Nordstjernan AB – Wikipedia

För andra betydelser, se Nordstjärnan.
Nordstjernan Aktiebolag
Nordstjernans huvudkontor vid Stureplan i Stockholm.
Nordstjernanhuset vid Stureplan 3 i Stockholm.
Org.nr556000-1421
TypPrivat aktiebolag
HuvudkontorNordstjernanhuset
Sverige Stockholm, Sverige
NyckelpersonerViveca Ax:son Johnson
Styrelseordförande
Peter Hofvenstam
VD
BranschInvestmentbolag
Antal anställda33 116 – December 2012
Historik
Grundat1890
GrundareAxel Johnson
Ekonomi
Omsättning▲ 65,795 miljarder SEK
Rörelseresultat▲ 2,735 miljarder SEK
Vinst efter skatt▲ 722 miljoner SEK
Tillgångar▲ 48,078 miljarder SEK
Eget kapital▲ 7,71 miljarder SEK
Struktur
ÄgareAxel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelser,
medlemmar av familjen Ax:son Johnson
DotterbolagLista över dotterbolag
Övrigt
WebbplatsNordstjernan.se
FotnoterStatistik från 2012 års bokslut.[1]

Nordstjernan AB är ett svenskt familjeägt investmentbolag som kontrolleras av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelser. Ursprunget är det 1890 grundade Rederiaktiebolaget Nordstjernan.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Rederiaktiebolaget Nordstjernan och Johnson Line[redigera | redigera wikitext]

Skorstensmärke och rederiflagga för Nordstjernan Johnson Linien.
Affisch utförd av David Ljungdahl 1918.

Grundaren Axel Johnson, som från början var bokhållare och senare blev handelsagent, byggde upp ett kapital genom aktieaffärer. Johnsons företag påverkades inte av den svåra lågkonjunkturen i slutet av 1870-talet, eftersom han satsat på handel med stenkol från Storbritannien och svensk stålplåt och tackjärn. Det första fartyg som anskaffades 1885 var en träbåt med ångmaskin byggd 1873 i Sundsvall. Hon fick namnet W.T. Marshall efter en gruvägare i Yorkshire, men blir ingen ekonomisk framgång. År 1890 bildade Johnson Rederiaktiebolaget Nordstjernan som expanderade snabbt. Hans affärssinne, i kombination med personliga kontakter med den ekonomiska eliten och god finansiering, gjorde att förutsättningarna för att utveckla affärerna förelåg.

Malmexporten från Sverige blev alltmer betydande och rederiet beställde 1898 ångaren Nordstjernan med förstärkt skrov från ett tyskt varv. År 1900 tillkom malmlastarna S/S Oscar Fredrik, S/S Drottning Sophia och S/S Kronprins Gustaf. De fartygen blev stilbildande inom svensk sjöfart och inkomstbringande med sina långtidskontrakt på malm. Kring sekelskiftet var det Johnson och Broström som fraktade huvuddelen av den svenska malmexporten.

År 1904 påbörjade rederiet reguljär trafik till Sydamerika med den så kallade La Plata-linjen.[2] Av rederiets 14 ångfartyg gick sex på La Plata-linjen, ångfartygen S/S Axel Johnson, S/S Annie Johnson, S/S Kronprinsessan Victoria, S/S Prinsessan Ingeborg, S/S Oscar Fredrik och S/S Oscar II. S/S Axel Johnson var den första svenska ångaren som 1891 passerade Goda Hoppsudden på Afrikas sydspets. Detta stålfartyg var ovanligt stort för svenska förhållanden och med senaste teknik.[3] Sveriges export till Argentina, Brasilien och Uruguay ökade drastiskt tack vare Nordstjernans trafik, från 0,6 miljoner SEK 1903 till 12,7 miljoner SEK år 1912. Importen till Sverige, framför allt av kaffe, ökade än mer.

