French
DeutschJerzy Einhorn – Wikipedia
| Jerzy Einhorn | |
 Jerzy och Nina Einhorn 1946 i Landskrona. | |
| Född | Jerzy Einhorn[1] 26 juli 1925[1] Częstochowa, Polen |
|---|---|
| Död | 28 april 2000[2][1] (74 år) Danderyds församling[1], Sverige |
| Begravd | Mosaiska kyrkogården[3] |
| Medborgare i | Polen och Sverige |
| Utbildad vid | Poznań University of Medical Sciences, [4]  |
| Sysselsättning | Politiker, universitetslärare, läkare |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges riksdag 1991–1994 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1991–1994)[5] Ledamot i socialutskottet (1991–1994)[6] | |
| Arbetsgivare | Karolinska Institutet |
| Politiskt parti | |
| Kristdemokraterna | |
| Maka | Nina Einhorn (g. 1949–2000) |
| Barn | Lena Einhorn (f. 1954) Stefan Einhorn (f. 1955) |
| Redigera Wikidata | |
Jerzy Einhorn, född 26 juli 1925 i Częstochowa i Polen, död 28 april 2000 i Danderyd, var en svensk läkare, professor i radioterapi och kristdemokratisk politiker.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Jerzy Einhorn blev medicine doktor 1958 på en avhandling om samspelet mellan hormonet tyreotropin och sköldkörtelns funktion.[7]. År 1959 blev han docent i radioterapi vid Karolinska Institutet och 1967 överläkare vid Radiumhemmet och professor i radioterapi.[8] Han var ordförande för European Federation of Cancer Societies från 1975 samt ordförande i Karolinska Institutets Nobelförsamling från 1984 för bedömning och beslut om varje års Nobelpristagare i medicin.
Einhorn var riksdagsledamot för Kristdemokraterna 1991–1994 för Stockholms kommuns valkrets. I riksdagen drev han igenom och var med och utarbetade ett förslag till prioritering inom vården publicerad 1995 som "Vårdens svåra val", SOU 1995:5.[9]
År 1999 instiftades Äldrepriset på initiativ av Jerzy Einhorn. Han var även ordförande i Kristdemokratiska seniorförbundet från dess bildande 1993 till sin död år 2000.
Han var gift med Nina Einhorn från 1949 samt far till Lena och Stefan Einhorn. Hans föräldrar var Pinkus Einhorn och Sarah Blibaum. Einhorn har i sina memoarer med titeln Utvald att leva beskrivit sin uppväxt och ungdomsåren i Polen och hur han som en av få polska judar överlevde Förintelsen.
Han var bland annat engagerad för Israels sak och den sionistiska frågan.[10]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- 1996 – Utvald att leva: minnen. Stockholm: Bonnier. Libris 7149597. ISBN 9100563277
- 1998 – Det är människor det handlar om. Stockholm: Bonnier. Libris 7149868. ISBN 9100566691
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, Einhorn, Jerzy.[källa från Wikidata]
- ^ Jerzy Einhorn, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Sten nr 540 – Jerzy Einhorn, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 31 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Nauka Polska, läst: 17 augusti 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läst: 24 juni 2020.[källa från Wikidata]
- ^ läst: 26 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Einhorn, Jerzy (1958) (på engelska). Studies on the effect of thyrotropic hormone on the thyroid function in man. Acta radiologica. Supplementum, 0365-5954 ; 160. Stockholm. Libris 622990
- ^ Inger Atterstam (29 april 2000). ”Dödsfall: Optimism och ärlighet drivkraft för Jerzy Einhorn”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/2000-04-29/29.
- ^ ”Vårdens svåra val - SOU 1995:5”. Regeringskansliet. 1 mars 1995. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/25124. Läst 24 augusti 2020.
- ^ Judisk Krönika, nr 1-2, 1971: Slut upp kring sionismen, läst 1 oktober 2017
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| |||||
|