metoo – Wikipedia

Artikelns titel kan av tekniska skäl inte återges korrekt. Den korrekta titeln är #metoo.
Metoo-manifestationen på Sergels torg i Stockholm den 22 oktober 2017.
Alyssa Milano uppmanade kvinnor att använda hashtaggen #metoo efter anklagelserna mot Harvey Weinstein år 2017.

#metoo, eller #MeToo, även metoo-rörelsen eller bara metoo, från engelskans "me too" (direkt översatt "jag också"), är en rörelse för att uppmärksamma och verka mot sexuella ofredanden samt normalisering och tystnadskultur runt dessa.[1] Den fick ett genombrott efter att hashtaggen #metoo fick spridning i sociala medier när skådespelaren Alyssa Milano bad alla kvinnor som ofredats sexuellt att svara på hennes tweet med orden "me too", för att uppmärksamma omfattningen av sexuella trakasserier mot kvinnor.[2][3][4] Hon gjorde det den 15 oktober 2017 i samband med rapporteringen om att Hollywoodproducenten Harvey Weinstein anklagats för våldtäkt av flera kända kvinnliga skådespelare och att det tystats ner av filmindustrin. Uppmaningen blev snabbt viral och det skapades en hashtag, #metoo, i syfte att visa hur utbrett det är med sexuella trakasserier.[3][4]

#metoo-rörelsen ses ibland som en del av en fjärde feministisk våg.[5]

#metoo fick särskilt stort genomslag i Sverige,[6] där rörelsen var unik med en samordningsgrupp och koppling till arbetslivet.[7] Svenska medier blev en del av rörelsen[8]:14m46s och #metoo kom att beskrivas som en revolution.[6] Det äventyrade rättssäkerheten.[8]:14m46s Efter ett år hade över 68 000 artiklar och radio- och tv-inslag som på något sätt berörde metoo publicerats i Sverige,[9] men redan då förde metoo en tynande tillvaro trots att jämställdhet var en av väljarnas viktigaste frågor kring valet 2018.[10] Det var en exceptionell tid,[11] alla de största svenska medierna kom att fällas för publiceringar i samband med metoo, och pressombudsmannen Ola Sigvardsson sade att "Publiceringarna gjorde metoo en otjänst". Efter att det konstaterats att publiciska övertramp hade gjorts och att människor hade farit illa var det få som bad om ursäkt.[8]:13m34s

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Kampanjen 2006[redigera | redigera wikitext]

Tarana Burke skapade en liknande kampanj 2006, som också använde uttrycket metoo, men då för att uttrycka empati med någon som var utsatt.

Redan 2006 skapade den amerikanska fritidsledaren och kvinnorättsaktivisten Tarana Burke en kampanj på Myspace, främst för svarta yngre kvinnor i utsatta områden för att låta dem förstå att de inte är ensamma i sin utsatthet.[12] En ung flicka hade berättat för Tarana Burke om vad hon hade utsatts för, och hon kom inte på något bra svar utan skickade iväg flickan till en annan person för stöd. Senare tänkte hon att hon borde svarat "Jag också", och därefter drog hon igång sin kampanj, och grundade organisationen Just Be Inc. Organisationen och deras slagord "metoo" är fortfarande aktiv.

Vid metoo-rörelsens genombrott i oktober 2017 uppmärksammades Tarana Burkes tidigare arbete och fick stöd av Alyssa Milano när hon fick veta att en tidigare kampanj existerade med samma namn.[13][12]

Kampanjen 2017[redigera | redigera wikitext]

The New Yorker och New York Times arbetat med sina publiceringar i tio respektive fyra månader för att undersöka riktigheten i anklagelserna mot Harvey Weinstein före publiceringarna.[14]:5m38s

Weinstein anklagades först öppet av skådespelaren Rose McGowan.[15] I samband med rapporteringen av övergreppen begångna av Harvey Weinstein, och det faktum att så många varit tysta, tänkte Alyssa Milano att hon ofta blivit drabbad både fysiskt och verbalt. En tystnadskultur gör att "alla vet" men eftersom ingen säger något kan det fortgå. Hon lade då ut en tweet, där hon uppmanade alla som drabbats att retweeta med orden "metoo" för att visa hur utbrett det är. Kampanjen fick ett stort genomslag och spreds till flera sociala medier och hashtaggen #metoo.

Global spridning[redigera | redigera wikitext]

Frankrike[redigera | redigera wikitext]

I Frankrike började rörelsen med hashtaggen #BalanceTonPorc, ungefär "häng ut svinet". Den startades av den franska journalisten Sandra Muller, som är verksam i New York, och hon inspirerades av vittnesmålen runt Harvey Weinstein.[16] Kampanjen uppmuntrade explicit till att namnge männen vilket den kritiserades för.[17][18] Senare introducerades även hashtaggarna #metoo och #moiaussi. I Frankrike anordnades manifestationer i alla större städer och det föreslogs att Harvey Weinstein skulle bli av med franska hederslegionen som han tilldelades 2012.[16][19]

I januari 2018 kritiserades uthängningarna av 100 prominenta franska kvinnor i en text i Le Monde. I texten uttryckte de obehag inför avsaknaden av rättsliga prövningar med rätt för de anklagade att försvara sig och att fallen hanterades i sociala medier.[20]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige blev kampanjen särskilt stor, något som även uppmärksammades internationellt.[21] En hemlig Facebookgrupp skapades och samordnades av Emmy Lilliehorn och Elin Andersson[7] för att samordna 65 av de branschbundna svenska metoo-uppropen.[22] Att det i Sverige skapades en samordningsgrupp gjorde metoorörelsen i landet unik i sitt slag.[7] Inget annat land i världen hade en så arbetslivskopplad rörelse med så många upprop.[7] Gruppen sammanställde och överlämnade en kravlista på sju punkter till Regeringen Löfven I.[22] 2019 startades den ideella föreningen Metoouppropen.[7]

Expressens kulturchef Karin Olsson sade 2021 att "Den här rörelsen genomsyrade allt vid den här tidpunkten."[23] Ola Wong skrev 2023 hur Lina Makbouls bok Revolutionens första offer visade att det under perioden i svensk media tillämpades omvänd bevisbörda, där den anklagade betraktades skyldig tills motsatsen hade bevisats.[24]

I Sverige hade en liknande kampanj, prataomdet, fått stor medial uppmärksamhet i slutet av 2010. Även den handlade om sexuella ofredanden och övergrepp, men med fokus på gränsdragningar, gråzoner och vikten av kommunikation.