Trafiken, som fick namnet Johnson Line, eller Johnsonlinjen, bedrevs först enbart med lastångfartyg, men 1912 beställdes två stora dieseldrivna linjefartyg, varav det första var M/S Suecia. Hon kom att följas av 14 stora motorfartyg, från 1919 byggda vid svenska varv. Detta var de första oceangående, dieseldrivna fartyg som byggdes i världen och hädanefter byggde Johnson bara motorfartyg. Varje fartyg hade två motorer, kopplade till var sin propeller. Motorfartyg tar mer last än ångare, eftersom det inte krävs stora utrymmen för kolboxar och de kan gå med mindre besättning.[3] Åren 1920–21 såldes samtliga ångdrivna fartyg.

Man såg tidigt fördelen med containrar och satsade på sådan trafik. Man satsade även på att bil- och passagerartrafiken skulle komma att expandera och Sveabolaget köptes upp 1975 och omformades i samarbete med Effoa (Finska Ångfartygs AB) till Silja Line. Lindholmens varv sålde man 1965 till Broströmskoncernen och undgick därmed att dras in i varvskrisen.

Verksamheten koncentrerades och kyltrafiken och bogserrörelsen avvecklades 1986 liksom kemikalietrafiken 1988. Linjetrafiken krymptes kraftigt och nästan all trafik bedrevs i samsegling med andra rederier. År 1981 gick man in i ett samseglingskonsortium på Karibien. Man sålde 1989 återstoden av sitt ägande i trafiken på Nordamerika genom Johnson ScanStar. Johnson Line ombildades 1986 till Laser Lines (Latin America Services) med Johnson som majoritetsägare.[4] Trots olika åtgärder var lönsamheten låg och slutpunkt för linjetrafiken sattes 1991, då Laser Line såldes till Hamburg-Südamerika-Linie. Enda återstående shipping var därmed engagemanget i Silja Line, men de aktierna såldes åren kring millennieskiftet successivt av till Bermudaregistrerade Sea Containers.[5]

Expansion[redigera | redigera wikitext]

Under början av 1960-talet expanderade och internationaliserades Nordstjernan, i likhet med övrig svensk industri. Detta kunde ske tack vare försprånget som man fått genom att Sverige stått utanför andra världskriget. Nya marknader öppnades och handeln liberaliserades. Nordstjernan växte till ett vidsträckt konglomerat.

Ekonomisk kris[redigera | redigera wikitext]

Under 1970-talet återspeglades Sveriges kris i Nordstjernans alla branschområden. Långsiktiga strukturförändringar och konjunkturer förorsakade stora förluster inom flertalet av de rörelser som koncernen bedrev: sjöfarten, verkstäderna, oljan och stålet. 1970-talets kris tvingade Nordstjernan att bryta mot ägarens princip om oberoende och man började diskutera marknadsnoteringar av delar av koncernen i syfte att få tillgång till kapital. Strukturomvandlingen och koncentrationen till en kärnverksamhet är något av ett rekord inom svenskt näringsliv. 180 företag och legala enheter såldes av under ledning av koncernchefen Berndt Magnusson de närmast följande åren. Fem bolag börsnoterades: Avesta 1987, Databolin 1987, NK 1987, Silja Line 1990 och AB Linjebuss 1992.[6] Denna renodling skapade möjligheter för bygg- och fastighetsbolaget NCC att expandera. Detta företag börsintroducerades ursprungligen som Nordstjernan, men firmaändrade till NCC efter att ha förvärvat ABV 1988.

Börsnotering[redigera | redigera wikitext]

Nordstjernan förvandlades under 1980-talet från ett slutet familjeföretag och industriellt konglomerat till ett börsnoterat, nordiskt bygg- och fastighetsbolag, NCC. Efter förvärvet av SIAB våren 1997, som blev Bo Ax:son Johnsons sista affär, hade målet att bli ett av de största och marknadsledande byggföretagen i Norden förverkligats. Nordstjernan är alltjämt huvudägare i NCC.

Ny expansion[redigera | redigera wikitext]

Efter Bo Ax:son Johnsons bortgång 1997 tog kusinerna Antonia Ax:son Johnson och Viveca Ax:son Johnson över styrningen av Nordstjernan, varefter en ny investerings- och expansionsfas inleddes.

