Kollektivtrafik i Stockholms län – Wikipedia

Stockholms tunnelbana 2005, banan korsar Söderström mellan stationerna Slussen och Gamla stan.
Busslinje 69 vid Kungsträdgården 2018.
Djurgården 4 i trafik på pendelbåtslinje 85 som under en period från 2016 gick mellan Södermalm och Kungsholmen.

För kollektivtrafiken inom Stockholms län ansvarar Region Stockholm. Regionens trafiknämnd fattar beslut om den landbaserade trafiken, som marknadsförs under namnet SL, och den sjögående trafiken, som marknadsförs under namnet Waxholmsbolaget. Trafiken utförs av entreprenörer.

Den landbaserade kollektivtrafiken består dels av busstrafik, dels av spårtrafik i form av pendeltåg som framförs på Trafikverkets järnvägar, samt spårtrafik som framförs på regionägda banor: tunnelbana, Roslagsbanan, Saltsjöbanan, Tvärbanan, Nockebybanan, Spårväg City och Lidingöbanan.

Förutom regionens trafik finns fjärr- och regionaltåg, framför allt i SJ:s regi, men även till exempel Arlanda Express och enstaka privata busslinjer.

Transportsystem[redigera | redigera wikitext]

Trafikslag Spårinnehavare Trafik-
huvudman
Operatör Elsystem/

Drivmedel

Maxhastighet Spårvidd Största längd Trafikstart
Fjärrtåg och regionaltåg Järnväg Trafikverket Flera olika Flera olika 15 000 V AC 200 km/h 1 435 mm cirka 350 m[1] 1860
Expresståg (Arlanda Express) Järnväg A-Train,
Trafikverket
A-Train A-Train 15 000 V AC 200 km/h 1 435 mm 93 m 1999
Pendeltåg Järnväg Trafikverket SL MTR Pendeltågen 15 000 V AC 160 km/h 1 435 mm 214 m 1968
Tunnelbana Tunnelbana SL SL MTR Tunnelbanan 650 V -
750 V DC
80 km/h 1 435 mm 140 m 1950[2]
1964[3]
1975[4]
Lokaltåg (Roslagsbanan) Järnväg SL SL Transdev 1 500 V DC 80 km/h 891 mm 120 m 1885
Lokaltåg (Saltsjöbanan) Järnväg SL SL VR Sverige 750 V DC 80 km/h 1 435 mm 105 m 1893
Spårvagn (Lidingöbanan) Spårväg SL SL AB Stockholms Spårvägar 750 V DC 80 km/h 1 435 mm 40 m 1914
Spårvagn (Tvärbanan) Spårväg SL SL VR Sverige 750 V DC 80 km/h 1 435 mm 60 m 2000
Spårvagn (Nockebybanan) Spårväg SL SL VR Sverige 750 V DC 50 km/h 1 435 mm 30 m 1914-1929
Spårvagn (Spårväg City) Spårväg SL SL AB Stockholms Spårvägar 750 V DC 50 km/h 1 435 mm 30 m 2010[5]
Spårvagn (Djurgårdslinjen) Spårväg SL AB Stockholms Spårvägar AB Stockholms Spårvägar 750 V DC 50 km/h 1 435 mm 45 m 1877[6]
1904[7]
1991[8]
Buss (SL-Buss) Buss - SL Keolis

VR Sverige

Nobina

Transdev

RME/Diesel

Etanol

Biogas

El

100 km/h - 18,75 m 1919
Flygbuss Buss - Vy Flygbussarna RME/Diesel 90 km/h - 18 m 1960
Färja (Skärgårdstrafiken) Båt - Waxholmsbolaget Flera Diesel 22 knop - 40 m 1849
Färja (Djurgårdsfärjan) Båt - Waxholmsbolaget Blidösundsbolaget Diesel 8 knop - 27 m 1786
Färja (Hammarbyfärjan) Båt - Trafikkontoret, Stockholms kommun Ressel Rederi Diesel 8 knop ? - 27 m 2000
Färja (Sjövägen) Båt - Diesel - 2010

Buss[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett tätt nät med busslinjer i Stockholms län. Det finns huvudsakligen fyra olika typer av busslinjer inom SL:

  • Blåbusslinjer i innerstan (stombuss)
  • Blåbusslinjer i förort
  • Övriga reguljära busslinjer
  • Servicebusslinjer

Blåbusslinjerna[redigera | redigera wikitext]

Linje Sträckning Längd Hållplatser
1 Stora EssingenFrihamnen 9,8 km 32
2 SofiaNorrtull 8 km 24
3 SödersjukhusetKarolinska sjukhuset 9,5 km 28
4 Gullmarsplan TunnelbanaRadiohuset 12,5 km 29
6 Karolinska InstitutetRopsten 7 km 17