Den 14 oktober 2017 lade inredaren Lulu Carter en bild på Instagram med texten "Timell = TV4's egen Harvey Weinstein" till vilken hon sedan lade till hashtaggen #metoo. Det ledde till att TV4 avbröt samarbetet med Martin Timell efter att flera vittnat om sexuella trakasserier, sexistiska, homofoba och rasistiska skämt på inspelningar där Martin Timell varit framträdande.[25][26]

Det är polisen som utreder, åklagarna som åtalar och domstolarna som dömer. Det är viktiga principer i en rättsstat. Lika viktiga principer som jämlikhet, jämställdhet och ett samhälle fritt från sexuella trakasserier.
— Sofia Olsson Olsén, publisher Aftonbladet[27]

Den 16 oktober 2017[28] anklagade Cissi Wallin skribenten Fredrik Virtanen för att ha drogat och våldtagit henne 2006. Anklagelsen spreds vidare av Mia Skäringer med 230 000 följare, Camilla Läckberg med 190 000 följare länkade till det, Clara Henry twittrade om det till sina 140 000 följare.[28] Wallin hade gjort en polisanmälan 2011, men förundersökningen lades ner eftersom brott inte kunde styrkas.[28] Anklagelsen ledde till att Virtanen tog en timeout efter att flera personer berättat om sexuella ofredanden.[källa behövs] Expressen och Svenska Dagbladet namnpublicerade Virtanen bara nio dagar efter Wallins anklagelse i sociala medier. Massmedia i allmänhet, och Aftonbladet i synnerhet, kritiserades av vissa för att inte namnge Virtanen förrän mer än en vecka efteråt trots att andra utpekade hade namngivits.[29][30]. Andra menar att det var fel att publicera Virtanen's namn och bild, eftersom det inte gått att bevisa att det påstådda brottet begåtts. I juni 2018 fälldes Expressen och Resumé i Pressens Opinionsnämnd för sina publiceringar kring händelsen.[31] Fredrik Virtanen nekade till anklagelserna och i januari 2018 anmälde han Cissi Wallin för grovt förtal.[32][Uppdatering behövs] 

Efter anklagelser om sexuella övergrepp lämnade även Lotta Bromé, programledare för P4 Extra, Sveriges Radio den 21 november 2017.[33][34]

Söndagen den 22 oktober 2017 anordnades flera manifestationer i svenska städer med #metoo som tema.[35] Initiativtagare till manifestationen i Stockholm var Carolin Solskär och Gabriella Ohlzon, som började på var sitt håll innan de blev varse om varandra och genomförde den tillsammans.[36][37]

Den 19 november samlades 200 skådespelare från uppropet #tystnadtagning i en manifestation på Södra Teatern i Stockholm där anonyma vittnesmål om sexuella övergrepp lästes upp på scenen. Bland åhörarna fanns kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke, kronprinsessan Victoria och drottning Silvia.[38]

Det har uppstått en debatt kring huruvida medier publicerar namn på de anklagade, speciellt eftersom flera av de anklagade är journalister på de medieföretag som rapporterar om rörelsen och de anklagelser som skett. Olika mediehus har både kritiserats för att vara för snabba och för långsamma med namnpubliceringar i samband med #metoo.[39][40][41]

Den 23 november lämnade socialdemokraten Roger Mogert sitt uppdrag som stadsbyggnads- och kulturborgarråd i Stockholm Stad efter en intern utredning som kommit fram till att Mogert utnyttjat sin ställning för sexuella närmanden.[42] Även politikern Lars Ohly, tidigare partiledare för Vänsterpartiet, pekades ut i sociala medier och bad om ursäkt offentligt i en debattartikel i Svenska Dagbladet den 23 november.[43]

DN skrev den 27 november att den miljöpartistiske riksdagsledamoten Stefan Nilsson i över 10 års tid hade anklagats för systematiska trakasserier och sexuella närmanden.[44] Dagen efter blev han politisk vilde i riksdagen.[45] Han återtog beteckningen MP i februari 2018.[46] Nilsson beskrev senare hur han hade blivit inkallad till ett möte med Miljöpartiets partisekreterare Amanda Lind samt två tjänstemän och en riksdagsledamot: "Utan att veta vad jag anklagas för, och utan att få möjlighet att försvara mig, blev jag under sittande möte uppmanad att avsäga mig min riksdagsplats."[47] En tidigare partikollega dömdes den 2 december 2019 av Södertörns tingsrätt för grovt förtal av Nilsson. [48]

Efter en publicering i Aftonbladet lämnade Benny Fredriksson i december sin post som vd för Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm efter att ha arbetat där sedan 2002. Publiceringen gjordes i samma kontext som #metoo, och artiklarna på webben taggades med "metoo", men behandlade tystnadskultur i samband med dåligt ledarskap snarare än sexuella trakasserier. Han begick några månader senare självmord.[49][50]

