Margareta Skantze – Wikipedia

Margareta Skantze
Margareta Skantze 2006
Margareta Skantze 2006
FöddHesser
9 januari 1943 (81 år)
Stockholm
YrkeFörfattare, regissör och dramatiker
NationalitetSverige Sverige
SpråkSvenska
Webbplatshttp://www.margaretaskantze.se/

Margareta Brita Helena Hesser Skantze, född Hesser 9 januari 1943 i Stockholm, är en svensk författare, dramatiker, regissör och kulturskribent.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Margareta Skantze är uppvuxen i Stockholm, Uppsala och Djursholm, där hon avlade studentexamen på latinlinjen 1961. Hon var under ett år stipendiat vid University of Colorado i USA, varefter hon studerade engelska och franska vid Stockholms universitet och blev filosofie magister 1966. Åren 1966–1968 studerade hon Drama-teater-film vid Lunds universitet. Hon utbildades därefter till ämneslärare vid Lärarhögskolan i Malmö 1968-69. År 1971–77 arbetade hon som radioproducent vid Utbildningsradion i Stockholm och 1977–1979 dramaturg vid Stockholms Stadsteater. Åren 1980–1992 arbetade hon vid Radio Blekinge som producent av kulturprogram och sedan dess som frilansande dramatiker, författare, regissör, föreläsare och kulturskribent. Åren 1997–2015 var Margareta Skantze engagerad i ledningen för Women Playwrights International.[2]

Sedan 1996 driver hon ett eget förlag, Arakne Förlag AB.

Margareta Skantze är dotter till justitierådet Torwald Hesser och bibliotekarien Dagmar Hesser, född Ekeberg, samt sondotter till läkaren Carl Hesser och dotterdotter till riksmarskalken Birger Ekeberg. Hon är sedan 1970 gift med fabrikören Patrik Skantze och har tre barn med honom, Alexander, Valdemar och Gabriel. Sedan 1979 bor hon på Knösö utanför Karlskrona. [3]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Radioproduktion[redigera | redigera wikitext]

Under åren 1971–1977 arbetade Margareta Skantze vid Utbildningsradion i Stockholm som producent av språkprogram avsedda för högstadium och gymnasium. Hon var bland annat projektledare för satsningen på radiodelen av den engelska serien Switch on, avsedd för årskurs 4.[4]

För Utbildningsradion gjorde hon även tre programserier i samarbete med Radioteatern (text och regi). Momo eller kampen om tiden, 1980, (medverkande bland annat Krister Henriksson, Allan Svensson och Frej Lindqvist) Vikingasagor, 1981, (medverkande bland annat Ulla Sjöblom och Sigge Fürst) Bibliska berättelser, 1982, (medverkande bland annat Rolf Skoglund, Margaretha Byström och Ulf Johanson).

Under åren 1980–1992 gjorde Margareta Skantze en mängd kulturprogram vid Radio Blekinge. Hon gjorde bland annat längre programserier om de blekingska författarna Pehr Thomasson, Sven Edvin Salje, Harry Martinson, Ragnar Jändel och Ottilia Adelborg, om konstnären Bengt Nordenberg, om "jordbruksaposteln" Per Rösiö, om agitatorn Per Götrek och om dotter till brännvinskungen L.O. Smith Mary Karadja. Hon producerade en serie kallad ”Blekinge i våra hjärtan” där välkända personer uppvuxna i Blekinge berättade om landskapets betydelse för dem. I serien medverkade bland annat Horace Engdahl, Ingvar Holm, Gunnar Adler-Karlsson, Carina Reich, Tommy Olofsson och Laila Andersson-Palme.

Dramatik[redigera | redigera wikitext]

Margareta Skantze började sin teaterbana 1967 som medlem i den fria teatergruppen Proteus under ledning av Ulf Gran. Här spelade hon flera stora roller, bland annat Beatrice i ”Mycket väsen för ingenting” och Agave i ”Backanterna”. samt regisserade Strindbergs ”Fordringsägare”. Efter ett längre uppehåll återvände hon till teatern i mitten av 1980-talet och började samarbetade med UDG-teatern, men övergick sedan till att, som ”teater-auteur”, själv svara för text, regi och produktion av egna verk. Hennes teaterproduktion har huvudsakligen ägt rum i Blekinge, där hon varit konstnärlig ledare för teaterkompanierna Teater Caro 1991–1993 och Teater Kontur 2005-2020[5]. Under senare år har Margareta Skantze ägnat sig åt omfattande studier av Europas historia och försökt återuppliva den klassiska historiedramatiken.