Blåbussar agerar som stomlinjer, i innerstadsvarianten går de igenom stora delar av Stockholms innerstad, och i förortsvarianten utgör de huvudsaklig kollektivtrafikanslutning till centrala Stockholm från de förorter de opererar i. De kallas för blåbussar för att bussarna som är i drift på dessa linjer är målade blå, till skillnad från den röda färgen på vanliga bussar. Servicebusslinjerna är anpassade för gamla människor och finns i flera bostadsområden. Längs vissa sträckor på dessa finns istället för vanliga hållplatser så kallade vinkområden, där man kan stanna bussen genom att vinka till dess förare.

De vanliga busslinjerna betjänar områden utan spårbunden trafik, både i och utanför Stockholms kommun. Det finns flera stora bussterminaler vid vissa tunnelbanestationer, till exempel Slussen, Gullmarsplan, Liljeholmen, Tekniska Högskolan, Danderyds sjukhus och Brommaplan. Även vid vissa pendeltågsstationer finns det stora bussterminaler, till exempel Älvsjö, Huddinge, Jakobsberg, Södertälje C, Märsta och Handen.

Nummer 5 är en redan inritad och planerad linje. Kan bli verklighet i framtiden och kommer då att ersätta buss 50 (HornsbergStora Lappkärrsberget).[9]

Tunnelbana[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Stockholms tunnelbana

Stockholms tunnelbana består av tre nät: Gröna linjen, röda linjen och blå linjen.

Linje Sträckning Längd Stationer
10 KungsträdgårdenHjulsta 15,1 km 14
11 KungsträdgårdenAkalla 15,6 km 12
13 NorsborgRopsten 26,6 km 25
14 FruängenMörby centrum 19,5 km 19
17 (Åkeshov –) OdenplanSkarpnäck 19,6 km 24
18 (Vällingby –) AlvikFarsta strand 18,4 km 23
19 Hässelby strandHagsätra 28,6 km 35

Sträcka inom parentes trafikeras ej på helger.

Pendeltåg[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Stockholms pendeltåg

Stockholms pendeltåg består av fyra linjer med i allmänhet 15-minuterstrafik på sträckorna KungsängenVästerhaninge, samt MärstaSödertälje centrum. I rusningstrafik på morgnar och eftermiddagar går det på vissa sträckor upp emot åtta tåg per timme och riktning. Ungefär 50 % av Sveriges samtliga tågresor görs med SL:s pendeltåg.

Linje Sträcka Restid Längd Stationer Stannar ej vid
40 Uppsala CStockholm CitySödertälje centrum 1:41  km 25
41 MärstaStockholm CitySödertälje centrum 1:24 74 km 24
42X MärstaStockholm CityNynäshamn 1:27  km 21 Trångsund, Skogås, Vega, Jordbro
43 BålstaStockholm CityNynäshamn 1:45 105 km 29
43X KallhällStockholm CityNynäshamn 1:22 84 km 21 Trångsund, Skogås, Vega, Jordbro
44 (Bro –) KallhällStockholm CityTumba 0:52 (1:01)  km 15 (17)
48 Södertälje centrumGnesta 0:24 30 km 6
Hela pendeltågssystemet 241 km[10] 54

Stationerna Gnesta, Bålsta, Knivsta och Uppsala ligger inte i Stockholms län, men trafikeras av SL:s pendeltåg. Gnesta och Bålsta ingår dock i SL enhetstaxa, medan sträckan Arlanda-Uppsala ingår i UL:s taxa. För att resa mellan Arlanda-Knivsta-Uppsala, behövs det en tilläggsbiljett, liksom för avstigning på Arlanda C.

Lokaltåg[redigera | redigera wikitext]

Stockholm har fem lokaltågslinjer som går på Roslagsbanan och Saltsjöbanan.

Linje Bana Sträckning Längd Stationer
25 Saltsjöbanan Slussen TunnelbanaSaltsjöbaden 16 km 14
26 Saltsjöbanan IgelbodaSolsidan 3 km 5
27 Roslagsbanan Stockholms östra TunnelbanaKårsta 42 km 18
28 Roslagsbanan Stockholms östra TunnelbanaÖsterskär 29,5 km 18
29 Roslagsbanan Stockholms östra TunnelbanaNäsbypark 11,8 km 12

Spårvagn[redigera | redigera wikitext]

Interiör på A32 spårvagn som trafikerar Nockebybanan och Tvärbanan

Stockholm har fem spårvägslinjer, Nockebybanan, Lidingöbanan, Tvärbanan, Spårväg City samt museispårvägen Djurgårdslinjen.

