Martin Lundström – Wikipedia

Martin Lundström
Martin Lundström in St Moritz 1948.jpg
Martin Lundström under 18 km i vinter-OS 1948.
LandSverige
SportLängdåkning
KlubbIFK Umeå
Född30 maj 1918
Norsjö församling, Västerbotten
Död30 juni 2016 (98 år)
Umeå
Olympiska spelen
Medaljer3
Guldmedaljer2
Världsmästerskap
Guldmedaljer1
        Medaljer
Längdåkning, herrar
Nation: Sverige Sverige
Olympiska spel
Guld Sankt Moritz 1948 18 kilometer
Guld Sankt Moritz 1948 4 x 10 km
Brons Oslo 1952 4 x 10 km
Världsmästerskap
Guld Lake Placid 1950 4 x 10 km
Svenska mästerskap
Guld Skellefteå 1946 3 x 10 km
Brons Falun 1947 30 km
Guld Falun 1947 3 x 10 km
Guld Kiruna 1948 15 km
Guld Kiruna 1948 30 km
Guld Kiruna 1948 3 x 10 km
Silver Örnsköldsvik 1950 15 km
Guld Umeå 1952 15 km

Bo Hilding Martin Lundström, född 30 maj 1918 i Tvärliden, Norsjö församling, död 30 juni 2016[1][2] i Umeå, var en svensk längdskidåkare. Han tog två olympiska guld i Sankt Moritz 1948 och OS-brons i stafetten i Oslo 1952. Efter framgångarna i Sankt Moritz 1948 blev han "Guld-Martin" med hela svenska folket, ett smeknamn som sedan följde honom genom hela livet. Han vann även VM-guld i stafett i Lake Placid 1950.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Martin Lundström var nummer 13 av 15 syskon. Han började tidigt att åka skidor, inte minst till skolan i Risliden, men kom inte igång med tävlingsidrott förrän han tillfrisknat efter den lungtuberkulos han drabbats av i 20-årsåldern.

Först 1945 lämnade han hembygden, arbetet i skogen och Norsjö IF och flyttade till Umeå, där han började jobba i sportaffären Monark, med "Sme-Harald" Eriksson och Gunnar Karlsson som arbetskamrater. De tre var även klubbkamrater i IFK Umeå och vann tre år i rad (1946–1948) SM-stafetten på längdskidor.[3]

Martin Lundström vann totalt sex guld, fem silver och fem brons på Svenska mästerskapen i längdskidåkning från debuten 1941 till 1957, då han som 39-åring avslutade elitkarriären med en sjundeplats på 15 km vid SM. Han blev svensk mästare på 15 kilometer 1948 och 1952 och på 30 kilometer 1948 samt i stafett med IFK Umeå 1946–1948.[4] I Vasaloppsdebuten 1955 slutade Lundström trea, efter segrande Sixten Jernberg.[3]

Efter idrottskarriären startade Lundström en egen sportaffär, Martins vapen och sport, i Umeå. Åren 1959–1976 verkade han även som ordförande för IFK Umeå, och han var drivande i frågan om att slå ihop ishockeysektionerna i IFK och Sandåkerns SK till vad som 1971 kom att bli IF Björklöven.[3] Under åren 1982–2001 tävlade han i veteransammanhang och vann då 33 VM-guld (varav sex i stafett).[5] 2008 deltog han, nästan 90 år gammal, i veteran-SM.

Martin Lundström var sedan Ingeborg Sjöqvist avlidit 22 november 2015 och till sin bortgång Sveriges äldsta levande olympiska deltagare, och efter Durward Knowles Världens näst äldsta levande olympiska guldmedaljör.[6] [källa behövs] Lundström avled den 30 juni 2016, 98 år gammal.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Lundström gifte sig 1952 med läkarsekreteraren Gun Johansson (1922–2016).[7][8] De är begravda på Norra kyrkogården på Sandbacka i Umeå.[9]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.expressen.se/sport/langdskidor/martin-lundstrom-dod--blev-98-ar-gammal/
  2. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=6464648
  3. ^ [a b c] ”Martin "Guld-Martin" Lundström”. IFK Umeå. 7 juli 2016. https://idrottonline.se/IFKUmea/Foreningen/Arkiv/Nyheter/Egnanyheter/martinguld-martinlundstrom. Läst 12 december 2019. 
  4. ^ ”Längd herrar”. Svenska Skidförbundet. Arkiverad från originalet den 9 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150309083750/http://www.skidor.com/Foljoss/Historikochstatistik/Svenskamastare/Langdherrar/. Läst 1 december 2013. 
  5. ^ Martinell, Vidar (2003). Skidsportens historia längd, 1980-1999. Läst 6 februari 2016 
  6. ^ Nick Butler (22 maj 2016). ”World's oldest Olympic champion dies aged 102” (på engelska). Inside the games. Arkiverad från originalet den 11 december 2019. https://web.archive.org/web/20191211125532/https://www.insidethegames.biz/index.php/articles/1037685/worlds-oldest-olympic-champion-dies-aged-102. Läst 11 december 2019. 
  7. ^ Sveriges befolkning 1950. Arkiv Digital 
  8. ^ Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917 
  9. ^ SvenskaGravar

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]