Dramatiska verk[redigera | redigera wikitext]

  • 1988 Inför Domen – Tre kvinnor dömda för häxeri i 1600-talets Sverige. Deras sista natt före avrättningen.[6][7]
  • 1990 Kung Kristina – Drottning Kristinas liv från vaggan till graven.[8][9]
  • 1991 Mor Dacke – Nordens största bondeuppror skildrat ur ett kvinnoperspektiv.[10][11][12]
  • 1992 Vitus, historien om en ö – Om staden Karlskrona och dess grundande 1680. Kollisionen mellan land och stad, natur och civilisation.[13]
  • 1993 Vogn och Yxna – En vikingaberättelse från Blekinge. Ett utforskande av mötet mellan hedendom och kristendom.[14]
  • 1996 Maria Magdalena – En berättelse om och av Jesu trognaste lärjunge.[15][16][17][18][19][20]
  • 2003 55 Minuter Wägner – Monolog där Elin Wägner berättar om sitt liv, sitt förhållande till män, maskulinitet och militarism.[21][22][23][24]
  • 2006 Svart Madonna – En stor berättelse om Jesu mor, om hat och hämnd, om tvivel och fruktan och om kärlekens triumf.[25][26][27][28][29]
  • 2008 Selmas Samlade Vrede – Monolog där Sveriges största författare gör upp med sig själv, med sin samtid och med sin Gudstro.[30][31][32][33]
  • 2011 Kung Byxlös – Om drottning Margareta, skapare av den Nordiska Unionen 1397. I hennes dödsstund passerar livet revy.[34][35]
  • 2016 Den olycklige danske prinsen – Ett porträtt av Kristian II och om den Nordiska Unionens upplösning.[36]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Översättning av fransk skönlitteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Ormond, Jacqueline (1967). Mellan två världar. Stockholm: Norstedt. Libris 1941707 
  • Charrière, Henri (1973). Revansch. Stockholm: Norstedt. Libris 510687 
  • Cauvin, Patrick (1980). Åtta dagar om sommaren. Stockholm: Norstedt. Libris 7153161 

Facklitteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Skantze, Margareta (1996). Maria Magdalena – Den första Aposteln. Karlskrona: Arakne Förlag. Libris 7798489 
  • Skantze, Margareta (2010). Vägen till Henne – om Kvinnans försvunna historia. Karlskrona: Arakne Förlag. Libris 11837417 
  • Skantze, Margareta (2015). Drottning Margaretas historia. Karlskrona: Arakne Förlag. Libris 17743550 
  • Skantze, Margareta (2019). Där brast ett ädelt hjärta - Kung Kristian II och hans värld. Karlskrona: Arakne Förlag. Libris v5dngt87s63kvnv2 

Dramatik[redigera | redigera wikitext]

