Inga Gill – Wikipedia

	Inga Gill
	Hans Lindgren och Inga Gill i julkalendern Klart spår till Tomteboda (1968).
Född	Inga Stina Gill; 2 maj 1925; Katarina församling,; Stockholm, Sverige
Död	18 oktober 2000 (75 år); Sofia församling,; Stockholm, Sverige
Andra namn	Inga Stina Gill-Holmsten
Aktiva år	1943–2000
Make	Carl-Olof Alm ; (1950–1956; skilda) ; Karl-Arne Holmsten ; (1957–1995; hans död)
Betydande roller
	Susanna i Klart spår till Tomteboda; Harriet i Från A till Ö; Edith Persson i Varuhuset
	IMDb SFDb

Inga Gill, eg. Inga Stina Gill-Holmsten, född 2 maj 1925 i Katarina församling i Stockholm, död 18 oktober 2000 i Sofia församling i Stockholm, var en svensk skådespelare. Inga Gill var dotter till disponent Folke Gill och Stina Palmér.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Teaterskola och de första åren[redigera | redigera wikitext]

Inga Gill började sin karriär som dansös och utbildades i Paris och när hon kom hem till Sverige anslöt hon sig till Else Fischers danstrupp. Hon scendebuterade i Fischers dansuppsättning av Clownen Beppo som hade premiär 1942 på Sagoteatern i Medborgarhuset i Stockholm.^[1]

Gill kände dock att hon även behövde skådespeleriet som uttrycksmedel och sökte samma höst till Dramatens elevskola men blev inte antagen. Istället började hon då studera på Willy Koblancks teaterskola.

Genom Fischer träffade hon Ingmar Bergman och våren 1943 gjorde hon sin debut som skådespelare på Studentteatern i hans uppsättning av Carl Erik Soyas pjäs Vem är jag? eller När fan ger ett anbud.

Gill filmdebuterade 1947 i Gustaf Molanders Kvinna utan ansikte och medverkade även i Alf Sjöbergs prisbelönta film Fröken Julie 1951. Under flera år fick hon mest göra biroller, ofta hushållerska eller servitris. Men visade en annan sida som smedshustrun Lisa i Bergman-filmen Det sjunde inseglet 1957.

Inga Gill var även ett par säsonger engagerad vid Göteborgs stadsteater.

Radioserien Lilla Fridolf och jag^[2] av Rune Moberg med Douglas Håge, Hjördis Petterson, Inga Gill och Lars Ekborg, som Fridolf och Selma, dottern Maggan och fästmannen Valdemar började sändas på hösten 1955. Den följdes vecka efter vecka i vart och vartannat hushåll i landet. I oktober 1956 kom Torgny Anderbergs film Lille Fridolf och jag, som verkligen gjorde henne känd för den stora publiken.

Inga Gill medverkade mellan 1958 och 1965 i åtta av Kar de Mummas revyer på Folkan i Stockholm.

Gill var en mångsidig artist som även gjorde flera musikalroller. Redan 1956 spelade hon med Nils Poppe i Blåjackor på Lorensbergs Cirkus i Göteborg och våren 1970 kreerade hon pensionatsvärdinnan Fräulein Schneider i Cabaret på turné med Riksteatern.

1978 gjorde hon sitt enda gästspel på Dramaten i Sandro Key-Åbergs Hedersgästerna i regi av Barbro Larsson.

I början på 1980-talet återvände Gill till Vasan med Spanska flugan av Franz Arnold och Ernst Bach med Carl-Gustaf Lindstedt och i Michael Frayns Rampfeber med Gösta Bernhard, Siv Ericks, Martin Ljung och Lis Nilheim med flera.

På nyårsafton 1989 var det premiär på Ken Ludwigs fars Skaffa mig en tenor på Folkan.

På film och TV[redigera | redigera wikitext]

Gill debuterade i juni 1961 på TV-teatern som Madame Pugeot i Thornton Wilders Drottningar av Frankrike.

Hon gjorde sketcher med Lars Ekborg och Carl-Gustaf Lindstedt i Estrad.

