Märta Arbin – Wikipedia

Märta Arbin
FöddMärta Brita Lovisa Arbin
12 maj 1901
Katarina församling, Stockholm
Död25 februari 1970 (68 år)
Hedvig Eleonora församling, Stockholm
Andra namnMärta Arbin-Runsten
Märta Runsten
Aktiva år1920–1965
MakeManne Runsten
(g.1929–1945; hans död)
BarnLars Runsten
IMDb SFDb

Märta Brita Lovisa Arbin, född 12 maj 1901 i Katarina församling, Stockholm, död där 25 februari 1970 i Hedvig Eleonora församling, var en svensk skådespelare.[1]

Arbin var 1929–1945 gift med filmarkitekten Manne Runsten.[1] De är begravda på Norra kyrkogården i Visby.[2] Hon var mor till operaregissören Lars Runsten.

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1920 Louise Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers		 Karl Hedberg Dramaten
Fru de Bellune Madame Sans-Gêne
Victorien Sardou		 Karl Hedberg Dramaten
En slavinna Flickan från Andros
Terentius		 Nils Personne Dramaten
1921 Kate Vi mördare
Guðmundur Kamban		 Karl Hedberg Dramaten
En piga Svenskt folk
Ivar Thor Thunberg		 Gustaf Linden Dramaten
Jenny Dödsdansen
August Strindberg		 Gustaf Linden Dramaten
Tredje tjänarinnan Elektra
Hugo von Hofmannsthal		 Tor Hedberg Dramaten
Frun Ett drömspel
August Strindberg		 Max Reinhardt Dramaten
1922 Filipote Tartuffe
Molière		 Tor Hedberg Dramaten
Tjänstflickan Den objudna gästen
Maurice Maeterlinck		 Olof Molander Dramaten
Marta Stulen lycka
Giuseppe Giacosa		 Tore Svennberg Dramaten
En kvinna Sockenskomakarna
Aleksis Kivi		 Ragnar Hyltén-Cavallius Dramaten
1927 Elsa Håkansbergsleken
Einar Holmberg		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[3]
Frasquita Socorros inackorderingar
Miguel Ramos Carrión och Vital Aza		 Hjalmar Selander Blancheteatern[4]
1928 Margot Bobbys sista natt
James Barclay		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[5]
Rosie Fanatiker
Miles Malleson		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[6]
Domprosten Bomander
Mikael Lybeck		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[7]
Juliette Hertiginnan av Elba
Rudolf Lothar och Oscar Winterstein		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[8]
Pauline Aguerro Mary Dugans process
Bayard Veiller		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[9]
1929 Kristina Påsk
August Strindberg		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[10]
Phonsine Maya
Simon Gantillon		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[11]
1930 Bodil Kragh Storken
Thit Jensen		 Harry Roeck Hansen Blancheteatern[12]
Elisabeth Norrtullsligan
Einar Fröberg		 Einar Fröberg Teatern vid Sveavägen[13]
1931 Amalia En caprice
Sil Vara		 Gösta Ekman Konserthusteatern[14][15]
1932 Frihetsligan
Jules Romains		 Per Lindberg Vasateatern[16]
1938 Sjuksköterskan Kvinnorna
Clare Boothe Luce		 Rune Carlsten Dramaten
1940 Fru Stockman En folkfiende
Henrik Ibsen		 Olof Molander Vasateatern[17]
Modern Idag blir igår
Martha Lundholm		 Martha Lundholm Vasateatern[18]
1941 Nellie Nog lever farfar
Paul Osborn		 Olof Molander Vasateatern[19]
1943 Skökan I evighet amen
Anton Wildgans		 Per-Axel Branner Nya teatern[20]
Hotellvärdinnan Raid i natt
Terrence Rattigan		 Per-Axel Branner Nya teatern[21]
1946 Emma, städerska Vår ofödde son
Vilhelm Moberg		 Alf Sjöberg Dramaten
1950 prästfrun Winemiller Jagande efter vind
Tennessee Williams		 Per-Axel Branner Nya teatern[22]
Amman Medea
Jean Anouilh		 Ingmar Bergman Intiman[23]
1951 Louises mor Clérambard
Marcel Aymé		 Per-Axel Branner Nya teatern[24]
Jacques' mor[25] Resande utan bagage
Jean Anouilh		 Hasse Ekman Intiman[26]
1952 Maria, Albertus hustru De vises sten
Pär Lagerkvist		 Alf Sjöberg Dramaten
1957 Anna Claras mamma Anna Clara
Harriet Hjorth		 Gösta Jonsson Riksteatern[27]
1961 Mormor Det är aldrig för sent
