Marstrand – Wikipedia

 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-03)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
För andra betydelser, se Marstrand (olika betydelser).
Marstrand
Tätort
Marstrand på ön med Arvidsvik i förgrunden
Marstrand på ön med Arvidsvik i förgrunden
Land Sverige Sverige
Landskap Bohuslän
Län Västra Götalands län
Kommun Kungälvs kommun
Distrikt Marstrands distrikt
Koordinater 57°53′9″N 11°34′51″Ö / 57.88583°N 11.58083°Ö / 57.88583; 11.58083
Area 33 hektar (2020)[1]
Folkmängd 379 (2020)[1]
Befolkningstäthet 11,5 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Marstrand
Postnummer 442 66
Riktnummer 0303
Tätortskod T4504[2]
Beb.områdeskod 1482TB110 (1960–)[3]
Geonames 2692469
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Marstrand
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Marstrand ([ˈmâʂːtrand])[4] är en tätort i Kungälvs kommun, från Marstrand och Marstrandön går personfärja till Arvidsvik på Koön, som har landsvägsförbindelse med fastlandet. Skeppsfrakt, handel och fiske var tidigare stadens huvudnäringar, men fisket har gått upp och ner kraftigt i takt med tillgången på sill, vilket historiskt styrt stadens ekonomi. Marstrand har drabbats av krig flera gånger under såväl dansk-norsk som svensk tid. De traditionella näringarna gick tillbaka kraftigt under 1800-talet, men samtidigt blev Marstrand en av landets tidigaste och populäraste badorter, som fick extra hög status tack vare kung Oscar II:s årliga besök.[5] När trafiken alltmer flyttades från sjövägen till landsvägen var detta till stor nackdel för staden, vilket drabbade öns näring hårt.

Marstrandsön har en trähusstad som om somrarna idag är ett betydande turistmål och Sveriges seglingsmetropol. Marstrand är årligen utgångspunkt för Marstrandsregattan, Match Cup Sweden och andra stora seglingsmästerskap. Orten har betydande arbetspendling till Göteborg.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Karta över Marstrand från 1790-talet
Marstrands kyrka.
Marstrandsholmarna.

Redan på 1100-talet upprättade Harald Gille ett kloster på Marstrandsön men staden Marstrand grundades först på 1200-talet av kung Håkon Håkonsson (död 1263). Detta skedde före år 1226 då det i hans saga, skriven av islänningen Sturla Þórðarson, beskrivs att "...han lät göra borg vid Kungälv på Ragnhildsholmen, han lät ock bygga och röja på Gullö och Öckeröarna och bygga där en träkyrka; han lät bygga Marstrand och många andra öde öar i Viken", samt att en strid då ägde rum i hamnen mellan upprorspartiet Ribbungarna och Skule Jarls två sändebud Kolbein Ketturygg och Grunde skattmästare. I berättelsen sägs också att "där lågo många köpmän i hamnen, vilka dock icke ville komma sändebuden till undsättning."[6] 1449 valdes den danske kungen Kristian I (som blev kung av Sverige 1457) till kung av Norge i Marstrand. 1658 blev Marstrand och övriga Bohuslän en del av Sverige i samband med freden i Roskilde. Samma år påbörjades byggnationen av Karlstens fästning.

Marstrand har under det senaste millenniet påverkats av de sillperioder som givit orten goda tider. De olika sillperioderna pågick under åren 970–1030, 1175–1225, 1420–1490, 1556–1588, 1660–1680, 1747–1808 och 1878–1898.[källa behövs]

Omkring år 1800 1800 fick Marstrand förbindelse till Göteborg med optisk telegraf. Med avbrott var den i drift till 1871.[7]

Karlstens fästning[redigera | redigera wikitext]

Mittornet i Karlstens fästning.
Huvudartikel: Karlstens fästning

Karlstens fästning ligger högst upp på Marstrandsön ovanför stadsbebyggelsen och dominerar stadsbilden. Efter att Bohuslän med Marstrand tillfallit Sverige vid freden i Roskilde 1658 byggdes på Marstrandsön Valens skans, en träbyggnad som fungerade som en provisorisk befästning. År 1666 fattas beslut av Krigskollegium om att låta mura Valens skans. Från 1671 omnämns fästningen som Karlstens fästning, som också fungerade som statsfängelse fram till 1855. Dess i särklass mest kände fånge var Lars Larsson Molin, mera känd som "Lasse-Maja", som satt på fästningen under tidsperioden 1813 till 1839. Fästningen utvidgades senast i mitten av 1800-talet och utmarsch skedde 1882. Karlstens fästning avkommissionerades 1888, men användes igen under de båda världskrigen. Försvarsmakten avförde Karlstens fästning som del av landets försvar 1993. Karlstens fästning är numera ett byggnadsminne och en viktig turistattraktion.

Frihamnen Marstrand[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Frihamnen Marstrand

15 augusti 1775 fick Marstrand frihamnsprivilegier av Gustav III,[8] så kallad Porto Franco efter italiensk förebild.[9][10] Det innebar ett visst självstyre gentemot det övriga landet, med bland annat religionsfrihet, frihet från skråtvång och fri invandring. Även brottslingar kunde få en fristad, under förutsättning att de anmälde sitt brott till stadens myndighet. I ett konfliktfyllt Europa var frihamnen i Marstrand ett bra alternativ för handlare. Inte minst kom hundratals fartyg från Amerika, som satts i blockad av England med vilka man låg i krig.