Idag[redigera | redigera wikitext]

Engelsbergs Bruk

Nordstjernan hade, vid början av 2022, innehav i bland annat Attendo Care, Bonava, Etac, Diös Fastigheter, NCC och Nobia.[6]

Nordstjernan äger även världsarvet Engelsbergs bruk som ligger utanför Fagersta.[6]

Företaget är en av de främsta medlemmarna, benämnda Senior Partners, i Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram för företag som bidrar finansiellt till högskolan[7]

Nyckelpersoner[redigera | redigera wikitext]

Viveca Ax:son Johnson (född 1963) är ordförande i styrelsen sedan 2007, då hon efterträdde Johan Björkman (1944-2007). Caroline Berg (född 1968) är vice ordförande sedan 2016, då hon efterträdde Antonia Ax:son Johnson (född 1943).[8]

Peter Hofvenstam (född 1965) är VD för Nordstjernan sedan 2019.[9]

Dotterbolag[6][redigera | redigera wikitext]

Samarbete med högskolor och universitet[redigera | redigera wikitext]

Företaget är en av medlemmarna, benämnda Partners, i Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram för företag som bidrar finansiellt till högskolan och nära samarbetar med den vad gäller forskning och utbildning.[10]

Skeppslista för Nordstjernan och Johnsonlinjen[redigera | redigera wikitext]