Linje Bana Sträckning Längd Hållplatser Öppnad
7 Spårväg City T-Centralen TunnelbanaWaldemarsudde 3,8 km 11 2010
7N Djurgårdslinjen NorrmalmstorgSkansen 2,9 km 7 1991
12 Nockebybanan NockebyAlvik Tunnelbana Spårväg 5,7 km 10 1914
21 Lidingöbanan Ropsten TunnelbanaGåshaga brygga Färjeläge 9,2 km 13 1914
30 Tvärbanan SicklaAlvik Tunnelbana Spårväg - Solna Station 18,9 km 26 2000
31 Tvärbanan Alviks strandAlvik Tunnelbana Spårväg - Bromma flygplats 6
(4 gemensamma med linje 30)
2021

Djurgårdslinjen är en turist/museispårväg som är i bruk huvudsakligen under sommarhalvåret. Banan sköts av Spårväg City på uppdrag av SL, medan trafiken sköts av Svenska Spårvägssällskapets Stockholmsavdelning. [

Regionaltåg[redigera | redigera wikitext]

Regionaltåg mot andra län ingår inte i SL:s nät utan SJ kör denna trafik i egen regi eller åt Mälardalstrafik. Det finns linjer mot Uppsala, Gävle, Eskilstuna, Linköping, Västerås mm. Dessa regionaltåg stannar på flera platser i Stockholms län, varav en, Nykvarn, saknar lokal tågförbindelse, och kan användas även inom länet med mycket kortare restid än SL, även om framför allt periodkort är mycket dyrare än SL. Det finns ett biljettsamarbete kallat Movingo, vilket innebär periodkort som gäller på en viss tågsträcka plus lokaltrafik i de län biljettens ändpunkter ligger i.

Båt[redigera | redigera wikitext]

De tre Hammarbyfärjorna.

Waxholmsbolaget har ett stort antal linjer i Stockholms skärgård, flera av dessa trafikeras året runt.[11][12]Djurgårdsfärjan mellan Slussen och Djurgården gäller SL:s normala taxa, det vill säga periodkort och enkelbiljetter. Passagerarbåten Sjövägen går Frihamnen-Lidingö(Larsberg)-Nacka strand-Finnboda-Djurgården-Nybroplan och omfattas även den av SL:s biljettaxa. Mellan Södermalm och Hammarby Sjöstad finns den kostnadsfria Hammarbyfärjan.

Linje 89 trafikeras mellan Tappström i Ekerö kommun och Klara Mälarstrand i Stockholm.

Trafik till och från flygplatser[redigera | redigera wikitext]

Arlanda Express[redigera | redigera wikitext]

Arlanda Express kör snabbtåg mellan Stockholm och Stockholm-Arlanda flygplats via Arlandabanan. Resan tar 20 minuter. SL-biljetter gäller inte.

Flygbussarna[redigera | redigera wikitext]

Vy Flygbussarna bedriver busstrafik till och från alla de fyra flygplatserna associerade med Stockholm; Stockholm-Arlanda flygplats, Stockholm-Bromma flygplats, Stockholm-Västerås flygplats och Stockholm-Skavsta flygplats. SL-biljetter gäller inte.

Pendeltåg[redigera | redigera wikitext]

Det går SL pendeltåg sedan 2012 utan byte mellan Älvsjö och Uppsala via Arlanda med stopp på alla pendeltågsstationer längs sträckan. 2006–2012 kunde man åka lokaltåg (Upptåget) på samma sträcka med byte i Upplands Väsby. För att stiga av eller på vid Arlanda tillkommer en särskild avgift.

Lokalbuss[redigera | redigera wikitext]

Det finns lokalbuss, linje 583, mellan Arlanda och Märsta med relativt hög turtäthet. De stannar vid Märsta järnvägsstation och vid ett antal hållplatser i Arlandaområdet, terminal 2, 3 och 5 och några som inte betjänas av annan kollektivtrafik. I Märsta finns byte till SL pendeltåg. Detta är det billigaste resesättet. Hela resan ingår i SL:s periodbiljetter och enkelbiljetter.

Till Bromma flygplats finns Tvärbanans linje 31 från Alviks strand.

Biljettsystem[redigera | redigera wikitext]

SL:s biljettsystem[redigera | redigera wikitext]

SL har två huvudsakliga former av biljetter, dessa används i all SL:s kollektivtrafik i Stockholms län.

