Irving Berlin – Wikipedia

Irving Berlin
FöddИзраиль Моисеевич Бейлин
11 maj 1888[1][2][3]
Talatjyn[4] ​eller ​Tiumen[4]
Död22 september 1989[1][2][3] (101 år)
New York[5], USA
BegravdWoodlawn begravningsplats[6]
Andra namnIrving Berlin
Medborgare iUSA[7] och Kejsardömet Ryssland
SysselsättningKompositör[8], filmmusikkompositör, sångtextförfattare, manusförfattare, pianist, låtskrivare, musikalkompositör[9]
ArbetsgivareTed Snyder Company (1909–1918)
Noterbara verkWhite Christmas
MakaEllin Berlin
Dorothy Goetz
(g. 1912–1912, döden)
BarnMary Ellin Barrett (f. 1926)
FöräldrarMoses Beilin[10]
Lena Jarchin[10]
Utmärkelser
Oscar för bästa sång (1943)[11]
Grammy Lifetime Achievement Award (1968)[12]
Presidentens frihetsmedalj
Medal of Liberty[13]
Kongressens guldmedalj
Stjärna på Hollywood Walk of Fame
Redigera Wikidata
Alexander's Ragtime Band, Edison Amberol cylinder, 1911

Irving Berlin, ursprungligen Izrail Bejlin (Israel Isidore Baline), född 11 maj 1888 i Tjumen i Sibirien i Ryssland, död 22 september 1989 i New York i New York, var en amerikansk kompositör och textförfattare, Hans musik utgör en stor del av The Great American Songbook.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Berlin föddes i Kejsardömet Ryssland i en judisk familj men kom till USA vid fem års ålder, 1893, då hans familj emigrerade dit. Han publicerade sin första låt, "Marie from Sunny Italy" 1907 och fick 33 cent för förlagsrättigheterna, sin första stora internationella hit fick han med "Alexanders Ragtime Band" 1911. Sången utlöste en internationell ragtimefeber.

Irving Berlin skrev hundratals låtar, varav många blev stora hits och gjorde honom till en "legend" innan han fyllt 30. Under sin 60 år långa karriär skrev han uppskattningsvis 1 500 låtar, inklusive musiken till 19 Broadwayföreställningar och 18 Hollywoodfilmer, hans sånger nominerades åtta gånger till Oscar för bästa sång. Många låtar blev populära ledmotiv och hymner, däribland "Easter Parade", "White Christmas", "Happy Holiday", "This Is the Army, Mr. Jones" och "There's No Business Like Show Business". Hans Broadwaymusikal This is the Army uppfördes första gången 1938 och blev film 1942, som Irving Berlins paradrevy, med Ronald Reagan och Kate Smith som där sjöng Berlins "God Bless America".

Berlins sånger har nått topplaceringar på topplistorna 25 gånger och har varit föremål för många nyinspelningar av sångare som Eddie Fisher, Al Jolson, Fred Astaire, Ethel Merman, Louis Armstrong, Frank Sinatra, Dean Martin, Ethel Waters, Elvis Presley, Judy Garland, Barbra Streisand, Linda Ronstadt, Rosemary Clooney, Cher, Diana Ross, Bing Crosby, Rita Reys, Frankie Laine, Johnnie Ray, Billy Eckstine, Sarah Vaughan, Nat King Cole, Billie Holiday, Doris Day, Jerry Garcia, Willie Nelson, Bob Dylan och Ella Fitzgerald. Kompositören George Gershwin kallade Berlin "den största låtskrivaren som någonsin har levt"[14] och kompositören Jerome Kern drog slutsatsen att "Irving Berlin har ingen plats i amerikansk musik – han är amerikansk musik."[15]

Berlin gjorde i de flesta fall såväl text som musik till sina kompositioner. Han spelade enligt uppgift piano på gehör och förmedlade på detta sätt sina kompositioner till notskrivande medarbetare.

Irving Berlin avled vid 101 års ålder och är begravd på Woodlawn Cemetery i Bronx i New York.

Verk[redigera | redigera wikitext]

Kända kompositioner[redigera | redigera wikitext]

Filmmusik i urval[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, Irving Berlin, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Internet Broadway Database, Irving Berlin, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Philip Furia, Irving Berlin: A Life in Song (på engelska), Schirmer Books, 1998, ISBN 978-0-02-864815-6, Graham Wood.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, fr.findagrave.com.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, The New York Times.[källa från Wikidata]
  8. ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.ibdb.com.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.oscars.org.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.grammy.com.[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, The New York Times.[källa från Wikidata]
  14. ^ Wyatt, Robert; Johnson, John A. The George Gershwin Reader, Oxford Univ. Press (2004)
  15. ^ http://www.nytimes.com/1987/05/10/arts/pop-view-irving-berlin-s-american-landscape.html?scp=1&sq=Irving%20Berlin%27s%20American%20landscape&st=cse

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]