Fartyg Byggt Varv I tjänst Typ Dödvikt Notering
W.T. Marshall 1873 Sundsvall 1885-? Ångfartyg F.d. Carl Abraham Axell'. Inköpt 1885.
Annie Therese 1872 Hamburg 1890-1920 Ångfartyg 1225 F.d. Cyclop. Inköpt från Hapag 1890. Såld 1920 till Ystad. Sjönk 1936 efter beskjutning under det spanska inbördeskriget.
Axel Johnson 1891 Gävle 1891-1900 Ångfartyg 2160 Såld 1900 till Hamburg. Skrotad 1933 i Estland.
Oscar II 1896 Sunderland 1896-1915 Ångfartyg 5500 Sjönk 1915 efter kollision.
Oscar Fredrik 1900 Kiel 1900-1921 Ångfartyg 6540 Såld 1921 till Hamburg. Sjönk 1945 vid ett flyganfall.
Drottning Sophia 1901 Kiel 1901-1921 Ångfartyg 7740 Såld 1921 till Hamburg. Sjönk i tysk tjänst under andra världskriget.
Kronpris Gustaf 1901 Kiel 1901-1921 Ångfartyg 7740 Såld 1921 till Hamburg. Sjönk i tysk tjänst under andra världskriget.
Nordstjernan 1900 Kiel 1900-1920 Ångfartyg 1830 Såld 1920 till Sölvesborg. Skrotades 1955 i Ystad.
Reserv 1882 West Hartlepool 1904-1920 Ångfartyg 2580 F.d. Merkur. Inköpt 1903. Såld 1920 till Gävle. Skrotades 1935 i Genua, Italien.
Kronprinsessan Victoria 1905 Burmeister&Wain 1905-1921 Ångfartyg 6123 Såld 1921 till Hamburg. Skrotad 1931 i Hamburg.
Prinsessan Ingeborg 1905 Burmeister&Wain 1905-1921 Ångfartyg 6123 Såld 1921 till Hamburg. Sjönk i tysk tjänst 1925 utanför norska kusten.
Axel Johnson [II] 1910 Lindholmen 1910-1921 Ångfartyg 6500 Såld 1921 till Hamburg. Skrotad 1932 i Hamburg.
Annie Johnson 1910 Lindholmen 1910-1921 Ångfartyg 6500 Såld 1921 till Hamburg. Skrotad 1932 i Hamburg.
Margaret 1912 Campbeltown 1912-1919 Ångfartyg 2200 Sjönk 1919 vid Ölands södra udde.
Suecia 1912 Burmeister&Wain 1912-1940 Motorfartyg 6550 Utchartrad 1940 till brittiska staten. Sjönk 1942 efter torpedering på Nordatlanten.
Pedro Christophersen 1913 Burmeister&Wain 1913-1955 Motorfartyg 6550 Tidvis upplagd. Upplagd 1955. Såld 1962 till Göteborg. Konverterad 1963 till pråm.
Kronprins Gustav Adolf 1914 Burmeister&Wain 1914-1930 Motorfartyg 6550 Sjönk 1930 utanför Brasiliens kust efter två bränder. Blev vrak.
Kronprinsessan Margareta 1914 Burmeister&Wain 1914-1951 Motorfartyg 6550 Såld 1951 till Hamburg. Skrotad 1963 i Hamburg.
Pacific 1914 Burmeister&Wain 1914-1951 Motorfartyg 6550 Utchartrad 1940 till brittiska krigsministeriet. Såld 1951 till Hamburg. Skrotad 1980 i Indien.
San Francisco 1915 Burmeister&Wain 1915-1950 Motorfartyg 6550 Såld 1950 till Hamburg. Skrotad 1959 i Antwerpen, Belgien.
Valparaiso 1917 Burmeister&Wain 1917-1940 Motorfartyg 6550 Utchartrad 1940 till brittiska krigsministeriet. Sjönk 1940 efter torpedering i Nordatlanten.
Lima 1918 Burmeister&Wain 1918-1942 Motorfartyg 6550 Utchartrad 1940 till brittiska krigsministeriet. Sjönk 1942 efter torpedering av tysk ubåt utanför Afrikas kust.
Kedoe 1921 Burmeister&Wain ej i tjänst Motorfartyg 6550 Såld under utrustning till Koninklijke Rotterdamsche Lloyd. Upphuggen 1961 i Brügge, Belgien.
Cometa 1921 Burmeister&Wain ej i tjänst Motorfartyg 6550 Såld under utrustning till Det Bergenske D/S, Bergen. Torpederad 1940 utanför Orkneyöarna.
Santos 1925 Kockums 1925-1940 Motorfartyg 6550 Sjönk 1940 efter torpedering utanför Shetlandsöarna.
