Karoshi – Wikipedia

Människor som protesterar mot situationen med karoshi 2018.

Karoshi (過労死, Karōshi), vilket betyder ungefär "död av överansträngning", är ursprungligen en japansk term som har att göra med ett allt vanligare fenomen gällande plötslig död på grund av arbete.[1][2][3][4][5][6] De mest vanliga medicinska diagnoserna är hjärtattacker eller stroke på grund av stress och svältföda, men även epileptiska anfall förekommer.[6][7] Psykisk stress på grund av arbete kan också orsaka karoshi genom självmord.[8][9] Människor som begår självmord på grund av arbete kallas karōjisatsu (過労自殺). Fenomenet finns inte bara i Japan, utan existerar även i andra delar av Asien och i västvärlden.[7] Antalet fall enligt karoshistatistiken har ökat kontinuerligt sedan 1980-talet, när fenomenet först uppmärksammades, men exakta siffrorna är okända till följd av att (japanska) myndigheter förmodas frisera siffrorna.[4][10][5]

I västvärlden[redigera | redigera wikitext]

Västvärlden inklusive Sverige, har i mångt och mycket kommit att ta sig för den ursprungligen japanska termen, i kontrast till den sydkoreanska motsvarande begreppet (과로사, kwarosa).[3][4]

Ordet karoshi är belagt i svensk tidningstext sedan 1989.[4] Ibland kallas fenomenet också "Salaryman Sudden Death Syndrome" ungefär: "Plötsligt-lönearbetar-dödssyndrom".[10]

I Japan[redigera | redigera wikitext]

Ett exempel på ett typiskt Karoshifall är en ung man vid namn Joey Tocnang som dog efter att han arbetat 122.5 timmar övertid i månaden.[11] Ett annat typiskt fall är en journalist som dog medan hon pratade i telefon, på grund av att hon arbetat 159 timmar övertid.[12][13]

I Sydkorea[redigera | redigera wikitext]

Kwarosa (과로사, kwarosa), vilket betyder ungefär "död av hårt kneg", är en koreansk term vilken beskriver död till följd av arbete.[14][15][16] Psykisk stress av arbete kan också orsaka kwarosa genom självmord. De mest vanliga medicinska verkningsmekanismerna är hjärtattacker eller stroke på grund av stress och svältföda.[17]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Jobs for life”. The Economist. 19 december 2007. ISSN 0013-0613. https://www.economist.com/asia/2007/12/19/jobs-for-life. Läst 17 februari 2021. 
  2. ^ ”LP - Karoshi”. web.archive.org. 14 februari 2009. Arkiverad från originalet den 14 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090214232217/http://workhealth.org/whatsnew/lpkarosh.html. Läst 17 februari 2021. 
  3. ^ [a b] Willems, Walter. ”Süchtig nach Arbeit (neues deutschland)” (på tyska). www.neues-deutschland.de. https://www.neues-deutschland.de/artikel/42817.suechtig-nach-arbeit.html. Läst 2 mars 2021. 
  4. ^ [a b c d] ”Karoshi - Institutet för språk och folkminnen”. www.isof.se. Arkiverad från originalet den 13 april 2021. https://web.archive.org/web/20210413102600/https://www.isof.se/sprak/nyord/nyord/aktuellt-nyord-2017/2017-11-02-karoshi.html. Läst 2 mars 2021. 
  5. ^ [a b] Lewis, Leo (21 november 2019). ”Misery of Japanese workplaces shows few signs of lifting” (på brittisk engelska). www.ft.com. https://www.ft.com/content/a2289d48-d944-11e9-9c26-419d783e10e8. Läst 2 mars 2021. 
  6. ^ [a b] ”Young Bankers Have an Absurd Work Life” (på engelska). Bloomberg.com. 22 mars 2021. https://www.bloomberg.com/opinion/articles/2021-03-22/goldman-sachs-100-hour-week-young-bankers-have-an-absurd-work-life. Läst 26 mars 2021. 
  7. ^ [a b] ”Bank of America Intern’s 5 A.M. E-Mail Before Death Worried Mom” (på engelska). Bloomberg.com. 23 november 2013. https://www.bloomberg.com/news/articles/2013-11-22/bank-of-america-staff-quizzed-as-coroner-probes-intern-s-death. Läst 26 mars 2021. 
  8. ^ ”Killing Yourself To Make A Living: In Japan Financial Incentives Reward “Suicide”: Japan Subculture Research Center”. web.archive.org. 19 november 2016. Arkiverad från originalet den 19 november 2016. https://web.archive.org/web/20161119115928/http://www.japansubculture.com/killing-yourself-to-make-a-living-in-japan-financial-social-incentives-keep-suicide-rates-high/. Läst 17 februari 2021. 
  9. ^ ”Death by Overwork Casts Shadow Over Tokyo Olympics Stadium” (på engelska). Bloomberg.com. 11 oktober 2017. https://www.bloomberg.com/news/articles/2017-10-11/death-by-overwork-casts-shadow-over-tokyo-olympics-construction. Läst 26 mars 2021. 
  10. ^ [a b] Herbig, Paul A.; Palumbo, Frederick A. (1994-01-01). ”Karoshi: Salaryman Sudden Death Syndrome”. Journal of Managerial Psychology 9 (7): sid. 11–16. doi:10.1108/02683949410075831. ISSN 0268-3946. https://doi.org/10.1108/02683949410075831. Läst 2 mars 2021. 
  11. ^ McCurry, Justin (18 oktober 2016). ”Death from overwork: Japan's 'karoshi' culture blamed for young man's heart failure” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2016/oct/18/death-from-overwork-japans-karoshi-culture-blamed-young-mans-heart-failure. Läst 2 mars 2021. 
  12. ^ Adelstein, Jake. ”Japan Is Literally Working Itself To Death: How Can It Stop?” (på engelska). Forbes. https://www.forbes.com/sites/adelsteinjake/2017/10/30/japan-is-literally-working-itself-to-death-how-can-it-stop/. Läst 26 mars 2021. 
  13. ^ ”Japon: une journaliste meurt après 159 heures supplémentaires en un mois” (på franska). La Presse. 6 oktober 2017. https://www.lapresse.ca/international/asie-oceanie/201710/06/01-5139129-japon-une-journaliste-meurt-apres-159-heures-supplementaires-en-un-mois.php. Läst 26 mars 2021. 
  14. ^ ”'I thought maybe I would die': S Korea's delivery drivers demand change” (på brittisk engelska). BBC News. 3 november 2020. https://www.bbc.com/news/world-asia-54775719. Läst 2 mars 2021. 
  15. ^ ”과로사” (på engelska). en.wiktionary.org. https://en.wiktionary.org/wiki/%EA%B3%BC%EB%A1%9C%EC%82%AC. Läst 2 mars 2021. 
  16. ^ ”Tod durch Überarbeitung - Korea arbeitet sich zum «Kwarosa»” (på tyska). Schweizer Radio und Fernsehen (SRF). 8 februari 2018. https://www.srf.ch/news/international/tod-durch-ueberarbeitung-korea-arbeitet-sich-zum-kwarosa. Läst 2 mars 2021. 
  17. ^ ”[K-Terminology Koreans being overworked to death in 'kwarosa'”] (på engelska). koreatimes. 27 februari 2017. http://www.koreatimes.co.kr/www/culture/2021/03/641_224791.html. Läst 2 mars 2021.