  • Periodbiljett giltig i 24 timmar, 72 timmar, 7 dagar, 30 dagar, 90 dagar eller 365 dagar. Periodbiljetten gäller i all SL-trafik. Både månadskort och årsbiljett går dessutom att köpa i SL-appen.
  • Enkelbiljett — Giltig under 75 minuter från början av resan. Biljetten är giltig för byten, förutsatt att en delsträcka påbörjas innan biljetten tagit slut. Enkelbiljetterna finns i fyra varianter:
    • Engångskort, köps hos SL-ombud. Engångskort som är giltiga i upp till ett år, dock endast 75 minuter från dess att kortet valideras första gången. Korten ska slängas efter att de har använts.
    • Mobilbiljett, måste köpas innan man börjar resa. Går att köpa i appen "SL-Reseplanerare och biljetter" för Android och Iphone.[13]
    • Betalkort, på alla biljettavläsare kan man blippa sitt betalkort. Då aktiveras en enkelbiljett kopplad till betalkortet. En gång per dygn dras summan för inköpta biljetter från betalkortet. För att resa med rabatterad biljett på ett betalkort, måste man registrera sitt kort på SL.se.
    • Grönt kort, kortet introducerades i september 2021 och biljettköp kan göras via appen "SL-Reseplanerare och biljetter" eller hos ombud och spärrkiosker. Kortet valideras i samma biljettläsare som betalkorten.

För resor över Stockholms länsgräns med pendeltåg till Bålsta eller Gnesta krävdes tidigare en extrabiljett. Dessa är numera borttagna och en periodbiljett eller enkelbiljett är alltid giltiga för resor till och från Bålsta samt Gnesta med pendeltåget. För resor inom dessa orter behövs dock en lokal biljett från respektive trafikbolag (Upplands Lokaltrafik eller Sörmlandstrafiken).

SL-kort var tidigare en generisk benämning på olika typer av mängdköpsbiljetter, t.ex. månadskort. Beroende på sammanhang kunde alltså kort avse antingen det fysiska färdbeviset eller det logiska färdbeviset. Numera använder SL alltid ordet biljett för det logiska färdbeviset och ordet kort används bara om "grönt SL-kort".

Waxholmsbolagets biljettsystem[redigera | redigera wikitext]

Waxholmsbolaget har två normaltyper av biljetter:

  • Enkelbiljett, priset beror på resans längd. Den köps ombord och kan betalas med Visa/MasterCard.
  • Periodbiljett, priset beror på sträckans längd. Biljetten laddas du på ett SL-kort.

Djurgårdslinjen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Djurgårdslinjen

Djurgårdslinjen är en turist/museispårväg som är i bruk huvudsakligen under sommarhalvåret. Den sköts av Svenska Spårvägssällskapets Stockholmsavdelning, men fyller delvis en reguljär trafikuppgift, och sedan sista april 2011 gäller enbart SL:s biljetter på spårvagnen samt medlemskort i Svenska Spårvägssällskapet.

Trafikutövare[redigera | redigera wikitext]

De trafikutövare som SL för närvarande (2022) använder sig av är i huvudsak (uppdelat i avtalsområden):[14]

Keolis Sverige (busstrafik)

  • Botkyrka
  • Huddinge
  • Lidingö
  • Nacka
  • Salem
  • Stockholm, innerstaden
  • Stockholm, söderort
  • Värmdö

Nobina (busstrafik)

  • Haninge
  • Järfälla
  • Nykvarn
  • Nynäshamn
  • Södertälje
  • Tyresö
  • Upplands-Bro
  • Huddinge (med Keolis)


MTR Pendeltågen

  • Pendeltågstrafik

MTR Tunnelbanan

  • Tunnelbanan

Stockholms Spårvägar (spårtrafik)

  • Spårväg city
  • Lidingöbanan

Transdev (busstrafik)

  • Danderyd
  • Norrtälje
  • Sollentuna (med VR)
  • Sigtuna
  • Täby
  • Upplands Väsby
  • Vallentuna
  • Vaxholm
  • Österåker

Transdev (spårtrafik)

  • Roslagsbanan

VR Sverige (busstrafik) (tidigare Arriva Sverige)

  • Ekerö
  • Sollentuna
  • Solna
  • Stockholm, västerort
  • Sundbyberg

VR Sverige (spårtrafik) (tidigare Arriva Sverige)

  • Nockebybanan
  • Saltsjöbanan
  • Tvärbanan

Fjärrtrafik[redigera | redigera wikitext]

Artikeln behandlar i första hand kollektivtrafik inom Stockholms län, men även fjärrtrafiken kan nämnas. Följande stationer och terminaler finns för fjärrtrafik till och från Stockholms län:

