Danmark: brommekulturen blomstar.
• Norge: första spåren av boplatser längs kusterna i Bremsnes, Fosna, Östfold, Rogaland och Finnmark.

Mellanöstern[redigera | redigera wikitext]

Kultruinerna vid Karahan Tepe^(en) (vänster) och Göbekli Tepe (höger) från ca 500 HE. Vid Boncuklu Tarla^(en) finns ännu äldre ruiner.

Kring bördiga halvmånen sker troligen domesticering av gaseller och getter. Tamhund förekom redan.

• Levanten: natufisk kultur pågår. Livsmedelsproducenter i små samhällen av runda hus utanför grottor i dalgång nordväst om Jerusalem. Runt 1000 HE (9 000 f.Kr.) grundas även den första staden Jeriko i södra Levanten.
• Mesopotamien: Folk börjar samla vild vete och råg troligen för att göra malt att jäsa till öl. Minst tre språkliga grupper delar en gemensam kulturell och politisk livsstil, bland andra sumerer och semiter. I norra Mesopotamien, runt dagens turk-syriska gräns, har vilt enkornsvete skapat förutsättning för social organisation med kraft att bygga avancerade kultplatser av monoliter och målade stenskulpturer. Bland fyndplatser kan nämnas Boncuklu Tarla^(en) från cirka 1 HE (10 000 f.Kr.), samt Karahan Tepe^(en) och Göbekli Tepe från cirka 500 HE (9 500 f.Kr.).

Några händelser med årtalsjämförelse[redigera | redigera wikitext]

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

Eftersom kalenderreformen än inte har antagits av något land finns det inga kända standardiserade termer eller benämningar för kalendern på svenska. Artikelnamnet holocenkalendern är i sig källöst och är en direktöversättning från den engelska artikeln. På grund av detta kommer man stöta på diverse benämningar och förkortningar i artikeln som bör klargöras.

Nedan visas förslagsvisa benämningar för epoken.

• HE – Holocen era, alternativt Holocen epok
• ME – Mänsklig era, alternativt Mänsklig epok
• HT – Holocen tideräkning, alternativt Holocen tid
• MT – Mänsklig tideräkning, alternativt Mänsklig tid
• MC – Mänsklig civilisation

Hur man ska beskriva tiden före och efter holocenkalenderns start är även upp till förslag. Jämförande epok, före Kristus och efter Kristus (f.Kr., e.Kr.), har Kristi födelse som epokstart och därför fungerar det att man säger "efter Kristus", trots att "karaktären Kristus" levde under epoken "efter Kristus". Men att förslagsvis säga "efter mänsklig civilisation (e.MC)", kan få det att låta som om man beskriver tiden efter att eran har avslutats. Att enbart säga "mänsklig civilisation (MC)" och sedan säga "före mänsklig civilisation (f.MC)" kan förslagsvis låta och se dåligt ut ihop.

Förslagsvis kan man använda "under" eller "av" istället för "efter". Exempel: "År 12 021 under mänsklig civilisation" (12 021 u.MC) eller "År 12 021 av mänsklig civilisation" (12 021 a.MC).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Wikipedia[redigera | redigera wikitext]

• År 0
• Jōmon-perioder

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

• Youtubevideo om ämnet: A New History for Humanity – The Human Era

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

• Duncan, David Ewing (1999). The calendar: the 5000-year struggle to align the clock and the heavens – and what happened to the missing ten days. London: Fourth Estate. sid. 331–332. ISBN 1-85702-979-8