Kvinnofrågan – Wikipedia

Kvinnofrågan, äldre stavning qvinnofrågan, var under 1800-talet och början av 1900-talet den övergripande termen för den första vågens feminism; frågor rörande kvinnans myndighet, utbildning, förvärvsarbete och rösträtt, samt om kvinnans ställning i och utanför hemmet och om kvinnans ”natur”. Dessa frågor uppkom i samband med den genomgripande samhällsomvandling som följde med industrialiseringen under 1800-talet. "Kvinnofrågan" (engelska: The Woman Question, tyska: Die Frauenfrage) var en brännande fråga i alla västerländska länder vid denna tid.^[1]^[2]^[3]

I Sverige började termen användas i offentliga sammanhang under 1880-talet då den så kallade sedlighetsdebatten fördes i tidningar, böcker och på teatrarna.^[4]^[5]. Termen kvinnofrågan används än idag som ett övergripande begrepp i diskussioner om kvinnans ekonomiska, sociala och politiska jämställdhet med mannen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Gunnar Qvist, Kvinnofrågan i Sverige 1809-1846 : studier rörande kvinnans näringsfrihet inom de borgerliga yrkena, Göteborgs universitet, 1960
Ulla Wikander & Ulla Manns (red), Det evigt kvinnliga: En historia om förändring, Studentlitteratur, 2001. ISBN 91-44-01586-0
Ronny Ambjörnsson, Ellen Key – en euroropeisk intellektuell, Bonniers, 2012. ISBN 9789100113490
The Victorian Age; The Woman Question, The Norton Anthology of English Literature Läst 2014-10-23

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ Qvist,1960, sid 7-10
^ Kvinnofrågan, Nationalencyklopedin
^ The Woman Question, The Norton Anthology of English Literature.
^ Wikander & Manns, 2001, sid 17
^ Ambjörnsson, 2012, sid 280- 281

[1] Qvist,1960, sid 7-10

[2] Kvinnofrågan, Nationalencyklopedin

[3] The Woman Question, The Norton Anthology of English Literature.

[4] Wikander & Manns, 2001, sid 17

[5] Ambjörnsson, 2012, sid 280- 281

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]