Klorokin – Wikipedia

Klorokin
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namn(RS)-N'-(7-klorokinolin-4-yl)-N,N-dietyl-pentan-1,4-diamin
Kemisk formelC18H26Cl1N3
Molmassa319,872 g/mol
CAS-nummer54-05-7
SMILESClc1cc2nccc(c2cc1)NC(C)CCCN(CC)CC
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Klorokin är en quininanalog som används vid behandling och prevention av malaria i områden där parasitens känslighet för klorokin är känd.[1] Den verkar mot den asexuella formen av malaria i de röda blodkropparna.[1] Klorokin är en del av läkemedelsgruppen 4-aminokinoliner.[1] Vissa typer av malaria, resistenta stammar och komplicerade fall behöver vanligen behandling med ett annat malarialäkemedel eller kombinationsbehandling.[1] Det används även ibland mot amöbainfektioner utanför mag- och tarmkanalen, reumatoid artrit, and systemisk lupus erythematosus (SLE).[1] Det prövas även experimentellt som behandling mot covid-19.[2][3]

Vanliga biverkningar inkluderar muskelproblem, nedsatt aptit, diarré och hudutslag.[1] Allvarliga biverkningar inkluderar synproblem, muskelskada, kramper och låga nivåer av blodkroppar.[1] Det verkar vara säkert att använda under graviditeten.[1][4]

Klorokin upptäcktes 1934 av Hans Andersag.[5][6] Det finns med på Världshälsoorganisationens lista över essentiella läkemedel, som innehåller de läkemedel som anses vara de mest effektiva och säkra för att möta grundläggande behov i ett hälso- och sjukvårdssystem[7] och finns tillgängligt som generiskt läkemedel[1].

Hydroxiklorokin[redigera | redigera wikitext]

Strukturformel för hydroxiklorokin
Molekylmodell för hydroxiklorokin

Hydroxiklorokin är ett närbesläktat läkemedel till klorokin som också används mot malaria, reumatoid artrit och SLE.[8] Hydroxiklorokin säljs under namnen Plaquenil, Axemal, Dolquine och Quensyl.

Det används precis som klorokin experimentellt för att behandla sjukdomstillståndet covid-19.[3][9] En del forskare och universitet var i mars 2020 försiktigt positiva till att använda hydroxiklorokin som medicin mot covid-19.[10] Men samtidigt manades till försiktighet i väntan på ordentliga forskarresultat.[3]

Den franske mikrobiologen Didier Raoult förespråkade i mars 2020 behandling mot Covid-19 med hydroklorokin kombinerat med antibiotika, vilket varit kontroversiellt inom fackkretsar, eftersom det saknats vetenskapligt tillräckligt belagda studier som stöder hans påstående om positiva resultat. Hans uppfattning i frågan fick i mars 2020 stor spridning i USA efter det att den amerikanske presidenten Donald Trump uttalat sitt uttryckliga stöd för en sådan behandling, utan att i sin tur haft stöd av USA:s federala smittskyddsmyndighet för detta.[11]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Chloroquine.
  1. ^ [a b c d e f g h i] ”Aralen Phosphate”. Aralen Phosphate. The American Society of Health-System Pharmacists. https://www.drugs.com/monograph/chloroquine-phosphate.html. 
  2. ^ ”A systematic review on the efficacy and safety of chloroquine for the treatment of COVID-19”. Journal of Critical Care. Mars 2020. doi:10.1016/j.jcrc.2020.03.005. PMID 32173110. 
  3. ^ [a b c] ”Klorokin och hydroxiklorokin bör endast användas för behandling av patienter med covid-19 inom kliniska studier”. Läkemedelsverket. 2 april 2020. Arkiverad från originalet den 10 april 2020. https://web.archive.org/web/20200410180632/https://www.lakemedelsverket.se/sv/nyheter/klorokin-och-hydroxiklorokin-bor-endast-anvandas-for-behandling-av-patienter-med-covid-19-inom-kliniska-studier. Läst 8 april 2020. 
  4. ^ ”Chloroquine Use During Pregnancy” (på engelska). Drugs.com. https://www.drugs.com/pregnancy/chloroquine.html. ”There are no controlled data in human pregnancies.” 
  5. ^ Manson's tropical diseases. (22nd). [Edinburgh]: Saunders. 2009. Sid. 1240. ISBN 9781416044703. https://books.google.com/books?id=CF2INI0O6l0C&pg=PA1240. Läst 9 september 2017. 
  6. ^ Bhattacharjee, Mrinal (2016). Chemistry of Antibiotics and Related Drugs. Springer. Sid. 184. ISBN 9783319407463. https://books.google.com/books?id=vgXWDAAAQBAJ&pg=PA184. Läst 9 september 2017. 
  7. ^ World Health Organization model list of essential medicines: 21st list 2019. Geneva: World Health Organization. 2019. WHO/MVP/EMP/IAU/2019.06. License: CC BY-NC-SA 3.0 IGO. 
  8. ^ ”Läkemedel vid SLE - 1177 Vårdguiden - sjukdomar, undersökningar, hitta vård, e-tjänster”. www.1177.se. http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Rad-om-lakemedel/Lakemedel-vid-SLE/. Läst 7 maj 2015. 
  9. ^ Cortegiani, Andrea; Ingoglia, Giulia; Ippolito, Mariachiara; Giarratano, Antonino; Einav, Sharon (2020-03-10). ”A systematic review on the efficacy and safety of chloroquine for the treatment of COVID-19” (på engelska). Journal of Critical Care. doi:10.1016/j.jcrc.2020.03.005. ISSN 0883-9441. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0883944120303907. 
  10. ^ ”Nu sätts hopp till malariamedicin i vården av coronapatienter” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2020/03/21/nu-satts-hopp-till-malariamedicin-i-varden-av-coronapatienter. Läst 22 mars 2020. 
  11. ^ Johar Bendjelloul: Fransk profesor påstår sig ha mirakelkur mot corona i Dagens Nyheter den 2 maj 2020
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Klorokin&oldid=53814472”