Ellinor Skagegård i Svenska Dagbladet skrev 9 december 2017 att "Eva Lundgrens forskning om mäns våld mot kvinnor beskylldes för 16 år sedan för att vara överdriven och till och med fabricerad. I dag, under pågående #metoo-debatt, ser det ut som om hon hade rätt."[51] År 2018 skrev Eva Lundgren och juristen Jenny Westerstrand att "den feministiska rörelsen och forskningen har under de senaste tjugo åren försökt förmedla kunskaper om kvinnors våldsutsatthet till media och till politiker. Men centrala delar av den svenska journalistkåren har varit en av de starkaste krafterna för att budskapet inte ska gå fram."[52][53]

Journalisten Staffan Heimerson var tidigt kritisk mot #metoo och jämförde kampanjen med häxprocesserna i Salem (1692–1693).[54]

Problematiserande[redigera | redigera wikitext]

I samband med #metoo blev dilemmat kring namnpublicering tydligt. Flera av mediernas namnpubliceringarna mötte en stark kritik. Några av dem som tidigt kritiserade, problematiserade eller ifrågasatte kampanjen eller mediebevakningen i Sverige var Lisa Bjurwald[40], Åsa Linderborg[55][6][56][57], Alexander Bard[58], Aron Flam[59], Staffan Heimerson[56] och Katarina Barrling[60].

Linderborg varnade för lynchjustis och hoten mot rättsstaten,[55] men uppfattades då som en fiende till #metoo-rörelsen.[8]:2m27s Heimerson skrev en krönika i Aftonbladet[54] och gav en intervju med tidningen Resumé[61] där han starkt kritiserade #metoo och jämförde den med häxprocesser och Josef Stalins utrensningar[54] vilket ledde till att Aftonbladet den 28 november avslutade alla samarbeten med frilansjournalisten.[62] Heimerson kom senare ut med boken Punkt Slut? i vilken han även lyfte McCarthyeran och Kulturrevolutionen som möjliga analogier.[56] Åsa Linderborg kritiserade påståendet att man inte fick ifrågasätta någon berättelse för att det skulle vara förnedrande att inte bli trodd. Hon jämförde med massövergreppen i Köln nyårsafton 2015 där offrens uppgifter diskvalificerades som flyktingfientliga utsagor.[6] Katarina Barrling påpekade att mycket av rapporteringen publicerades i medier som annars är snara att tala om rättssäkerhet och källkritik.[60] Hon ifrågasatte resonemanget att utsagornas mängd skulle medföra att de var representativa för alla.[60] Janne Josefsson sade hösten 2018 "Man har i praktiken varit en folkdomstol. Man har inte kollat grejerna bara för att alla vill stå i det rätta hörnet."[63] och att det innebar att publiken tappade förtroende för pressen.[63] Paulina Neuding var i mars 2019 kritisk till att medierna publicerade flera upprop trots att det var oklart om ett undertecknande betydde att de som skrivit under själva hade blivit utsatta för övergrepp eller om de avsåg visa sitt stöd till de som utsatts.[64]

I samband med att Benny Fredriksson begick självmord tre månader efter sin avgång beskrev Åsa Linderborg samtalsklimatet hösten 2017 och svårigheterna med att hitta avvikande röster: "Vi sökte dem som hade andra uppfattningar, vi visste ju att de fanns, men de ville eller vågade inte ställa upp i de allmänt hysteriska Metoo-tiderna som inte medgav några nyanseringar."[65] Linderborg efterlyste en ordentlig, prestigelös och ärlig pressetisk diskussion.[66] Hon efterlyste en självrannsakan hos mediernas rapportering kring metoo, och inte bara i frågan om rapporteringen kring Fredriksson.[67] Linderborg medverkade själv i stor omfattning i Torbjörn von Kroghs undersökning om Aftonbladets publicering som presenterades i juni 2020 vid Institutet för mediestudier.[11]:11

Hösten och vintern 2017 var en speciell tid för journalistiken i Sverige.[67] Granskningar med mängder av anonyma berättelser blev vardag,[67] och i vissa fall framstod det som att det stora antalet källor i sig själv var en garant för anklagelsernas riktighet.[67] Expressen var den tidningen i Sverige som tog taktpinnen och en ledande roll i att publicera namn på de anklagade personerna. Detta ledde till att flera andra konkurrerande tidningar också gjorde detta. Att de stora mediehusen gjorde liknande avvägningar kring namnpubliceringar under hösten och vintern 2017 kan förklaras av en känsla att hamna efter i rapporteringen av nyheter kring #metoo.[68]

Att flera tidningar valde att publicera namn på personer som anklagas för sexuella övergrepp under #metoo förklarades också med argumentet, "att alla redan vet". Tidningar motiverade sina publiceringar av namn genom att säga att namnet på den anklagade personen redan röjts i hög grad på andra medieplattformar och därför åsamkar inte ytterligare en artikel med namn någon mer skada. Bland annat motiverar Aftonbladet sin namnpublicering av den tidigare anonymiserade TV4 profilen Martin Timell med att "praktiskt taget alla andra mediehus [...] publicerar både hans namn och bild [...] alla vet ändå vem det handlar om".[68]

Publicistklubbens ordförande Anna Hedenmo sade i mars 2018 att det var "utmanande att försöka ifrågasätta rapporteringen".[69] Hedenmo sade att det vanliga journalistiska hederliga jobbet inte gjordes, och undrade om siffrorna representerade egna erfarenheter eller om det var solidaritetsröster med kollegor och vänner.[70]:8m4s

Nils Hanson, då chef för SVT:s Uppdrag granskning, frågade sig varför man inte gick till botten med de allvarliga anklagelserna och varför det var så bråttom.[67] Han ansåg det slående hur media i långa, och tillsynes genomarbetade, artiklar hade blandat rena olagligheter med utslag av dåligt omdöme.[67] Han menade att en självrannsakan hos media var nödvändig för att de skulle kunna behålla sin trovärdighet, och att den pressetiska diskussionen skulle bli avgörande för vilken trovärdighet media skulle tillmätas i framtiden.