Thai 1913 Kockums 1913-1921 Ångfartyg 2232 Såld 1921 till Helsingborg. Sjönk 1954 på Ålands hav.
Avesta 1913 Kockums 1913-1951 Ångfartyg 2232 Såld 1921 till Helsingborg. Sjönk 1940 utanför Norges kust.
Lao 1898 Glasgow 1917-1920 Ångfartyg 4300 F.d. Hyllos. Inköpt 1915. Såld 1920 till Sverige. Skrotad 1960.
Engelsberg 1917 Götaverken 1917-1920 Ångfartyg 770 Såld 1921 till Trelleborg.
Vesterby 1917 Eriksberg 1917-1919 Ångfartyg 970 Minsprängdes 1919. Vraket såldes 1921 till Danmark.
Jönköping I 1891 Sunderland 1917-1918 Ångfartyg 2150 Torpederades 1918 utanför brittiska kusten.
Jönköping II 1888 Dundee 1917-1918 Ångfartyg 2000 Torpederades 1918 i Nordsjön.
Balboa 1919 Götaverken 1919-1950 Motorfartyg 9200 Såld 1950 till Hamburg. Skrotad 1959 i Japan.
Buenos Aires 1920 Götaverken 1920-1940 Motorfartyg 9200 Minsprängdes 1940 blev förrådsfartyg. Upphuggen 1950 i Antwerpen.
Canada 1921 Götaverken 1921-1950 Motorfartyg 9200 Såld 1950 till Hamburg. Skrotad 1959 i Bremen.
Axel Johnson [III] 1925 Götaverken 1925-1962 Motorfartyg ca 7350 Skrotad 1962 i Ystad.
Annie Johnson [II] 1925 Götaverken 1925-1962 Motorfartyg ca 7350 Skrotad 1962 i Ystad.
Margaret Johnson 1928 Götaverken 1928-1962 Motorfartyg ca 7350 Skrotad 1962 i Ystad.
Nynäs 1929 Öresundsvarvet 1929-1956 Motortankfartyg 300 Såld 1956 till Rederi AB Sebou, Göteborg.
Dalanäs 1934 Öresundsvarvet 1934-1957 Motortankfartyg 500 Såld 1957 till Skärhamn.
Argentina 1935 Götaverken 1935-1942 Motorfartyg 7000 Minsprängd 1942 i Skagerak.
Brasil 1935 Götaverken 1935-1943 Motorfartyg 7000 Minsprängd 1943 utanför Stavanger.
Nordstjernan [II] 1935 Götaverken 1935-1968 Motorfartyg 7000 Såld 1968 till Grekland. Upphuggen 1969.
Uruguay 1935 Götaverken 1935-1968 Motorfartyg 7000 Såld 1968 till Grekland. Upphuggen 1969.
Colombia 1937 Götaverken 1937-1954 Motorfartyg 7000 Grunstött 1954 i Bottenhavet och blev vrak.
Chile 1937 Götaverken 1937-1968 Motorfartyg 7000 Sjönk 1959 i Köpenhamn efter brand. Såld 1968 till Panama.
Peru 1938 Götaverken 1938-1970 Motorfartyg 7000 Såld 1970 till Grekland.
Venezuela 1939 Götaverken 1939-1941 Motorfartyg 7000 Torpederad 1941 av ubåt i Nordatlanten.
Janus 1939 Öresundsvarvet 1939-1940 Motortankfartyg 15100 Torpederad 1940 av ubåt i Nordatlanten.
Silenus 1939 Dundee ej i tjänst Motortankfartyg 12500 Blev kvar i Storbritannien och såld till brittiskt rederi på regeringen önskan.
Ecuador 1940 Götaverken 1940-1956 Motorfartyg 7000 Grundstött mellan Terschelling och Vlissingen, Nederländerna och blev vrak.
Oceanus 1940 Götaverken 1940-1949 Motortankfartyg 15400 Såld 1949 till Billnars Rederi AB, Göteborg. Upphuggen 1968 i Taiwan.
Uranus 1941 Kockums 1943-1948 Motortankfartyg 16400 Såld 1948 till Norge.
Brasil II 1943 Götaverken 1943-1971 Motorfartyg 7000 Såld 1971 till Panama. Upphuggen 1976.
Argentina [II] 1943 Götaverken 1943-1970 Motorfartyg 7000 Såld 1970 till Cypern. Upphuggen 1979.
La Plata 1943 Kockums 1944-1957 Motorfartyg 7000 Strandad efter brand utanför Brasiliens kust. Skrotad.
Suecia [II] 1944 Götaverken 1944-1970 Motorfartyg 7000 Såld 1970 till Grekland.
Venezuela [II] 1944 Götaverken 1944-1970 Motorfartyg 7000 Såld 1970 till Panama.
Sinus 1939 Götaverken 1945-1949 Motortankfartyg 12500 Upplagd till 1945. Såld 1949 till Rederi AB Ragne, Västervik.
