Makedonska dialekter – Wikipedia

Fördelning av makedonska dialekter[1]
Norra
  Nedre Polog
  Crna Gora
Västra/Nordvästra
  Centrala
  Övre Polog
  Reka
  Debar
  Övre Prespa / Ohrid [3]
  Nedre Prespa
Östra
Sydöstra
  Korča
  Kostur
  Ser / Drama

De olika dialekterna av makedonskan omfattar slaviska dialekter i Nordmakedonien tillsammans med några varianter som talas i den större geografiska regionen Makedonien.

De existerar som en del av det dialektkontinuum av sydslaviska språk som ansluter sig till det makedonska språket med det sydöstslaviska språket bulgariskan i öster och serbiskan i norr. Som sådan är avgränsningen mellan språken, särskilt med bulgariska, flyktig och kontroversiellt.

Makedonska författare tenderar att behandla alla dialekter som talas i den geografiska regionen Makedonien som makedonska, inklusive de som talas i västra delen av Bulgarien i Pirinmakedonien, medan flera bulgariska författare betraktar alla makedonska dialekter som en del av det bulgariska språket. Ofta undviks de dialekter i Grekland som talas av den lokala slavofona minoriteten efter 1930 [7] att identifieras som makedonska eller bulgariska. Istället benämns dessa dialekter helt enkelt som "slaviska" och dopii ("lokala") [8], stariski ("gamla") eller našinski ("vårt") -språk.

De makedonska dialekterna gränsar med de nygrekiska dialekterna mot söder och med de albanska dialekterna mot väster, gegiska åt nordväst och toskiska i sydväst.

Utbredning av fonemet kj (Ќ) i makedonskan
Utbredning av fonemet gj (Ѓ) i makedonskan

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]