Israels försvarsmakt – Wikipedia

Israels försvarsmakt
צְבָא הַהֲגָנָה לְיִשְׂרָאֵל
Tzva HaHaganah LeYisra'el
Israeliska arméns emblem.


Israeliska arméns flagga.
Information
NationIsrael Israel
Ursprungligt namnצְבָא הַהֲגָנָה לְיִשְׂרָאֵל
Tzva HaHaganah LeYisra'el (info)
Grundad1948
Högste befälhavareramatkal Aviv Kochavi
StatsrådFörsvarsminister Benjamin Netanyahu
Försvarschefsar ha'hagana Aviv Kochavi
Vapenför ålder17–49
MilitärtjänstJa, från 18 år.
Stående styrkor176 500[1]
Reservstyrkor1 499 186 män
1 462 063 kvinnor
Ekonomi
Budget150 miljarder SEK (2015)[2]
Andel av BNP6,2% (2015)[2]
Övrigt
HistoriaStörsta militärkonflikterna
Israeliska korpraler från Nahalbrigaden och ingenjörstrupperna efter genomgången specialistofficerskurs.

Israels försvarsmakt (hebreiska: צְבָא הַהֲגָנָה לְיִשְׂרָאֵל/Tzva HaHaganah LeYisra'el) är Israels försvarsmakt. Inom Israel är den känd enligt förkortningen Tzahal. På engelska kallas den för IDF, Israel Defense Forces.

Israels försvarsmakt bildades när staten uppstod 1948. Försvarsmaktens föregångare innan dess var organisationen Haganah, mer specifikt Palmach och den judiska brigaden i den brittiska armén. När försvarsmakten bildades anslöt sig också organisationerna Irgun och Lehi. Uppgiften är att försvara statens existens, suveränitet och territoriella integritet samt att skydda invånarna och bekämpa terrorism. Israels försvarsmakt leds av Ramatkal, Israels försvarschef.

Israel har värnplikt för både män och kvinnor. Kvinnor har 22 månaders grundutbildning men ingen repetitionsutbildning; de är vidare uteslutna från vissa förband. Män har 36 månaders grundtjänst och är skyldiga att genomföra repetitionsutbildning till 55 års ålder, så länge de bor i landet. Värnplikten gäller judar (med undantag för ortodoxa judar) och druser, men inte kristna och muslimer. Dessa kan dock genomföra militärtjänst på frivillig basis.

Försvarsdoktrin[redigera | redigera wikitext]

Den israeliska försvarsdoktrinen bygger på följande grundläggande principer:

  • Israel har inte råd att förlora ett krig.
  • Strategisk defensiv, inga territoriella ambitioner.
  • Undvika krig genom politiska medel och militär avskräckning.
  • Förhindra upptrappning.
  • Snabba krigsavgöranden.
  • Mycket låga förlustsiffror.
  • Bekämpa terrorism.

Denna doktrin skall genomföras genom en defensiv strategi och en offensiv taktik, vilket innebär en liten yrkesarmé med god beredskap och möjlighet att kalla in värnpliktiga samt ett flygvapen och en flotta i ständig beredskap; vid större konflikter aktualiseras ett effektivt mobiliseringssystem och transportsystem.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Generallöjtnant Herzi Halevi, Israels försvarschef.
Organisationsplan för de israeliska markstidskrafterna.
Organisationsplan för de israeliska sjöstridskrafterna.
Organisationsplan för de israeliska flygstridskrafterna.

Chefen för generalstaben är försvarschef och utnämns av den israeliska regeringen. Vederbörande lyder direkt under försvarsministern. Nuvarande generalstabschef är generallöjtnant Aviv Kochavi, som efterträtt Gadi Eizenkot. Före Eizenkot var generallöjtnant Benny Gantz chef. Ställföreträdande generalstabschef är generalmajor Eyal Zamir. Chef för arméstaben är generalmajor Kobi Barak.

Under chefen för arméstaben lyder:

  • Norra militärkommandot (פיקוד הצפון)
  • Mellersta militärkommandot (פיקוד המרכז)
  • Södra militärkommandot (פיקוד הדרום)
  • Befolkningsskyddskommandot (פיקוד העורף)

Till armén hör:

  • Infanteriet
    • Givatibrigaden
    • Nahalbrigaden
    • Golanibrigaden
    • Fallskärmsjägarbrigaden
    • Kfirbrigaden
  • Pansartrupperna
    • Barakbrigaden
    • 7:e Pansarbrigaden
    • 401:a Pansarbrigaden
  • Ingenjörstrupperna
  • Tygkåren
  • Ungdoms- och undervisningskåren
  • Medicinska kåren
  • Intendenturkåren
  • Fältunderrättelsekåren
  • Adjutantkåren
  • Logistikkåren
  • Signalkåren

Israeliska säkerhetsstyrkor[redigera | redigera wikitext]

Materiel[redigera | redigera wikitext]

Handeldvapen[redigera | redigera wikitext]

Pistol[redigera | redigera wikitext]

Hagelgevär[redigera | redigera wikitext]

Automatkarbiner[redigera | redigera wikitext]

Prickskyttegevär[redigera | redigera wikitext]

Kulsprutor[redigera | redigera wikitext]

Robotvapen[redigera | redigera wikitext]

Kärnvapen[redigera | redigera wikitext]

Israel har aldrig officiellt deklarerat att landet har kärnvapen. Enligt tidningsuppgifter har Israel byggt mellan 80 och 200 kärnvapen sedan 1960-talet. Enligt SIPRI:s årsbok 2009 beräknas Israel ha omkring 80 kärnvapen. [3] År 1986 offentliggjorde kärnfysikern Mordechai Vanunu, som då arbetade vid en av de israeliska kärnanläggningarna, att Israel hade kärnvapen. I en tysk TV-intervju försvarade Israels premiärminister Ehud Olmert i december 2006 att landet innehar kärnvapen: "Iran, openly, explicitly and publicly threatens to wipe Israel off the map. Can you say that this is the same level, when they are aspiring to have nuclear weapons, as America, France, Israel, Russia?". [4]

I september 2009 röstade FN:s kärnkraftsförsamling igenom en resolution som kräver att Israel låter IAEA inspektera dess innehav av kärnvapen. Israel förklarade att man inte ämnar samarbeta med IAEA. [5]

Militära grader och uniformer[redigera | redigera wikitext]

Frivilligverksamhet inom Tzahal[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ The Institute for National Security Studies", chapter Israel Arkiverad 13 augusti 2008 hämtat från the Wayback Machine., March 23, 2008.
  2. ^ [a b] The Military Balance 2016, International Institute for Strategic Studies, 9 February 2016, p. 19 - Includes US Foreign Military Assistance
  3. ^ http://www.sipri.org/yearbook/2009/08
  4. ^ ”Iran: 'Shameful' that world is ignoring PM's comment on Israeli nukes”. Haaretz. 15 december 2006. http://www.haaretz.com/hasen/spages/801648.html.  (engelska)
  5. ^ http://www.reuters.com/article/gc08/idUSTRE58H3QW20090918
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Israels_försvarsmakt&oldid=54614592”