Anne Sofie von Otter (Benny Fredrikssons änka) sade i juli 2018 att medier under metoo-kampanjen överdrev anklagelser om oönskat beteende och att pornografiska undertoner blev en strategi för medierna att attrahera läsare.[71]

Filmregissören Jaana Fomin berättade i november 2019 om sin erfarenhet av samtalen i de slutna forumen.[72]:31m Hon beskrev bland annat förfarandet att administratörerna upprättade så kallade "förövarlistor" där namn på dem som anklagades skrevs upp. Inom grupperna rådde delade meningar om dessa skulle delges medlemmarna i gruppen eller inte. Skådespelaren Sofia Helin, som var en av administratörerna i gruppen för #tystnadtagning, uttryckte i mars 2019 besvikelse över att inte rådfrågas när personer skulle anställas.[72]:56m[73]

Brit Stakston skrev i november 2019 att det var bekymmersamt hur #metoo fick en undertext av att kvinnor var rättslösa i Sverige, vilket hon menade inte gagnade någon utom möjligtvis nya förövare. Hon skrev att "Rättssystemet i relation till sexbrott måste utvecklas och värnas, inte ersättas av folkdomstolar online som regisseras av enskilda individer med många följare."[74]

År 2021 uttryckte Cissi Wallin i en krönika i Expressen att hennes publik i många fall kräver raseri, vilket lett henne till att i vissa fall omvärdera sin aktivism retroaktivt. Detta skedde efter att hon på grund av sitt skrivande blivit inblandad i flera domstolsfall.[källa behövs]

Upprop[redigera | redigera wikitext]

En drivande faktor av #metoo i Sverige var den mediala rapporteringen kring en rad hashtagbaserade upprop från kvinnor i olika branscher där hashtagen var en ordlek med anspelning på den aktuella branschen.

Tabellen nedan listar ett urval svenska hashtagupprop med koppling till #metoo och det datum som gruppen valde att redovisa antalet till media. Den redovisar också hur många personer som respektive grupp identifierat som undertecknare och vilka yrken eller branscher personerna är verksamma inom.

Namn Datum Antal[förtydliga] Undertecknare Källor
#tystnadtagning 2017-11-08 703 kvinnliga skådespelare [75][76]
#visjungerut 2017-11-13 653 kvinnliga sångare, mestadels från opera- och konsertvärlden [77][78]
#medvilkenrätt 2017-11-15 5 965 kvinnor i juristbranschen [79]
#närmusikentystnar 2017-11-17 1 993 kvinnor i musikbranschen [80]
#imaktenskorridorer 2017-11-17 1 319 kvinnliga politiker [81]
#teknisktfel 2017-11-19 1 139 kvinnor i teknikbranschen [82]
#deadline 2017-11-21 4 084 kvinnliga journalister [83][84]
#tystiklassen 2017-11-22 1 700 elever från grundskolan till gymnasiet [85]
#inteförhandlingsbart 2017-11-22 1 501 kvinnor från fackförbunden [86]
#timeout 2017-11-22 2 290 kvinnor från idrottsvärlden [87]
#tystdansa 2017-11-22 620 kvinnliga dansare [88][89]
#räckupphanden 2017-11-23 8 000 gymnasieelever [90]
#akademiuppropet 2017-11-24 2 400 kvinnor inom akademin [91]
#vardeljus 2017-11-24 1 382 anställda och frivilliga inom Svenska kyrkan [92]
#akademiuppropet 2017-11-24 2 400 kvinnliga akademiker [93]
#UnderYtan 2017-11-26 133 kvinnor som lever under hedersförtryck [94]
#sistaspikenikistan 2017-11-27 4 672 kvinnor inom byggbranschen [95]
#sistabriefen 2017-11-28 2 126 kvinnor inom pr-branschen [96]
#ickegodkänt 2017-11-28 3 853 lärare [97]
#givaktochbitihop 2017-11-29 1 768 kvinnor inom svenska försvaret [98]
#visparkarbakut 2017-11-29 1 089 kvinnor inom ridsport [99]
#utantystnadsplikt 2017-11-30 10 400 kvinnliga läkare [100]
#skiljagnarnafrånvetet 2017-11-30 937 inom det gröna näringslivet [101]
#utgrävningpågår 2017-11-30 387 kvinnliga arkeologer [102]
#vikokaröver 2017-11-30 1 863 kvinnor inom restaurangbranschen [103]
#metoobackstage 2017-12-01 1 614 kvinnor som arbetar bakom tv-, film- och scenproduktioner [104]
#listanärstängd 2017-12-05 444 kvinnor och icke-binära i nattklubbsbranschen [105]
#orosanmälan 2017-12-06 2 440 socialarbetare [106]
#intedinhora 2017-12-10 141 kvinnor och flickor med erfarenhet av prostitution [107]
#skrattetihalsen 2017-12-11 80 kvinnliga komiker [108]
#theshowisover 2017-12-11 873 kvinnor i cirkusbranschen [109]
#nustickerdettill 2017-12-16 1 309 vårdanställda [110]
#KillTheKing 2017-12-18 1 381 kvinnor inom hårdrocksscenen [111]
#inteminskuld, #påvåravillkor 2018-01-14 300 kvinnor i finans- och försäkringsbranschen [112]
#lättaankar 2018-01-17 1 150 kvinnliga sjömän och sjöbefälsstuderande [113]
#sanningenskagöraerfria 2018-01-19 436 kvinnor i frikyrkan [114]
#slutvillkorat 2018-01-22 60 kvinnor med funktionsnedsättning [115]
Totalt: 73 605

Följande upprop har startat men ännu inte publicerats:[116][117] #banaväg (transport), #felfil (It-branschen), #metoovoo (Vård och omsorg), #runforlife (friidrott), #stopplikt (bilskollärare), #taggarnautåt (florister), #arbetsfel (HR-medarbetare).