Planerad utbyggnad[redigera | redigera wikitext]

Stockholmsregionens tillväxt, trycket på befintliga linjer och miljö- och klimatmål skapar ett behov av nya spår- och busslinjer. Några spår som håller på att byggas eller planeras är:

Föreslagna utbyggnader:

Se även: Infrastrukturprojekt i Stockholms län 2018–2029

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Not: Norrlandståget kan vara 506 m, 2 lok och 18 vagnar.
  2. ^ Not: Tunnelbana 1 Gröna linjen.
  3. ^ Not:Tunnelbana 2 Röda linjen.
  4. ^ Tunnelbana 3 Blåa linjen.
  5. ^ Not: 23 Augusti 2010.
  6. ^ Not: hästspårväg
  7. ^ Not: elektrisk drift fram till nedläggningen i samband med högertrafikomläggningen 1967.
  8. ^ Not: återupptagen veterantrafik.
  9. ^ Michael Toll, Jonna Claesson (25 oktober 2017). ”NYA BUSSEN: Alla detaljer kring linje 6”. StockholmDirekt. Arkiverad från originalet den 24 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180224173510/https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/nya-bussen-alla-detaljer-kring-linje-6/repqjy!aLy5nSw1zdI1rNdIDFM4yw/. Läst 24 februari 2018. 
  10. ^ SJ kör pendeltågstrafiken i Stockholmsregionen från den 3 mars 2024
  11. ^ ”Tidtabeller”. SL.se. 2010 – 2019. Arkiverad från originalet den 12 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190212011732/https://waxholmsbolaget.se/tidtabeller. Läst 11 februari 2019. 
  12. ^ ”Kollektivtrafik-regionalt” (pdf). SLL Trafiknämnd. maj 2013. Arkiverad från originalet den 11 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190211015115/https://www.sll.se/globalassets/6.-om-landstinget/styrande-dokument/3-karnverksamhet/kollektivtrafik/kollektivtrafik-regionalt-trafikforsorjningsprogram-pa-vatten.pdf. 
  13. ^ ”Att köpa biljett med mobilappen”. AB Storstockholms Lokaltrafik. Arkiverad från originalet den 6 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180506040144/https://sl.se/sv/info/biljetter/biljett-app/biljett-appen/. Läst 5 maj 2018. 
  14. ^ ”Information om trafikförvaltningens förslag på trafikförändringar inför T23” (PDF). Trafikförvaltningen Region Stockholm. 8 mars 2022. sid. 8. https://www.regionstockholm.se/globalassets/5.-politik/politiska-organ/trafiknamnden/2022/2022-03-15/18.--trafikforandringsremiss-t23.pdf. Läst 2 juli 2022. 
  15. ^ ”Tvärbanan till Kista och Helenleund”. Stockholms Läns Landsting. Arkiverad från originalet den 22 december 2015. https://web.archive.org/web/20151222112924/http://www.sll.se/tvarbanan-kista-helenelund/. Läst 10 mars 2017. 
  16. ^ ”Spårväg City”. Stockholms Läns Landsting. http://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/Aktuella-projekt/Sparvag-City/. Läst 17 januari 2016. 
  17. ^ ”Spårväg syd”. Region Stockholm. https://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/aktuella-projekt/Sparvag-syd/. Läst 21 april 2019. 
  18. ^ ”Tunnelbana till Arenastaden”. Region Stockholm. http://www.nyatunnelbanan.se/arenastaden. Läst 13 april 2023. 
  19. ^ ”Tunnelbana till Nacka och söderort”. Stockholms Läns Landsting. Arkiverad från originalet den 11 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160111015508/http://nyatunnelbanan.sll.se/sv/nackasoderort. Läst 18 januari 2016. 
  20. ^ ”Blå linje till Barkarby”. Region Stockholm. https://nyatunnelbanan.se/barkarby/. Läst 13 april 2023. 
  21. ^ Bäck, Bettina (20 augusti 2017). ”MP: Bygg ut Kårstalinjen mot Rimbo”. Norrtelje tidning. https://www.norrteljetidning.se/artikel/mp-bygg-ut-karstalinjen-mot-rimbo. Läst 21 april 2019. 
  22. ^ Kristoffersson, Louise (22 augusti 2018). ”M samlar sig för Roslagsbana till Arlanda”. Mitt i. Arkiverad från originalet den 21 april 2019. https://web.archive.org/web/20190421013046/https://mitti.se/nyheter/trafik/samlar-roslagsbana-arlanda/. Läst 21 april 2019. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]