Amazonas 1943 Kockums 1945-1964 Motorfartyg 7000 Såld 1964 till Singapore.
Orinoco 1944 Kockums 1945-1964 Motorfartyg 7000 Såld 1964 till Singapore.
Bio-Bio 1944 Kockums 1945-1969 Motorfartyg 7000 Förstördes 1969 av brand då hon reparerades på Lindholmens varv.
Panama 1945 Götaverken 1945-1971 Motorfartyg 7000 Såld 1971 till Liberia.
Bolivia 1946 Götaverken 1946-1971 Motorfartyg 7000 Såld 1971 till Panama. Upphuggen 1979.
Golden Gate 1947 Kockums 1946-1972 Motorfartyg 9000 Såld 1972 till Göteborg. Upphuggen 1973 i Taiwan.
Paraguay 1947 Götaverken 1947-1972 Motorfartyg 7000 Såld 1972 till Cypern. Upphuggen 1976.
Star Arcturus 1939 Chester, PA, USA 1947-1971 Motorfartyg 9000 Ex-US Navy. Inköpt 1947. Upphuggen 1971.
Star Alcyone 1939 Chester, PA, USA 1947-1969 Motorfartyg 9000 Ex-US Navy. Inköpt 1947. Upphuggen 1969.
Star Betelgeuse 1939 Chester, PA, USA 1947-1972 Motorfartyg 9000 Ex-US Navy. Inköpt 1947. Upphuggen 1972.
Seattle 1947 Kockums 1947-1972 Motorfartyg 9000 Såld 1972 till Singapore. Upphuggen 1973.
Guayana 1948 Götaverken 1948-1971 Motorfartyg 7000 Såld till 1971 Stena AB. Upphuggen 1977.
Los Angeles 1948 Kockums 1948-1972 Motorfartyg 9000 Såld 1972 till Göteborg. Upphuggen 1972 i Spanien.
Lions Gate 1949 Kockums 1949-1973 Motorfartyg 9000 Såld 1973 till Grimstad, Norge. Förlist 1980.
Venus 1949 Kockums 1949 Motortankfartyg 16000 Upplagd 1949. Såld 1950 till Brasilien.
Elfnäs 1949 Lindholmen 1949-1968 Motortankfartyg 1400 Såld 1968 till Göteborg.
Framnäs 1949 Lindholmen 1949-1967 Motortankfartyg 1400 Såld 1969 till Skärhamn.
Lindesnäs 1949 Lindholmen 1949-1957 Motortankfartyg 1400 Förliste och sjönk 1957 utanför Hävringe.
Thai [II] 1947 Kockums 1950-1972 Motorfartyg 9000 F.d. Boheme. Inköpt 1950. Havererad 1972 och utdömd i Japan. Upphuggen i Taiwan.
Lao [II] 1947 Kockums 1952-1974 Motorfartyg 9000 F.d. Tosca. Inköpt 1950 men i trafik först 1952. Såld 1974 till Liberia. Upphuggen 1979.
Silver Gate 1951 Kiel 1951-1975 Motorfartyg 9000 Upplagd 1975. Såld 1977 till Liberia. Upphuggen 1979.
Portland 1951 Kockums 1951-1972 Motorfartyg 9000 Upplagd 1972. Såld 1973 till Panama. Upphuggen 1973.
Reserv [II] 1939 Sunderland 1951-1952 Motorfartyg 9000 F.d. Rodsley. Inköpt 1951. Efter flera missöden såld 1952 till Norge. Upphuggen 1972.
California 1953 Kockums 1953-1975 Motorfartyg 9000 Upplagd 1975. Såld 1977 till Liberia. Upphuggen 1979 i Taiwan.
Canada [II] 1953 Kockums 1953-1977 Motorfartyg 9000 Såld 1977 till Liberia. Upphuggen 1979 i Taiwan.
Oceanus [II] 1954 Lindholmen 1954-1966 Motortankfartyg 24700 Såld 1966 till Italien. Upphuggen 1982.
Rio de Janeiro 1957 Lindholmen 1957-1980 Motorfartyg 10000 Såld till upphuggning 1980.
Buenos Aires [II] 1957 Lindholmen 1957-1983 Motorfartyg 10000 Såld 1983 till Panama.
Montevideo 1958 Lindholmen 1958-1981 Motorfartyg 10000 Såld 1981 till Liberia.
Star Bellatrix 1957 Skottland 1959-1978 Motorfartyg F.d. Capitan Cardamilitis. Inköpt 1959. Överförd 1972 till A. Johnson & Co HAB. Såld 1978 till Liberia.
Santos [II] 1959 Lindholmen 1959-1983 Motorfartyg 10000 Såld 1983 till Panama.
