Lars-Erik Edlund – Wikipedia

Lars Erik Anders Edlund
Lars-Erik Edlund 2013.
Lars-Erik Edlund 2013.
Lars-Erik Edlund 2013.
Född16 augusti 1953 (70 år)
Trehörningsjö, Ångermanland
Bosatt iHolmsund
Nationalitetsvensk
Forskningsområdesvenska, nordiska språk, etymologi
InstitutionerUmeå universitet, Johan Nordlander-sällskapet, Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien
Känd förortnamnsforskning
Nämnvärda priserSvenska Akademiens personliga pris (2010), Kungliga Serafimermedaljen (2014) med flera

Lars-Erik Edlund, född 16 augusti 1953 i Trehörningsjö, Ångermanland, är en svensk nordist och sedan 1995 professor i nordiska språk vid Umeå universitet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Edlund disputerade 1985 med avhandlingen Studier över svenska ortsboöknamn,[1] och blev docent 1989. Hans huvudsakliga forskningsområden har varit ortnamnsforskning, dialektologi och språkhistoria; forskning som han ofta bedrivit i tvärvetenskapliga projekt i nära samarbete med historieforskare, som till exempel Kulturgräns norr – Förändringsprocesser i tid och rum (1996–2005).[2]

Under åren 1994–1996 var han chefredaktör för uppslagsverket Norrländsk uppslagsbok, och har senare varit chefredaktör för tidskriften Journal of Northern Studies sedan den – på Edlunds initiativ – grundades år 2007.

Uppdrag[redigera | redigera wikitext]

Edlund har innehaft en rad vetenskapliga uppdrag. Åren 1992–1994 var han ledamot av regeringens forskningsberedning. Han är för närvarande bland annat ledamot av Svenska språknämnden, Svenska fornskriftsällskapet, Forskningsnämnden för svenska språket samt ordförande för Johan Nordlander-sällskapet. Vidare utsågs han år 1998 till ledamot av Svensk-österbottniska samfundet. Åren 1999–2005 var Edlund dekanus för Humanistiska fakulteten vid Umeå universitet. Edlund har också under många år anlitats som expert för högskoleprovets verbala delar.

Efter 18 år som dess preses lämnade Edlund våren 2021 Kungliga Skytteanska Samfundets ledning, och tilldelades i samband med detta samfundets guldmedalj för sina insatser, inte minst för att ha vidgat samfundets räckvidd, dels till regionens alla lärosäten och dels i samarbetet med Svensk-österbottniska samfundet.[3]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Edlund, Lars-Erik (1985). Studier över nordsvenska ortsboöknamn (avhandling). Umeå: Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå. Serie B, Namn, 0349-0904 ; 2. Libris 7757510. ISBN 91-86372-05-X 
  • Edlund, Lars-Erik; Hene, Birgitta (1996, 2:a uppl.). Lånord i svenskan. Om språkförändringar i tid och rum. Stockholm: Norstedts. Libris 7157205. ISBN 91-1-964772-7 
  • Gamla ortnamn i Medelpad. I: Lars-Göran Tedebrand (red.), Sundsvalls historia, del 1, 1996
  • Edlund Lars-Erik, red (1997). Kartan i kulturforskningens tjänst: En artikelsamling. (Serie: Kulturens frontlinjer, 1402-8506 ; 2). Umeå: Kulturgräns norr. Libris 7772133. ISBN 91-88466-03-5 
  • Edlund, Lars-Erik (2013). Jacobsson Roger. red. Morfars karta visar vägen: ett urval språkvetenskapliga texter 1979-2013 : festskrift tillägnad Lars-Erik Edlund på 60-årsdagen den 16 augusti 2013. Umeå: Kungl. Skytteanska Samfundet. Libris 15219243. ISBN 9789186438463 
  • Olsson Lars Gunnar, Haugen Susanne, Edlund Lars-Erik, Tedebrand Lars-Göran, red (2013). Umeå 1314–2014: 100 berättelser om 700 år. Skrifter / utgivna av Johan Nordlander-sällskapet, 0348-6664 ; 30. Skellefteå: Artos & Norma. Libris 14803107. ISBN 9789175806686 
  • Edlund Lars-Erik, Nordlund Christer, red (2022). Som en påminnelse om tidens gång: om landhöjningens natur och kultur kring Bottniska viken. Kungl. Skytteanska samfundets handlingar, 0560-2416 ; 90Skrifter utgivna av Svensk-österbottniska samfundet, 0473-8063 ; 83Bottniska studier ; 8. Umeå: Kungl. Skytteanska samfundet. Libris n4n24cfvlsgwwnf6. ISBN 9789526965024 
  • Alf Arvidsson, Lars-Erik Edlund, Elena Lindholm, Per Melander & Christer Nordlund (red.), Humaniora: Om Humanistiska fakulteten vid Umeå universitet, 2023.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Priser (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Edlund, Lars-Erik (1985). Studier över nordsvenska ortsboöknamn: [Nordschwedische Ortsübernamen]. Umeå: Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet. Libris 7757510. ISBN 918637205X 
  2. ^ Edlund, Lars-Erik (25 april 2009). ”Kulturgräns norr – syntes”. Umeå universitet. https://www.umu.se/forskning/projekt/kulturgrans-norr---syntes/. Läst 26 oktober 2018. 
  3. ^ ”Lars-Erik Edlund tilldelas Kungl. Skytteanska Samfundets guldmedalj”. Umeå universitet. 1 juni 2021. https://www.mynewsdesk.com/se/umea_universitet/pressreleases/lars-erik-edlund-tilldelas-kungl-skytteanska-samfundets-guldmedalj-3104544. Läst 1 juni 2021. 
  4. ^ Kungahuset.se – Medaljförläningar Arkiverad 3 juni 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 4 juli 2014
  5. ^ Anja Axelsson (26 april 2022). ”Mottagare av Umeå universitets förtjänstmedalj 2022”. Umeå universitet. https://www.aurora.umu.se/nyheter/2022/4/mottagare-av-umea-universitets-fortjanstmedalj-2022/. Läst 26 april 2022. 
  6. ^ Svenska Akademiens Högtidssammankomst 2010 Arkiverad 15 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 4 juli 2014
  7. ^ Per Melander (21 oktober 2014). ”Umeåprofessor prisad”. Umeå universitet. https://www.umu.se/nyheter/umeaprofessor-prisad_5823212/. Läst 26 april 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lars-Erik_Edlund&oldid=54112141”