Konsekvenser[redigera | redigera wikitext]

Enligt Staffan Heimersson hade metoo, trots alla utpekanden, i mitten av februari 2018 endast lett till två polisutredningar men inga åtal.[56] Två dagar senare fälldes en kvinna för förtal[118] för att på sociala medier pekat ut en person som hon sade hade våldtagit henne.[119] I juli 2019 dömdes en kvinna i tingsrätten för förtal för att i slutna Facebook-grupper skrivit att hon blivit våldtagen av en känd svensk regissör.[120] Den kvinna som spridit anklagelser mot sin partikamrat, riksdagsledamoten Stefan Nilsson, åtalades för förtal i september 2019[121][Uppdatering behövs]  och fälldes för grovt förtal i december samma år.[122] I mars 2020 fälldes en kvinna för grovt förtal efter att 2017 i en hemlig Facebookgrupp skrivit att en känd svensk komiker hade utsatt henne för sexuella övergrepp under ett års tid.[123]

SVT-profilen Lasse Kronér anklagades och polisanmäldes för sexuella övergrepp i samband med inspelningar av Doobidoo några år tidigare, vilket ledde till att Kronér hoppade av framtida inspelningar av tv-programmet Smartare än en femteklassare[124] samt att framtida inspelningar av programmet Doobidoo lades på is. Åklagaren lade ned förundersökningen då brott inte kunde styrkas och Kronér delgavs aldrig formellt misstanke om brott.[125] Trots detta fick anklagelserna och publiceringarna allvarliga konsekvenser och Kronér berättade i en intervju hur bokningarna upphörde i samband med anklagelsen och att bokningar inte inkom de följande 3,5 månaderna.[125] Han upplevde mediernas brist på självrannsakan som skrämmande.[125]

Sveriges kulturminister Alice Bah Kuhnke kallade till sig cheferna på de tre nationalscenerna Dramaten, Operan och Riksteatern, i november 2017 för att hålla kontinuerliga möten.[uppföljning saknas] Dramaten upprättade en möjlighet att anmäla och berätta anonymt.[126]

I juli 2018 tilldelades det svenska #metoo-initiativet Sparbanksstiftelsen Sjuhärads sociala medier-pris.[127][128] Vid mottagandet representerades rörelsen av Emmy Lilliehorn och Elin Andersson.[128]

Sommaren 2018 friades Martin Timell i tingsrätten där han stod åtalad för våldtäkt.[129] I mars 2019 stämde Timell TV4 för avtalsbrott och TV4:s VD för förtal[129] och tilldelades enligt uppgift ett skadestånd på 8,9 miljoner kronor.[130] Timell stämde även Expressen men han drog senare tillbaka stämningen.[130][131]

Metoo-rörelsen skyndade på den svenska samtyckeslagstiftningen.[132] Den 1 juli 2018 ändrades lagstiftningen som gäller våldtäkt så att lagen nu bygger på avsaknad av frivillighet istället för förekomst av våld, hot eller en särskilt utsatt situation. Det fanns farhågor från juristhåll om att den skulle vara svår att tillämpa.[133] Enligt Brottsförebyggande rådets uppföljning 2020 hade antalet åtal och fällande domar för våldtäkt ökat markant sedan lagändringen.[134]

I samband med #metoo granskades Jean-Claude Arnault "Kulturprofilen" 2017 av Dagens Nyheter, där 18 kvinnor intervjuades om sexuella trakasserier.[135] Den 1 oktober 2018 dömdes han av en enig tingsrätt till två års fängelse och 115 000 kronor i skadestånd för ett fall av våldtäkt. Domen överklagades av försvarsadvokaten, och den 3 december 2018 ändrade Svea hovrätt Stockholms tingsrätts dom och dömde Arnault även för våldtäkt vid den andra händelsen till totalt 2,5 års fängelse.[136][137] Lena Andersson skrev i Dagens Nyheter att rättsstaten hade bortsett från sitt uppdrag att förstå verkligheten i dess helhet[138] och att domen var ett justitiemord[139].

Jean-Claude Arnault hade starka band till Svenska Akademien, och avslöjandet om hans övergrepp ledde till institutionens hittills djupaste kris.[140]

Granskningar av mediernas rapportering[redigera | redigera wikitext]
Pressombudsman Ola Sigvardsson som i november 2018 menade att "Publiceringarna gjorde metoo en otjänst".[141]

Under 2018 och 2019 fälldes flera svenska medier i Pressens opinionsnämnd för publiceringar i samband med metoo. Vissa fälldes för flera publiceringar. I juni 2018 fälldes Expressen (4 fällningar), Svenska Dagbladet (2 fällningar), Dagens Nyheter, Aftonbladet, Arbetaren och Hänt i veckan (1 fällning vardera).[142][143] I september 2018 fälldes Göteborgs-Posten, Expressen/Göteborgs-Tidningen, Jönköpings-Posten och Aftonbladet.[144] I november 2018 fälldes Metro, Resumé och Aftonbladet för publiceringar.[145][146] I december 2018 fälldes Dagens Nyheter och Resumé.[147][148] I mars 2019 fälldes Aftonbladet för sina publiceringar om Kulturhuset Stadsteaterns VD Benny Fredriksson[149] och tidningen medgav då att den hade gjort fel.[150] I april 2019 fälldes Aftonbladet och Dagens Nyheter för publiceringar.[151]

Den 3 september fälldes Sveriges Television[152][153] (två inslag i Rapport[154] och fyra inslag i Aktuellt[155]), Sveriges Radio[156] och TV4[157] av Granskningsnämnden för publiceringar i samband med metoo. SVT:s Kulturnyheterna fäldes för en publicering om Benny Fredriksson.[158]