Rosario 1960 Lindholmen 1960-1980 Motorfartyg 10000 Utchartrad 1980 med namnet Zacapa. Såld 1981 till Panama. Upphuggen 1983.
Brasilia 1960 Lindholmen 1960-1983 Motorfartyg 10000 Såld 1983 till Gibraltar.
Nynäs 1963 Elmshorn, Västtyskland 1963-1976 Asfalttankfartyg 1650 Såld 1976 till Skärhamn.
Star Aldebran 1962 Ekensbergs Varv 1963-1978 Motorfartyg 10790 F.d. Kensington. Inköpt 1963. Såld 1978 till Liberia. Upphuggen 1987 i Indien.
Star Antares 1956 Nakskov, Danmark 1963-1978 Motorfartyg 10000 F.d. Ivaran. Inköpt 1963. Såld 1978 till Cypern. Upphuggen 1988.
Yakima Valley 1963 Lindholmen 1963-1970 Motorkylfartyg 6275 Såld 1970 till Frankrike.
Bahia Blanca 1964 Lindholmen 1964-1984 Motorfartyg 10000 Såld 1984 till Göteborg. Upphuggen 1985 på Malta.
Rio Negro Valley 1964 Lindholmen 1964-1970 Motorkylfartyg 6275 Såld 1970 till Frankrike.
Star Altair 1965 Ekensbergs Varv 1965-1978 Motorfartyg 10790 F.d. Vimeira. Inköpt 1965. Såld 1978 till Liberia. Upphuggen 1979 i Pakistan.
Hood River Valley 1965 Hamburg 1965-1971 Motorfartyg 6000 Såld 1971 till Liberia. Upphuggen 1985 i Pakistan.
Okanagan Valley 1966 Hamburg 1966-1971 Motorfartyg 6000 Såld 1971 till Liberia. Upphuggen 1985 i Pakistan.
Dan Joaquin Valley 1968 Wärtsilä 1968-1985 Motorkylfartyg 7900 Såld 1981 till partrederiet Sembawang Johnson Alfa och döpt till Durian. Johnson 1985 inte längre ägare.
Aconcaqua Valley 1968 Wärtsilä 1968- Motorkylfartyg 7900 Såld 1981 till partrederiet Sembawang Johnson Alfa och döpt till Pisang. Johnson 1985 ensam ägare.
Star Procyon 1966 Bremen-Gröpelingen 1969-1974 Motorfartyg 15600 F.d. Heering Susan. Inköpt 1969. Såld 1974 till Mexiko. Upphuggen 1986 i Taiwan.
Star Alcyone [II] 1967 Bremen-Gröpelingen 1971-1974 Motorfartyg 15600 F.d. Heering Lotte. Inköpt 1971. Såld 1974 till Mexiko. Upphuggen 1986.
Engelsberg [II] 1969 Sölvesborg 1969-1984 Asfalttankfartyg 3800 Såld 1984 till Axel Johnson Chemical AB, Stockholm.
Framnäs [II] 1973 Sölvesborg 1973-1984 Asfalttankfartyg 5000 Såld 1984 till Axel Johnson Chemical AB, Stockholm.
Axel Johnson [IV] 1969 Wärtsilä 1969-1986 Containerfartyg 14700 Såld 1986 till Cypern.
Annie Johnson [III] 1969 Wärtsilä 1969-1986 Containerfartyg 14700 Såld 1986 till Cypern.
Oceanus [III] 1969 Eriksberg 1969-1982 Motortankfartyg 133000 Såld 1982 till Singapore. Upphuggen 1986 i Taiwan.
Margaret Johnson [II] 1970 Wärtsilä 1970-1986 Containerfartyg 14700 Såld 1986 till Liberia.
San Francisco 1970 Wärtsilä 1970-1986 Containerfartyg 14700 Såld 1986 till Schweiz.
Antonia Johnson 1971 Wärtsilä 1971-1985 Containerfartyg 14700 Såld 1985 till Panama.
Suecia 1971 Wärtsilä 1971-1979 Motorbulkfartyg 30000 Såld 1979 till A. Johnson & Co HAB.
Pacific 1971 Wärtsilä 1971-1979 Motorbulkfartyg 30000 Såld 1979 till Rederiaktiebolaget Nordstjernan.
Star Alcyone [III] 1975 Mitsui, Japan 1976-1979 Motorfartyg 18500 F.d. Aristomachos. Inköpt 1976. Såld 1979 till Kina.
Star Procyon [III] 1975 Mitsui, Japan 1976-1979 Motorfartyg 18500 F.d. Aristeides. Inköpt 1976. Såld 1979 till Kina.
Avesta [II] 1979 Nippon Kokan, Japan 1979-1981 Ro-ro-biltransport 12400 Överförd 1981 till Johnson Line AB. Såld 1982 till Rederi AB Soya.
Johnson Chemstar 1980 Kockums 1980-1985 Kemitankfartyg 37500 Såld 1985 till Panama.
