Lofoten – Wikipedia

Lofoten är en ögrupp i norra Norge. Ögruppen ligger i fylket Nordland, längs Vestfjordens nordsida. Namnet Lofoten kommer av svenska^{[förtydliga]} lo, och fornnordisk fotr, fot (från början använt om Vestvågøy).^[1]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Geografiskt sträcker sig Lofoten i sydväst från Skomvær utanför Røst till Raftsundet i nordöst. De största öarna är Austvågøya (526,7 km²), Gimsøya (46,4 km²), Vestvågøya (411,1 km²), Flakstadøya (109,8 km²) och Moskenesøya (185,9 km²). Dessutom ett antal mindre öar, bland annat Værøy och Røst, längst väst ut i havet.

Lofoten tingsrättsdistrikt omfattar kommunerna Vågan, Vestvågøy, Flakstad, Moskenes, Værøy och Røst, är 1226 kvadratkilometer stort och har 24 262 invånare år 2016.

Lofoten har en av landets äldsta berggrund. De äldsta bergarterna är omkring 2 miljarder år gamla. Under istiden bildades detta landskap med dess stora kontraster mellan höga fjälltoppar, tindar och sandstränder. De högsta topparna är Higravtindan (1146 m ö.h.) på Austvågøya, på Hinnøya (Durmålstindan 1004 m ö.h.) och på Moskenesøya (Hermannsdalstinden 1029 m ö.h.).

På avstånd ser öarna ut som en fjällvägg, och kallas därför Lofotväggen. Bosättningen är i stort sett samlad i tätorter, som kallas "fiskevær". Undantaget är Vestvågøya, som med sina jordbruksmöjligheter har en mer gles bebyggelse. Kustklimatet, med golfströmmen, ger milda vintrar, och på somrarna är det relativt kyligt. Öarna har smala fjordar, och mellan öarna är det trånga sund. I sunden går det kraftiga tidvattenströmmar, bland annat Gimsøystraumen, Nappstraumen og Moskenesstraumen. ^[1]

Näring[redigera | redigera wikitext]

En relativt stor del av befolkningen, (9% år 2014), är sysselsatta i primärnäringarna. Speciellt i de 4 yttersta kommunerna, där fisket är stort. Det dominerande fisket är Lofotfisket. Då kommer det båtar från nästan hela landet för att delta i detta fisket. Det fiskas efter skreien, (vandrande torsk), som i början av året kommer in till ett av sina lekområden, Lofoten.

Jordbruket betyder fortfarande mycket i vissa områden och här är husdjur dominerande, mest kor och får, som producerar mejeriprodukter och kött. Får finns i hela Lofoten. På Vestvågøy är det också get, höns och svin. Här är också mjölkproduktionen viktig. ^[1]

Turism[redigera | redigera wikitext]

Lofoten är ett populärt turistmål, med bland annat sina små "fiskevær".^[1]Det är vanligt att man hyr ut, det som i Norge kallas för "rorbuer" till övernattning för turister. "Rorbuer" är små hus som tidigare användes av alla tillresande fiskare under Lofotfisket. Numera bor som regel fiskarna på sina båtar.^[2]

På sommaren kommer det också mycket kryssningsfartyg på besök. Det finns flera museer i Lofoten. Här kan nämnas Lofotmuseet i Kabelvåg, Lofotakvariet och Norsk Fiskeværsmuseum i Å, där man har bevarat hela "fiskeværet" med kompletta byggninger. På Borg (Vestvågøy) ligger Lofotr Vikingmuseum. Här har man byggt upp ett hövdingsäte från Vikingatiden.^[1]. Sedan 2015 finns också golfbanan Lofoten Links på ön Gimsøy, som är världens nordligaste linksbana.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

De yttersta öarna Værøy och Røst, är kommunikationsmässigt knutna till Bodø, till skillnad från resten av Lofoten. Svolvær har bilfärja över Vestfjorden till Skutvik (Fv. 81) och vidare mot E6. Mot Vesterålen går det färja från Fiskebøl till Melbu i Hadsel. Kong Olavs väg (E10) knyter Lofoten samman, från Å på Moskenesøya till E6 i Bjerkvik, utan att man behöver använda färja, (Lofastförbindelsen).

Hurtigruten anlöper Stamsund och Svolvær. Værøy har helikopterförbindelse med Bodø. Det är mindre flygplatser vid Svolvær, på Røst och dessutom vid Leknes. ^[1]