  • Skantze, Margareta (2022). Historiska dramer - Manuskript till sju historiska dramer. Karlskrona: Arakne Förlag. Libris n336gf17lgzkzgtk 
  • Skantze, Margareta (2023). Kvinnomonologer - Sju manuskript. Karlskrona: Arakne Förlag. Libris h00djz13fc74pv3k 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Margareta Skantzes webbplats
  2. ^ Women Playwrights International Arkiverad 20 november 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Personakt
  4. ^ /Exempel
  5. ^ Teater Kontur
  6. ^ Drama direkt Arkiverad 6 maj 2006 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Bertil Wik, Blekinge Läns Tidning 27 feb 1988: "UDG-Teatern gjorde det – igen!”
  8. ^ Lasse Grahn, Blekinge Läns Tidning 15/6 1990 ”Kung Kristina på Stumholmen – Föreställning som värmde och hettade.”
  9. ^ Lars Ring, SvD 5/7 1990 ”Befriande enkel – Nyskriven pjäs i Karlskrona om drottning Kristina.”
  10. ^ Smålandsposten 18/6 1991 Birgitta Stribe ”Mor Dacke – en av de galna mödrarna.”
  11. ^ Håkan Henriksson Blekinge Läns Tidning 1/7 1991: "Mor Dacke - en konstnärlig framgång. Historisk och evigt tidlös."
  12. ^ Viktoria Gröning Sydöstran 1/7 1991: "Mor Dacke - en vidjekvist som böjs men inte knäcks. Flyghangaren på Stumholmen bräddfylld vid urpremiären i lördags."
  13. ^ Katarina von Hedenberg BLT 25/6 1992: "Gripande om möte med nya världar."
  14. ^ Helena Bjerkelius, Blekinge Läns Tidning 5/7 1993 ”Sevärt historiskt drama ställer stora frågor.”
  15. ^ Gudrun Ruhe Lindberg, Blekinge Läns Tidning 10/5 1996: ”Fantastiska Maria Magdalena.”
  16. ^ Margareta Andersson, Sydöstran 10/5 1996: ”Mångsammansatt kvinna. Maria Magdalena ger allt i sin passion.”
  17. ^ Leif Eriksson, Skaraborgs Läns Tidning 27/3 1998: ”Passionsdrama som trollband lyssnarna.”
  18. ^ Peter Fredriksson, Dagen, 22/5 1996: ”Färden mot Golgata i ovanligt perspektiv. Pjäs om den gråtande synderskan Maria från Magdala.”
  19. ^ Tina Jeppson, Barometen 10/9 1997: ”Befriande möte med en sköka – Dramat om Maria Magdalena kastar nytt ljus över kvinnoprästdebatten.”
  20. ^ Anna Lena Persson SvD 25/10 1997 ”Maria Magdalena i kyrkan som rebell.”
  21. ^ Jane Betts Blekinge Läns Tidning 22/2 2003: ”Lyckat drama om Wägners liv”
  22. ^ Pia Huss, DN 26/2 2003: ”Väckarklockan klämtar igen”
  23. ^ Margareta Andersson, Sydöstran 27/2 2003: ”En Wägnerpjäs med väl utnyttjade kärnor”
  24. ^ Regionteatern Blekinge Kronoberg Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  25. ^ Jane Betts, Blekinge Läns Tidning 14/10 2006: ”Glädje och sorg nära i stark pjäs.”
  26. ^ Håkan Kjellgren, Sydöstran 14/10 2006: ”Starka kontraster i starkt skådespel.”
  27. ^ Kristina Lindh Kyrkans Tidning nr 42 2006: ”Maria med stark lyskraft”
  28. ^ Max-Ola Nordlund, Vasabladet 18/10 2006: ”Jesu mor svart i Skantzes nya pjäs.”
  29. ^ Barometern
  30. ^ Rolf Ahlzén, Värmlands Folkblad19/8 2008: ”Utsökt och tät föreställning.”
  31. ^ Tina Jeppsson Barometern 16/10 2009 ”Gripande vrede.”
  32. ^ Rolf Ljung, Östran 16/10 2009: ”Selmas vrede som drivkraft.”
  33. ^ Värmländsk kultur Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  34. ^ Åsa Olovsson Blekinge Läns Tidning, 25/7 2011: ”Paraduppsättningen Kung Byxlös trollbinder publiken.”
  35. ^ ”Teater: Kung Byxlös, Manus och regi: Margareta Skantze”. Tidningen Kulturen. 30 juli 2011. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2015. http://archive.is/2015.10.23-085341/http://tidningenkulturen.se/index.php/index.php/kategorier/scenkonst/183-kritik/9567-teater-kung-byxloes-manus-och-regi-margareta-skantze/. 
  36. ^ ”Jakob Nilsson, Blekinge Läns Tidning, 3/11 2016: "Minimalistiskt om majestät. En man, en monolog och en musiker. Mer behövs inte för att ge Kristian II kött och blod."”. Arkiverad från originalet den 8 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170308045431/http://www.blt.se/kultur-noje/minimalistiskt-om-majestat/. Läst 7 mars 2017. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Margareta_Skantze&oldid=54164316”