Johnson Chemsun 1980 Kockums 1980-1985 Kemitankfartyg 37500 Såld 1985 till Panama.
Svea Corona 1975 Dubeigon-Normandie 1981-1984 Bil/passagerarfartyg 1746 Övertagen 1981 från Rederi-Svea. Såld 1984 till Grekland.
Svealand 1972 Helsingør 1981-1986 Bil/passagerarfartyg 2600 Övertagen 1981 från Rederi-Svea. Såld 1986 till Swedecarrier Rederi AB. Åter inchartrad 1989.
Saga Star 1981 Kalmar/Marstrand/Eriksberg 1981-1982 Ro-ro-fartyg 5492 Övertagen 1981 från Rederi-Svea. Såld 1982 till Svenska Lastbils AB.
[[M/S Fennia|Fennia]] 1966 Öresundsvarvet 1981-1983 Bil/passagerarfartyg 1410 Övertagen 1981 från Rederi-Svea. Såld 1983 till Jakob-Lines AB, Mariehamn.
[[M/S Stena Saga|Silvia Regina]] 1981 Wärtsilä 1981-1988 Bil/passagerarfartyg 3898 Övertagen 1981 från Rederi-Svea. Såld 1988 till Stena AB, Göteborg.
Johnson Chemspan 1982 Ankerløkken, Norge 1982-1988 Kemitankfartyg 32340 Såld 1988 till Norge.
Johnson Chemstream 1983 Nakskov, Danmark 1983-1986 Kemitankfartyg 17465 Såld 1986 till Indien.
Nordic Stream 1979 Oskarshamn 1982-1985 Ro-ro-fartyg 14500 F.d. Qatar Express. Inköpt 1982. Såld 1985 till Panama.
Bo Johnson 1984 Nippon Kokan, Japan 1984-1985 Containerfartyg 34680 Såld 1985 till Nordstjernan AB.
Rosa Blanca 1985 Nippon Kokan, Japan 1985- Ro-ro-fartyg 27601 Ägd gemensamt av Johnson Line, Wilh. Wilhelmsen och Effoa. Svensk flagg. Såld 1993 till Liberia.
Rosa Tucano 1985 Nippon Kokan, Japan 1985- Ro-ro-fartyg 27601 Ägd gemensamt av Johnson Line, Wilh. Wilhelmsen och Effoa. Wilhelmsens andel 1989 till Johnson Line. Norsk flagg. Såld 1993 till Hamburg.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Bokslut & Nyckeltal Nordstjernan Aktiebolag”. AllaBolag.se. http://www.allabolag.se/5560001421/bokslut. 
  2. ^ Almanack för alla 1915, sid. 169.
  3. ^ [a b] Olsson, Jan; Wällhed, Anders (1994). Kampen mellan segel och ånga. Göteborg: Tre böcker. Libris 7592894. ISBN 9170291322 
  4. ^ Larsson, Sören; Saving, Jaak (1990). Nordstjernan inifrån : 1890-1990. Stockholm: Norstedt. Libris 7155613. ISBN 9119073127 
  5. ^ Stockholms Hamn AB: Axel Johnson
  6. ^ [a b c d] ”Årsredovisning 2011” (PDF). Nordstjernan AB. Arkiverad från originalet den 6 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160306060114/http://nordstjernan.se/fileadmin/Upload/document/Nordstjernan_AR_2011_locked_01.pdf. Läst 27 april 2012. 
  7. ^ http://www.hhs.se/se/BusinessAndSociety/Partnerprogrammet/Pages/Partnerf%C3%B6retag.aspx
  8. ^ ”Styrelse”. Nordstjernan AB. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818033224/http://www.nordstjernan.se/index.php?id=34. Läst 16 april 2012. 
  9. ^ ”Ledande befattningshavare”. Nordstjernan AB. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818033239/http://www.nordstjernan.se/index.php?id=35. Läst 11 juni 2019. 
  10. ^ ”www.hhs.se - Näringsliv & samhälle, Handelshögskolans Partnerföretag”. http://www.hhs.se/se/BusinessAndSociety/Partnerprogrammet/Pages/Partnerf%C3%B6retag.aspx. Läst 28 juli 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
Johnsonsfären
Personer
Viktigare företag samt stiftelser
Övriga företag
Övrigt
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nordstjernan_AB&oldid=54426084”