Religionsfriheten ledde till invandring av ett flertal judar, mot vilka det rådde starka restriktioner i övriga landet.[10] Som mest bodde ett hundratal judar i Marstrand, främst hantverkare och handelsmän och deras familjer. En synagoga inrättades här 1780 i det norra försvarsverket.[11] Den judiska kolonin blev dock inte så långvarig, utan skingrades 1795 och flyttades, främst till Göteborg. Frihamnsprivilegierna, i kombination med att man dessutom var inne i en period med god silltillgång, gjorde Marstrand till en av landets förmögnaste städer. Många lockades till staden och befolkningen tredubblades på kort tid från runt 500 till 1 500 invånare.

Den svenska staten tjänade dock inte så mycket på frihamnen som man hade räknat med, inte minst på grund av en omfattande smuggling. Stadens styresmän tyckte dessutom att det kunde vara nog med brottslingar och utländska handlare, varför man begärde att frihamnsprivilegierna skulle dras in, vilket skedde 15 maj 1794.[9][12] Vad man inte hade räknat med var att sillperioden som startat 1747 skulle ta slut 1808 vilket gjorde att Marstrand återigen blev en fattig småstad.

Badort- och turisttillhåll[redigera | redigera wikitext]

Under 1800-talet befäste Marstrand sin ställning som badort, en av landets tidigaste och populäraste badorter, och turisttillhåll, efter att näringarna skeppsfrakt, handel och fiske reducerats kraftigt under samma århundrade. 1822 skapades det första "badhuset".[13]

Marstrand fick extra hög status tack vare kung Oscar II:s årliga besök,[14] under andra halvan av 1800-talet. Skeppsgossekåren installerades 1907 på Marstrand. Den 17 maj 1991 stod Instöbron färdig vilket gav Koön färjefri förbindelse med fastlandet.[15] 1994 var första året som den årliga Matchracing-regattan arrangerades.

Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Torget, 2013.

I Marstrand återfinns byggnadsminnena Marstrands rådhus, Societetshuset i Marstrand, Södra strandverket, Ture Bonanders hus och Ärholmens gasstation.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Marstrands stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. År 1971 uppgick stadskommunen i Kungälvs kommun.[16] I kyrkligt hänseende har Marstrand alltid hört till Marstrands församling.[17]

Orten ingick till 1935 i domkretsen för Marstrands rådhusrätt för att därefter till 1955 ingå i Askims, Hisings och Sävedals tingslag och från 1955 till 1971 i Hisings, Sävedals och Kungälvs tingslag. Från 1971 till 1974 ingick Marstrand i Sävedals domsaga, från 1974 till 2009 i Mölndals domsaga och orten ingår sedan 2009 i Göteborgs domsaga.[18]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Marstrand 1960–2020[19]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
 1 158
1965
  
 1 044
1970
  
 1 072
1975
  
 1 168
1980
  
 1 150
1990
  
 1 196 79
1995
  
 1 337 88
2000
  
 1 377 88
2005
  
 1 432 88
2010
  
 1 319 88
2015
  
 381 33
2020
  
 379 33
Anm.: delen öster om sundet utbröts 2015 till en separat tätort Arvidsvik

Naturreservat[redigera | redigera wikitext]

Det kommunala naturreservatet Rosenlund ligger på Koön.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 18 november 2013.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Jöran Sahlgren; Gösta Bergman (1979). Svenska ortnamn med uttalsuppgifter. sid. 17. https://runeberg.org/ortnamn/0021.html 
  5. ^ Hilmersson, Anders (2016-04-01). Den vidunderliga Bohuskusten: En guide från Marstrand till Koster. Tukan Förlag. ISBN 978-91-7617-535-4. https://books.google.se/books?id=nx3zCwAAQBAJ&pg=PA10&dq=marstrand&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwibr-mijvTxAhUGvosKHb3NAtgQ6AEwA3oECAwQAg#v=onepage&q=marstrand&f=false. Läst 21 juli 2021 
  6. ^ Claes Krantz (1919) Köpstadsmän, hanseater och skärgårdsfolk – Om Marstrand och Handelslivet i Bohuslän till 1587, Wettergren & Kerber Förlag, Elanders Boktryckeri, Göteborg, sid:6&9
  7. ^ Svenska telegrafverket: historisk framställning. Bd 3, Den optiska telegrafens historia i Sverige 1794-1881, redaktör: Risberg N. J. A, år 1938, s 278.
  8. ^ Hartelius 1862, sid. 15.
  9. ^ [a b] ”Porto Franco”. Marstrands hembygdsförening. Arkiverad från originalet den 5 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140305233123/http://mhf.zoomin.se/index/95260.html. Läst 28 maj 2012. 
  10. ^ [a b] ”Marstrand – Gustav III:s ekonomiska experiment”. Popularhistoria.se. 25 maj 2001. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/1700-talet/gustav-iii-s-ekonomiska-experiment. Läst 31 maj 2021. 
  11. ^ Hit seglade judarna! - Bohusläns MuseumBohusläns Museum (bohuslansmuseum.se)
  12. ^ Sveriges Kyrkor. 1969. https://books.google.se/books?id=9L4jAQAAIAAJ&q=marstrand&dq=marstrand&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwibr-mijvTxAhUGvosKHb3NAtgQ6AEwCnoECAcQAg. Läst 21 juli 2021 
  13. ^ Hartelius 1862, sid. 16.
  14. ^ Hasselgreen 1984, sid. 130–139.
  15. ^ ”Västarvet”. Bohusläns museum. http://kulturarvsdata.se/BHM/media/html/BM_UMFA53162_97. Läst 28 maj 2012. [död länk]
  16. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  17. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  18. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mölndals tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  19. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
Kungälvs kommun i Västra Götalands län
DistriktKungälvs kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Marstrand&oldid=54224028”