Joan Baez – Wikipedia

Joan Baez
Joan Baez uppträder vid medborgarrättsmarschen i Washington 1963.
FödelsenamnJoan Chandos Baez
Född9 januari 1941 (83 år)
Staten Island, New York, USA
BakgrundUSA USA
GenrerFolk, folkrock, countrymusik
InstrumentSång, gitarr
År som aktiv1959 –
SkivbolagVanguard (1960–1971)
A&M (1972–1977)
Columbia (1977–1981)
Gold Castle (1987–1991)
Virgin (1991–1993)
Guardian (1995–2002)
Koch (2003–)
Webbplatsjoanbaez.com
Utmärkelser
Thomas Merton Award (1975)[1]
Grammy Lifetime Achievement Award (2007)[1]
"Spirit of Americana" Free Speech Award (2008)[2]
Ambassador of Conscience Award (2015)[1]
Rock and Roll Hall of Fame (2017)[1]
Latin Grammy Lifetime Achievement Award (2019)
3. klasse av Det hvite dobbeltkorsets orden (2024)[3]
Order of Arts and Letters
Grammy Award för bästa folkalbum
Americana Music Honors & Awards
Bambipriset
Riddare av Hederslegionen[1]
Joan Baez 2003.
Joan Baez sjunger We Shall Overcome i Vita huset.

Joan Chandos Baez, född 9 januari 1941 på Staten Island i New York, är en amerikansk folkmusiker, gitarrist, kompositör och aktivist för medborgerliga och mänskliga rättigheter.

Joan Baez debuterade på en festival i Newport år 1959. Hon fick sitt genombrott i början av 1960-talet. Jämte Bob Dylan var hon under denna tid en av förgrundsfigurerna inom amerikansk folkmusik.[4] Till skillnad från Dylan skrev hon väldigt få låtar själv, utan återuppväckte i början av sin karriär amerikanska folkvisor utan kända ursprungsförfattare, för att sedan göra egna versioner av andra jämlika artisters låtar. Albumet Baez sings Dylan är ett album där alla låtar är skrivna av Bob Dylan. Love is just a four-letter word är en av dessa. Denna låt släpptes aldrig av Bob Dylan, utan gavs bort till Joan Baez som sedan stod som originalartist.[5]

Baez är känd för sin höga, ljusa och klara stämma och ackompanjerar sig själv på akustisk gitarr. Bland hennes mest kända inspelningar märks Silver Dagger, Farewell Angelina, Donna Donna, The Night They Drove Old Dixie Down och Diamonds and Rust. Hon talar spanska flytande, och har spelat in spanska låtar som den välkända folkvisan Guantanamera. Hon är känd för sitt politiska engagemang, bland annat för medborgerliga och mänskliga rättigheter, pacifism samt inom miljörörelsen. Som många andra folkmusiker på denna tid var hon även starkt engagerad i politiska frågor som rörde rassegregeringen i USA och Vietnamkriget. År 1963 deltog Baez, med bland annat Bob Dylan, i Marschen till Washington för arbete och frihet, där flera freds- och protestlåtar framfördes, samt Martin Luther King höll sitt berömda tal I have a dream.[6]

Joan Baez gifte sig 1968 med David Harris. Paret fick sonen Gabriel Harris tillsammans. De skilde sig 1973. Baez hade även en yngre syster vid namn Mimi Fariña som också var en folkmusiksångare, men hon avled 2001.[7]

Trots att Bob Dylan blev mer känd på den internationella scenen, var det Baez som bjöd in honom att uppträda med henne innan han hade slagit igenom. Det ryktades stort om att de hade en relation, samtidigt som Bob Dylan fortfarande hade en relation med Suze Rotolo. Detta uppmärksammades stort, men slutade när deras gemensamma turnéer upphörde. Med rykten av bråk mellan de två musikerna gick de skilda vägar. Baez uttryckte att hon kände sig orättvist behandlad, något som hon långt senare fick en ursäkt för i dokumentären Bob Dylan & Joan Baez (2009). [5]

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Joan Baez har under sin karriär blivit nominerad och tilldelats ett antal priser och utmärkelser, bland annat 2007 när hon blev tilldelad en Grammy Lifetime Achievement Award.[8]

Joan Baez invald i Rock and Roll Hall of Fame 2017.[9] Hon fick även, tillsammans med bandet Koma NurDil, motta 2017 års Joe Hill Memorial Music Award. [10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] läs online, www.biography.com , läst: 12 december 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, americanamusic.org , läst: 22 juni 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ VIDEO:Čaputová udelila americkej speváčke Baezovej štátne vyznamenanie (på slovakiska), 3 februari 2024, läs online, läst: 3 februari 2024.[källa från Wikidata]
  4. ^ Browne, Ray Broadus (2001-01-01) (på engelska). The Guide to United States Popular Culture. Popular Press. ISBN 9780879728212. https://books.google.com/books?id=U3rJxPYT32MC. Läst 5 juli 2016 
  5. ^ [a b] ”Bob Dylan & Joan Baez - 2009 Documentary”. https://www.youtube.com/watch?v=Olh-XGQkp3g. Läst 30 september 2019. 
  6. ^ Dachs, David (1963). Anything goes: The World of Popular Music. sid. 243-244. Läst 30 september 2019 
  7. ^ ”Mimi Fariña”. IMDb. http://www.imdb.com/name/nm0267462/bio. Läst 5 juli 2016. 
  8. ^ ”Lifetime Achievement Award”. The GRAMMYs. Arkiverad från originalet den 2 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150702064838/http://www.grammy.org/recording-academy/awards/lifetime-awards. Läst 5 juli 2016. Đ
  9. ^ http://ultimateclassicrock.com/joan-baez-rock-and-roll-hall-of-fame/
  10. ^ ”www.svt.se”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/joan-baez-och-koma-nurdil-fick-forsta-joe-hill-priset. Läst 5 mars 2018. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • 1968 - Baez, Joan (1968). Det sorgsna nöjesfältet. Översättning: Mårten Edlund. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 1224663 
  • 1988 - Lyssna till min röst. Legenda opus, 99-0752863-3. Översättning: Per Nyqvist ([Ny utg. 1989] /1. uppl.). Stockholm: Legenda. Libris 7438169. ISBN 91-582-1522-0 
  • 2002 - Hajdu, David: Positively 4th Street. The Lives and Times of Joan Baez, Bob Dylan, Mimi Baez Farina and Richard Farina. North Point, N.Y.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Joan_Baez&oldid=54016099”