I TV medverkade hon i flera julkalendrar såsom Teskedsgumman och Ture Sventon privatdetektiv.

I den för alla åldrar ordförrådsbildande TV-serien Från A till Ö – en resa orden runt gjorde Birgitta Andersson huvudrollen som den okonventionella men vetgiriga Hedvig Höök medan hennes oförstående syster Harriet gjordes av Gill.

Hon spelade mot Gunnar Hellström i Raskenstam 1983 och blev Edith med hela svenska folket i serien Varuhuset (1987–89^[2]). Hon deltog även i Lennart Swahns TV-lek Gäster med gester som sändes under flera omgångar med start 1982.

De sista åren[redigera | redigera wikitext]

Gills debut på Parkteatern i Stockholm 1952 var som tjänarinnan Dorine i Tartuffe av Molière och hon återvände 1998 var hon och kollegorna Meta Velander, Meg Westergren, Gunvor Pontén, Busk Margit Jonson, Berit Carlberg och Hans Lindgren i ålder för musikalen 70 girls 70, om pensionerade aktriser som stjäl pärlhalsband för att rädda hotellet de bor på. Uppsättningen producerades av Stockholms stadsteater.

Inga Gills sista roll var i Henning Mankells TV-serie Labyrinten.

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

1950 gifte hon sig med skådespelaren Carl-Olof Alm och 1957 gifte hon om sig med skådespelaren Karl-Arne Holmsten, med vilken hon förblev gift fram till dennes död 1995.^[2] De fick dottern My Holmsten, som också är skådespelare.

Inga Gill är gravsatt i minneslunden på Katarina kyrkogård i Stockholm.^[3]

Filmografi i urval[redigera | redigera wikitext]

1948 – Lars Hård
1951 – Fröken Julie
1954 – Hästhandlarens flickor
1954 – Farlig frihet
1955 – Mord, lilla vän
1955 – Friarannonsen
1956 – Lille Fridolf och jag
1956 – Sjunde himlen
1956 – Flamman
1956 – 7 vackra flickor
1957 – Det sjunde inseglet
1957 – Johan på Snippen tar hem spelet
1958 – Nära livet
1959 – Fridolfs farliga ålder
1959 – Enslingen i blåsväder
1960 – Djävulens öga
1960 – Domaren
1963 – Lyckodrömmen
1964 – Drömpojken
1965 – Kattorna
1967 – Drra på – kul grej på väg till Götet
1972 – Viskningar och rop
1973 – Bröllopet
1983 – Raskenstam
1986 – Min pappa är Tarzan
1986 – Amorosa

TV[redigera | redigera wikitext]

1964 – Idolen
1965 – Niklasons (TV-serie)
1965 – Herr Dardanell och hans upptåg på landet (TV-pjäs)
1967 – Gumman som blev liten som en tesked (TV-serie)
1968 – Klart spår till Tomteboda (TV-serie)
1968 – Estrad (TV-serie)
1970 – Gunghästen (TV-pjäs)
1973 – Teskedsgumman (TV-serie)
1974–1975 – Från A till Ö (TV-serie)
1976 – Åh, sole mio
1978 – Grabbarna i 57:an eller Musikaliska gänget (TV-serie)
1978 – Kvinnoborgen
1980 – Vitsuellt
1981 – Lysistrate (TV-film)
1982 – Studenten (TV-film)
1983 – Spanarna (TV-serie)
1984 – Panik i butiken (TV-serie)
1989 – Ture Sventon privatdetektiv (TV-serie)
1989 – Varuhuset (TV-serie)
1993 – Utan en tråd (TV-serie)
1995 – Esters testamente (TV-serie)
1997 – Snoken (TV-serie)
2000 – Labyrinten (TV-serie)