Pressombudsmannen Ola Sigvardsson menade att publiceringarna gjorde metoo en otjänst då de fokuserade på personer istället för strukturproblem och sade att "Det är svårt att göra kittlande journalistik av strukturfrågor, medan en cocktail av kändisar och sex känns oemotståndlig."[159] Sigvardsson kommenterade fällningarna med att säga att "Det är [...] inte att, utan hur, tidningarna rapporterat som kritiseras." Sigvardsson sade att publicitetsskadan var oförsvarlig. Beläggen för det som tidningarna påstod var svaga och vid publiceringstillfällena hade ingen i de aktuella publiceringarna ens blivit åtalad för sexualbrott. Sigvardsson framhöll att om en förundersökning är nedlagd så är den misstänkta personen ur ett juridiskt och etiskt perspektiv att betrakta som oskyldig, och att en polisanmälan inte är ett belägg för skuld. Enligt Sigvardsson var det inte tillräckligt med en försiktighetsprincip i media som bara fungerade under normala omständigheter men inte när det stormar på sociala medier.[160]

Uppdrag gransknings program "#metoo och Fredrik Virtanen" gick igenom bland annat Cissi Wallins namngivning av Virtanen. Reportern Lina Makboul beskrev hur hon hade utsatts för påtryckningar under arbetet med programmet, även av kvinnliga journalistkollegor som menade att saken inte borde granskas.[161] Programmet anmäldes till Granskningsnämnden av omkring 2200 personer[a] vilket gjorde det till det mest anmälda programmet i SVT:s historia.[162] Många av anmälarna menade att programmet brustit i att vara sakligt och opartiskt.[162] Programmet fälldes[164] med minsta möjliga marginal av en oenig nämnd[163] för intrång i Cissi Wallins privatliv[165] för att ha publicerat uppgifter som enligt SVT redan var offentligt kända.[163] Programmet friades på punkterna att ha brustit i saklighet och opartiskhet.[162][165] Makboul skrev senare boken Revolutionens första offer och sade 2023 att man på hennes jobb vid tiden då metoo uppmärksammades bara pratade om metoo och beskrev stämningen där som ett väckelsemöte, som att landet befann sig i religiös extas och revolution.[166]:18m29s Enligt Makboul omfattade denna religiösa extas även Sveriges Television och Sveriges Radio och att det där fanns flera journalister som glömde vad de hade lärt sig på journalistutbildningarna och istället valde att bli aktivister under revolutionen.[166]:45m24s Om Expressens publicering om Fredrik Virtanen och Aftonbladets publicering om Benny Fredriksson sade Makboul att det var slående att det inte av artiklarna gick att utläsa om reportrarna ens hade gjort försök att fastställa sanningshalten i de anonyma anklagelserna.[166]:24m43s Enligt Makboul var de traditionella mediernas namnpubliceringar av Virtanen inte befogade utan istället ett desperat försök att hitta en svensk motsvarighet till Harvey Weinstein, och att medierna 2023 fortfarande försökte detta.[166]:35m28s Hon noterade att medierna inte hade citerat en enda gång ur förundersökningen om Virtanen, och att det framstod som att medierna bara hade publicerat den ena partens berättelse.[166]:41m14s I sin bok beskrev hon hur Cissi Wallin vid tiden hade agerat på olika sätt för att försvåra för Makboul att bedriva sitt journalistiska arbete.[166]:42m32s Makboul sade att medierna efter metoo varken hade rannsakat sig själva eller bett om ursäkt för de fel som hade begåtts, och att hon hyste ett förakt för delar av sin yrkeskår.[166]:1h2m10s

Det känns faktiskt som att Uppdrag granskning och reportern Lina Makboul räddat mitt liv
— Fredrik Virtanen[167]

Enligt en undersökning från Göteborgs universitet fick Metoo ungefär fyra gånger mer utrymme i de största svenska tidningarna jämfört med de danska, och medan de danska medierna tog upp det i ett kultur- och debattsammanhang så tog de svenska medierna ofta upp det på nyhetsplats.[168] Danska medier rapporterade om Metoo som något man kunde ha olika attityder till, inte som ett strukturellt problem som krävde svar från politiker eller ändrad lagstiftning.[168] I svenska medier beskrevs Metoo som något positivt, en folkrörelse och kamp mot maktstrukturer.[169] I danska medier oftare negativt, som en häxjakt och en olaglig folkdomstol.[169]

Aldrig har väl så många publiceringar under en kort tid inom ett ämne fällts så mycket av Granskningsnämnden och Pressens opinionsnämnd [och] Mediernas etiknämnd. Det var en ganska exceptionell tid.
— Lars Truedson vid Institutet för mediestudier[170]

Institutet för mediestudier publicerade i juni 2020 Om medieetik efter #metoo.[11] Lars Truedson skrev att uthängningarna i sig var övergrepp och skedde till synes utan systematik eller tydlig argumentation, och att "En så stor medieetisk kontrovers borde utredas, något som gjorts upprepade gånger i Norge."[11]:7-8 Flera medier motiverade sina namnpubliceringar med argumentet att "alla redan vet", någon som visade sig inte alls stämma.[11]:9-10 Therese Rosenvinge menade att publiceringarna äventyrade förtroendet för medierna, förtroendet för det pressetiska systemet och till och med äventyrade enskildas liv.[11]:10 Torbjörn von Krogh undersökte Aftonbladets publicering om Benny Fredriksson och rekommenderade en utredning av publiceringarna enligt norsk modell.[11]:11 Olle Lidbom beskrev hur två parallella system för medieetik växte fram, ett i traditionella medier och ett i sociala medier.[11]:11-12 Truedson efterlyste "en större diskussion om medieetik i vid mening".[11]:12

USA[redigera | redigera wikitext]

Harvey Weinstein, som stod i centrum i inledningen av #metoo.
Protest i Philadelphia i samband med #metoo.

