Köp inte ryska varor! – Wikipedia

Не купуй російське! (Ne kupyj rosijske!, Köp inte ryska varor!)
Foto från en av flashmob-aktionerna av typen "die-in" (syftning till Ukrainas offer).
Bildad	14 augusti 2013, 2 mars 2014
Grundare	Vidsitj
Typ	medborgarkampanj
Juridisk status	pågående
Syfte/fokus	påverka rysk politik gentemot Ukraina
Betjänad region	Ukraina
Officiella språk	ukrainska
Webbplats	vidsich.info

Köp inte ryska varor! (ukrainska: "Не купуй російське!", Ne kupuj rosijs'ke) eller Bojkotta ryska varor! (ukrainska: "Бойкотуй російське!", Bojkotuj rosijs'ke!) är en ukrainsk kampanj för att bojkotta ryska varor. Protestkampanjen inleddes augusti 2013, som en reaktion mot ett ryskt importstopp gällande en rad ukrainska varor. Kampanjen sattes igång av det ukrainska nätverket Vidsitj på olika sociala medier.^[1] Den fortsatte via massdistribution av flygblad, affischer och dekaler i ett 40-tal städer.

Kampanjen ebbade ut sent 2013, då uppmärksamheten togs över av Euromajdan och dess protestvåg mot landets styrande. Våren 2014 återupptogs kampanjen dock, i samband med Krimkrisen och den uppblossade konflikten i östra Ukraina.

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Enligt aktivisterna började kampanjen som ett svar på den serie av ekonomiska stridsåtgärder mot Ukraina, inklusive "Köttkriget", "Ostkriget" och "Chokladkriget".^[1] 14 augusti 2013 listade Rysslands tullmyndighet alla ukrainska exportföretag på en "svart lista", vilket i praktiken resulterade i en handelsblockad mot rysk import av ukrainska varor.^[2] Vid gränsen bildades snart en kö av flera hundra lastbilar och järnvägsvagnar.^[3]

Bojkotter[redigera | redigera wikitext]

I Ukraina[redigera | redigera wikitext]

22 augusti 2013 arrangerades en demonstration vid den ukrainska presidentens administrationsbyggnad i Kiev.^[4][5] Kampanjen fortsatte med spridning av flygblad, affischer och dekaler i ett 40-tal ukrainska städer.^[6][7] Karikatyrer av ryska matrjosjka-dockor användes som symbol för kampanjen,^[8] som började ebba ut mot slutet av hösten – i samband med Euromajdan.

2 mars 2014 använde aktivister sociala nätverk för att väcka liv i bojkottkampanjen mot alla varor och tjänster med ryska kopplingar. Syftet var att hindra ukrainsk valuta från att nå Ryssland och där kunna användas för att finansiera den ryska militären.^[9] Bojkotten lanserades som svar på den uppblossande Krimkrisen (och Rysslands senare annektering av halvön) samt Rysslands engagemang och påstådda inblandning i den militära konflikten i Donetskbäckenet.^[10][11]

Mars 2014 började aktivister organisera flashmob-aktioner i stormarknader,^[12][13] och vid bensinstationer^[14][15] banker^[16] och vid konserter.^[17] Under sommaren 2014 spreds motsvarande aktioner till ryskägda restauranger och kaféer.^[18][19]

I april 2014 ändrade vissa ryska tillverkare streckkod på sina varor från rysk till ukrainsk kod.^[20] Som svar utvecklades en ukrainsk mobilapp (för Android) med namnet Boycott Invaders, med syfte att identifiera ryska varor — inklusive de med falska streckkoder.^[8][9][21]

Bojkottkampanjen koncentrerade sig i augusti 2014 mot ryska filmer och TV-serier på ukrainska biografer och TV-kanaler.^[22][23]

Internationell spridning[redigera | redigera wikitext]

I början av mars 2014 fick bojkotten viss spridning till andra länder, inklusive Belarus,^[24] Lettland, Litauen, Estland, Polen, Moldavien, Georgien,^[25] USA^[26] och Tjeckien.^[27]

Resultat[redigera | redigera wikitext]

Försäljningen av ryska varor i Ukraina sjönk under våren 2014 med 35-50 procent.^[28][29] I maj 2014 slutade vissa ukrainska stormarknader att köpa in ryska varor, och leveranserna av dagligvaror från Ryssland sjönk med över 30 procent.^[30]

Standard & Poor's bedömde att ukrainska banker med ryskt kapital från januari till maj 2014 förlorade mer än hälften av sin inlåning.^[31]

I samband med Krimkrisen och den uppblossade konflikten i östra Ukraina rasade landets totala import från samtliga länder med 20 procent under de första fyra månader av 2014, jämfört med samma period året innan. För bilimporten var nedgången 70 procent i april jämfört med samma månad 2013, medan livsmedelsimporten samtidigt rasade med 34 procent. Ukrainas köpkraft minskade drastiskt till följd av den politiska turbulensen, som bland annat medfört att den ukrainska valutan, hryvnjan, tappat en tredjedel av sitt värde.

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Bojkottkampanjen har också fått kritik från olika håll. Ekonomen Andrij Novak ansåg att den ryska varubojkotten mars 2014 inte förorsakade mer än motsvarande några tiotals miljoner dollar i förluster för Rysslands ekonomi.^[32]

Idén med en bojkott stöddes av Fozzy Group, en av Ukrainas största affärskedjor inom dagligvaror, men den stöddes inte av den ukrainska delen av franskägda Auchan och tyskägda Metro-kedjan. Dessa ville inte ta ställning i en som de såg politiserad bojkottkampanj^[33]

Andrij Dlihatj, VD för "Advanter Group", manade till att inte bojkotta ryska varor utan att istället koncentrera sig på att köpa varor från Ukraina.^[34]

Den ukrainske, ryskspråkige bloggaren Danylo Vachovskyj sade att han medvetet valde att använda sig av ryska Internet-tjänster, eftersom detta enligt hans mening var ett sätt att "stödja en gynnsam miljö för entreprenörskap" i Ryssland. Han sade att "kanske inte är patriotiskt, men att stödja entreprenörer med rubel är ett sätt att ge stöd till utvecklingen av nya projekt, så att världen kan gå framåt".^[35]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]