Ikonostas – Wikipedia

Ikonostas (av grekiska ikon och stasisː "ställande") är en skärmliknande vägg som är täckt med ikoner och som är placerad mellan koret och församlingen inne i östortodoxa och östkatolska kyrkor.^[1] Koret i de östortodoxa kyrkorna kallas för bema.^[2]

Portar[redigera | redigera wikitext]

Genom ikonostasen leder tre portar (det finns också ikonostaser med fem portar, som till exempel ikonostasen i Folkets frälsnings katedral i Rumänien, som är även världens största). Den mellersta, den kungliga porten, leder fram till altaret och är den förnämsta. Den högra leder till en sakristia, kallad diakonikon, och den vänstra leder till prothesis, ett litet rum, där nattvardsgåvorna tillreds inför gudstjänsten.

Ikoner[redigera | redigera wikitext]

En ikonostas brukar alltid ha en ikon på vänstra sidan av den kungliga porten föreställande Jungfru Maria och Jesusbarnet. På höger sida av den kungliga porten finns det en ikon föreställande Jesus. Exempel på andra peroner som förekommer är de tolv apostlarna, Johannes döparen, ärkeänglarna Gabriel och Mikael.^[3]

Material[redigera | redigera wikitext]

En ikonostas kan vara gjord av sten, trä eller metall.^[4]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

• 
  Ikonostas i Huvudkatedralen för de ryska väpnade styrkorna i Ryssland.
• 
  Ikonostasen i Vårfrukyrkan i Göteborg.
• 
  Ikonostasen i Heliga apostlarna Petrus och Paulus kyrka i Finland.
• 
  Ikonostas i en ukrainsk grekisk-katolsk katedral i Storbritannien.

Se även[redigera | redigera wikitext]

• Korskrank
• Lektorium

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

• Wikimedia Commons har media som rör Ikonostas.
  Bilder & media