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1943	En prostituerad	Vem är jag eller När fan ger ett anbud Carl Erik Soya	Ingmar Bergman	Stockholms studentteater^[4]
1944	Lejontämjerskan En tennsoldat En danserska	Clownen Beppo Else Fisher	Ingmar Bergman	Medborgarteatern Folkparksturné^[5]
1945	Städerskan	Nattlig ankomst (Ankunft bei Nacht) Hans Rothe	Per-Axel Branner	Nya teatern
1950	Solange	Den farliga gåvan (Le Don d'Adèle) Jean-Pierre Grédy	Carl-Axel Heiknert	Riksteatern
1951	Marie - Gilberte	Boboll André Roussin	Per-Axel Branner	Riksteatern^[6]
1953	Louka	Hjältar (Arms and the Man) George Bernard Shaw	Per Gerhard	Vasateatern^[7]
	Bonnie	Saken är Oscar P.G. Wodehouse, Guy Bolton och Cole Porter	Georg Funkquist	Oscarsteatern^[8]
	Julia Körner	Swedenhielms Hjalmar Bergman	Kurt-Olof Sundström	Göteborgs stadsteater, 15 oktober 1953
1954	Fru Schröderheim	Gustav III August Strindberg	Bengt Lagerkvist	Göteborgs stadsteater, 13 januari 1954
1955	Sjörövar-Jenny	Tolvskillingsoperan Bertolt Brecht och Kurt Weill	Knut Ström	Göteborgs stadsteater^[9]
1955	Medverkande	Spectacle, revy Povel Ramel och Yngve Gamlin	Carl-Gustaf Kruuse af Verchou	Idéonteatern
1956		Blåjackor Lajos Lajtai	Albert Gaubier	Lorensbergs Cirkus^[10]
1958	Medverkade	Har den äran Kar de Mumma m.fl		Folkan^[11]
1964	Medverkande	Stockholmare, vet du vaad, revy Kar de Mumma	Jackie Söderman	Folkan^[12]
1967	Dorothy Cleves	Alltid på en onsdag (Any Wednesday) Muriel Resnik	Kåre Santesson	Lilla teatern^[13]
1968	Älskling, du vet att jag inte hör dig när vattnet rinner Robert Anderson	Per Gerhard	Lilla teatern^[14]
1970	Fräulein Schneider	Cabaret John Kander, Fred Ebb och Joe Masteroff	Henny Mürer	Riksteatern
1970	Golde	Spelman på taket Sholom Aleichem/Sheldon Harnick, Joseph Stein och Jerry Bock	Henny Mürer	Riksteatern
1971	Mary Featherstone	Hur andra älskar Alan Ayckbourn	Per Gerhard	Vasateatern^[15]
1975	Susan Smith	No, No, Nanette Vincent Youmans, Otto Harbach, Frank Mandel och Irving Caesar	Isa Quensel	Oscarsteatern^[16]^[17]
1976	Josepha	Vita Hästen Hans Müller och Ralph Benatzky	Jackie Söderman	Oscarsteatern^[18]
1978	Elna	Hedersgästerna Sandro Key-Åberg	Barbro Larsson	Dramaten
1981	Fru Emma Klink	Spanska flugan Franz Arnold och Ernst Bach	Per Gerhard	Vasateatern
1983	Dotty Otley	Rampfeber Michael Frayn	Per Gerhard	Vasateatern^[19]
1988		Det stannar i familjen Ray Cooney	Brian Howard	Folkan^[20]
1990		Skaffa mig en tenor Ken Ludwig	Piv Bernth	Folkan^[21]
1994	Fräulein Schneider	Cabaret John Kander, Fred Ebb och Joe Masteroff	Lars-Erik Liedholm	Intiman^[22]

Radioteater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År	Roll	Produktion	Regi
1954	Den unga flickan	I gryningen blir månen grå Tormod Skagestad	Kurt-Olof Sundström
1955	En dam med vespa	Hillman och de tre ingenjörerna Folke Mellvig	Carl-Otto Sandgren^[23]
1960	Ulla	Mordet i magasin 37 Berco	Manne Grünberger
1961	Fru Svedenberger	Ett misshumör går vidare Carl Erik Soya	Hans Dahlin
1961	Stinne	Egelykke Kaj Munk	Börje Mellvig
1962	Kammarjungfrun	Den farliga vänskapen Pierre de Marivaux	Hans Dahlin
1965	Gerd	Tjuvarna Arvid Rundberg, Per Wahlöö	Per Verner-Carlsson