Felicity Douglas		 Åke Falck Intiman[28]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Märta Arbin”. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=59865&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dm%C3%A4rta+arbin%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 24 september 2012. 
  2. ^ FinnGraven
  3. ^ ”Håkansbergsleken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22184&pos=37. Läst 7 april 2016. 
  4. ^ ”Socorros inackorderingar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22187&pos=40. Läst 7 april 2016. 
  5. ^ ”Scen och Film: 'Bobbys sista natt'”. Dagens Nyheter: s. 11. 12 januari 1928. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-01-12/10/11. Läst 7 april 2016. 
  6. ^ ”Fanatiker”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22058&pos=41. Läst 7 april 2016. 
  7. ^ ”Scen och Film: Blancheteatern kl. halv 4 i dag”. Dagens Nyheter: s. 12. 14 april 1928. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-04-14/101/12. Läst 7 april 2016. 
  8. ^ ”Hertiginnan av Elba”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22188&pos=42. Läst 7 april 2016. 
  9. ^ ”Mary Dugans process”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22189&pos=43. Läst 7 april 2016. 
  10. ^ Stig (21 januari 1929). ”Scen och Film: 'Påsk' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-01-21/20/9. Läst 7 april 2016. 
  11. ^ ”Scen och Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 19 mars 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-03-19/77/9. Läst 7 april 2016. 
  12. ^ ”Storken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22100&pos=54. Läst 8 april 2016. 
  13. ^ Bo Bergman (13 september 1930). ”'Norrtullsligan' på scenen”. Dagens Nyheter: s. 5. https://arkivet.dn.se/tidning/1930-09-13/248/5. Läst 24 januari 2021. 
  14. ^ Bo Bergman (22 november 1931). ”Tre lördagspremiärer: 'Caprice' på Konserthusteatern”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-11-22/318/4. Läst 27 augusti 2015. 
  15. ^ Från Stockholms teatrar 1932 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 122
  16. ^ Bo Bergman (15 april 1932). ”Frihetsligan”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-04-15/101/1. Läst 27 augusti 2015. 
  17. ^ ”En folkfiende”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14270&pos=415. Läst 1 maj 2016. 
  18. ^ Oscar Rydqvist (23 november 1940). ”'I dag blir i går' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-11-23/321/10. Läst 25 augusti 2015. 
  19. ^ ”Nog lever farfar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14263&pos=420. Läst 1 maj 2016. 
  20. ^ ”Tysk rapsodi på Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 32. 14 maj 1943. http://arkivet.dn.se/tidning/1943-05-14/129/32. Läst 15 mars 2017. 
  21. ^ Oscar Rydqvist (29 oktober 1943). ”'Raid i natt' på Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-10-29/294/11. Läst 25 augusti 2015. 
  22. ^ Dagens Nyheter 13 augusti 1950 sid.8
  23. ^ ”En skugga/Medea”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/en-skuggamedea. Läst 17 oktober 2015. 
  24. ^ Dagens Nyheter 1 februari 1951 sid.10
  25. ^ Svenska Dagbladet 23 november 1951 sid.9
  26. ^ ”Intiman Teatern”. Leopolds Antikvariat. Arkiverad från originalet den 27 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160127030451/http://www.abm.se/leopolds/Teatrar.Intiman.Stockholm.html. Läst 22 januari 2016. 
  27. ^ ”Anna Clara reser på skolturné”. Dagens Nyheter: s. 12. 21 februari 1957. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-02-21/51/12. Läst 2 maj 2021. 
  28. ^ ”'Det är aldrig för sent'”. Dagens Nyheter: s. 16. 3 mars 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-03-03/60/16. Läst 22 augusti 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Märta_Arbin&oldid=51221970”