Rörelsen startade i USA, och det är också där den har fått mest spridning och effekt. Skådespelaren Kevin Spaceys påstådda övergrepp ledde till att Netflix valde att lägga ned tv-serien House of Cards där Spacey spelar huvudrollen.[171] Flera amerikanska politiker har också anklagats för sexuella trakasserier, bland andra Roy Moore och Al Franken.[172]

I december 2017 utsåg tidskriften Time Metoo-rörelsen (under rubriken "The Silence Breakers") till årets person.[173]

Metoo-rörelsen ses ibland som en del av en fjärde feministisk våg.[5] Den inträffade parallellt med en ökad debatt kring pornografins risker, där både konservativa tyckare och anti-pornografi-feminister kritiserade fenomenet från olika håll men även röster om risken för moralpanik väcktes.[174]

Lokala alternativa hashtaggar[redigera | redigera wikitext]

Effekter för de anklagade[redigera | redigera wikitext]

Sett globalt har metoo och relaterade granskningar eller kritik haft långtgående, till och med förödande, konsekvenser för flera som har anklagats i samband med kampanjen. Många har fått lämna uppdrag eller jobb, ofta innan någon juridisk prövning har slutförts. I några fall har det lett till att anklagade begått självmord.[178]

Senare kommentarer[redigera | redigera wikitext]

Möjliga orsaker[redigera | redigera wikitext]

Flera senare kommentarer lyfte att en bidragande faktor var en vilja att eliminera konkurrens. Uppropet mot Benny Fredriksson i december 2017 hade som uttalat syfte att få bort honom.[179] Regissören Jaana Fomin sade i november 2019 att "Det är som att man tror att det finns en konstant pott av kreativitet och om vi tar bort några härifrån så kan vi kliva in. Så det handlade ju om någon slags maktförskjutning."[72]:54m55s

Den irländska författaren och akademikern Angela Nagle, som beskriver och kommenterar onlinekulturer, menade i maj 2020 att metoo var en del av det hon kallade "The millennial socialist movement", en inre elitkonflikt mellan en yngre och en äldre generation. I ett resonemang tillämpade Nagle Peter Turchins (en) teorier om kliodynamik (en), där en av komponenterna, överexpanderad elit i form av övertaliga högutbildade millennials (orsakade av Tony Blairs och Bill Clintons massiva expansion av högre utbildning), kombinerat med de mycket begränsade antalet elitpositioner utsatta för mycket hård konkurrens, leder till stora konflikter. Nagle menade att den höga andelen etablerade kulturpersonligheter som hängdes ut i samband med metoo kunde förklaras med att personer i lägre positioner ville tunna ut konkurrensen och göra sig av med dem som nått högre positioner med förhoppningen att de själva skulle kunna ersätta dem. Nagle refererade även till en artikel[180] i American Affairs av Julius Krein (en) som belyste hur gapet mellan denna "nästanelit" och eliten de senaste åren hade ökat mer än gapet till klasserna strax under.[181]

Malcom Kyeyune skrev i maj 2021 om Turchins teori om överproduktion av eliter och den konkurrens om elitjobb och positioner i samhällstoppen som det leder till. Kyeyune skrev att kultursfären var särskilt drabbad av ideologiska korståg och att metoo var ett exempel på det.[182] I maj 2022 hänvisade även David Goodhart till Turchins teori om överproduktion av eliter som en destabiliserande politisk kraft när en stor del av den utbildade eliten är missnöjd för att de tvingas ta dåligt betalda jobb. Goodhart nämnde inte metoo men exemplifierade med rörelserna bakom Bernie Sanders och Jeremy Corbyn, samt Black Lives Matter.[183]

Oscar Swartz skrev i april 2021 att metoo var en sexuell kontrarevolution mot den sexuella revolutionen på 1960- och 1970-talen.[184]

Kritik och självkritik[redigera | redigera wikitext]

Åsa Linderborg skrev den självkritiska boken Året med 13 månader (2020) och hoppades att även fler skulle erkänna sina fel under #metoo.[8]Mall:13m34s

I samband med Lina Makbouls bok Revolutionens första offer skrev den feministiska opinionsbildaren Kajjan Andersson i mars 2023 en självkritisk krönika i Expressen. Om #metoo skrev Andersson att man måste undvika den inställning till kritiska frågor som rådde, om faran med fokuset på kändisar, om lärdomen om vad som händer när meningsskiljaktigheter bemöts som högförräderi, och hon förkastade den mobbmentalitet som rådde. Om Makbouls granskning och medias agerande under #metoo skrev hon "Att syna mediernas hanterande av #metoo var, och är fortfarande, alldeles självklart och nödvändigt. Resultatet visade nämligen på lögner, maktspel, slarv, manipulation, jäv, fullkomligt bristfällig research, populism och det som Makboul omnämner som 'masspsykos'. [...] Vi fallerade. Media fallerade. Och vi måste äga det och göra bättre ifrån oss när vi hanterar så viktiga frågor som mäns sexuella övergrepp på kvinnor och tystnadskulturen som inte sällan följer." Andersson tackade Makboul för boken och bad om förlåtelse för hur hon hade agerat under #metoo.[185]

Se även[redigera | redigera wikitext]

  • #metoo-dagen, en ny temadag i den svenska kalendern, som instiftades den 15 oktober 2018, på årsdagen av metoo-rörelsens början.
  • #prataomdet, en liknande svensk kampanj från 2010
  • Dokumentet, upprop av kvinnliga journalister på Aftonbladet 1978
  • Weinsteineffekten, en global trend med start 2017 där det riktas anklagelser för sexuellt ofredande mot kända eller mäktiga människor

Noter[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Programmet "#Metoo och Fredrik Virtanen" anmäldes av 2187 personer enligt SVT:s Kulturnyheterna,[162] av 2189 enligt reportern Lina Makboul på Uppdrag granskning[161] och av 2220 personer enligt Sveriges Radios Medierna[163].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Pehrson, Johan (16 oktober 2019). ”Två år senare: Vad har metoo lett fram till?”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/tva-ar-senare-vad-har-metoo-faktiskt-lett-fram-till. Läst 8 mars 2021. 
  2. ^ ”#MeToo: Social media flooded with personal stories of assault”. CNN. http://edition.cnn.com/2017/10/15/entertainment/me-too-twitter-alyssa-milano/index.html. 
  3. ^ [a b] Schmidt, Samantha (16 oktober 2017). ”#MeToo: Harvey Weinstein case moves thousands to tell their own stories of abuse, break silence” (på amerikansk engelska). Washington Post. ISSN 0190-8286. https://www.washingtonpost.com/news/morning-mix/wp/2017/10/16/me-too-alyssa-milano-urged-assault-victims-to-tweet-in-solidarity-the-response-was-massive/. Läst 25 oktober 2017. 
  4. ^ [a b] ”Alyssa Milano startade #Metoo – nu säger kändisarna ifrån mot sexuella övergrepp - Metro Mode”. metromode.se. https://metromode.se/noje/alyssa-milano-startade-metoo-nu-sager-kandisarna-ifran-mot-sexuella-overgrepp/. Läst 25 oktober 2017. 
  5. ^ [a b] ”feminism - The fourth wave of feminism | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/topic/feminism/The-fourth-wave-of-feminism. Läst 19 april 2022. 
  6. ^ [a b c d] Åsa Linderborg. ”Ett svartvitt Metoo förminskar kvinnor”. Arkiverad från originalet den 3 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221003154938/https://www.aftonbladet.se/kultur/a/6nkk88/ett-svartvitt-metoo-forminskar-kvinnor. Läst 14 januari 2024.  Aftonbladet, 8 januari 2018.
  7. ^ [a b c d e] Henrik Nestor. ”Fyra år sedan #metoo – Tidigare ordföranden för Samordningen Metoouppropen summerar”. Arkiverad från originalet den 15 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211015071328/https://www.dagensvimmerby.se/nyheter/e/105903/fyra-ar-sedan-metoo-tidigare-ordforanden-for-foreningen-metoouppropen-summerar/. Läst 24 mars 2023.  dagensvimmerby.se, 15 oktober 2021.
  8. ^ [a b c d e] "Åsa Linderborg: ”Tänkte att mitt liv var slut” - Malou Efter tio (TV4)", Malou Efter Tio, 14 oktober 2020.
  9. ^ Lydia Farran-Lee. ”För ett år sedan publicerades artikeln som blev startskottet för #Metoo-rörelsen”. Arkiverad från originalet den 14 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210614151012/https://www.svt.se/kultur/for-ett-ar-sedan-publicerades-artikeln-som-blev-startskottet-for-metoo-rorelsen. Läst 10 januari 2024.  Sveriges Television, 5 oktober 2018.
  10. ^ Dante Thomsen. ”#metoo fyller ett år: 'Vår utmaning är att gå från ord till handling'”. Arkiverad från originalet den 10 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220710015558/https://www.svt.se/nyheter/inrikes/metoo-fyller-ett-ar-men-har-det-blivit-battre. Läst 10 januari 2024.  Sveriges Television, 11 oktober 2018.
  11. ^ [a b c d e f g h i] "Uthängd!" (pdf Arkiverad 26 juni 2020 hämtat från the Wayback Machine.), mediestudier.se. Åtkomst den 23 juni 2020.
  12. ^ [a b] Holmin, Maria (18 oktober 2017). ”hon startade 'metoo' för över tio år sedan”. SVD. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/hon-startade-me-too-for-over-tio-ar-sedan. 
  13. ^ ”Bråk om vem som faktiskt startade rörelsen Me Too”. Cafe.se. 18 oktober 2017. https://www.cafe.se/tarana-burke-metoo/. Läst 25 oktober 2017. 
  14. ^ "Lina blev offer för ett Metoo-drev: ”Spreds lögner om mig” | Nyhetsmorgon | TV4 & TV4 Play", Nyhetsmorgon, TV4, 12 mars 2023.
  15. ^ ”Rose McGowan 'faked orgasm' to get out of Harvey Weinstein ordeal” (på brittisk engelska). The Sun. 1 februari 2018. https://www.thesun.co.uk/news/5472447/rose-mcgowan-harvey-weinstein-sex-attack-claims-book-brave/. Läst 5 februari 2018. 
  16. ^ [a b] ”France's "Me too" campaign may come with legislation”. Vox. https://www.vox.com/world/2017/10/18/16490818/france-me-too-weinstein-sexual-harassment. Läst 26 oktober 2017. 
  17. ^ ”Harcèlement sexuel : en politique aussi, la parole se libère”. leparisien.fr. 21 oktober 2017. http://www.leparisien.fr/politique/harcelement-sexuel-en-politique-aussi-la-parole-se-libere-21-10-2017-7346565.php. Läst 26 oktober 2017. 
  18. ^ ”Balance ton porc, chasse à l’homme ou chasse aux femmes?” (på fr-FR). Slate.fr. http://www.slate.fr/story/152585/balance-ton-porc-chasse-lhomme-ou-chasse-aux-femmes. Läst 26 oktober 2017. 
  19. ^ ”«#MeToo, dans la vraie vie»: des rassemblements s'organisent partout en France” (på fr-FR). FIGARO. 24 oktober 2017. http://www.lefigaro.fr/actualite-france/2017/10/24/01016-20171024ARTFIG00108-metoo-dans-la-vraie-vie-des-rassemblements-s-organisent-partout-en-france.php. Läst 26 oktober 2017. 
  20. ^ ”France’s ‘squeal on your pig’ campaign against sexual assault sparks a flurry of backlashes”. Arkiverad från originalet den 31 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180731224606/https://www.washingtonpost.com/news/worldviews/wp/2018/01/10/in-france-a-debate-over-sexual-assault-rages-on-amid-backlashes/#. Läst 3 augusti 2018.  Le Monde, 10 januari 2018.
  21. ^ ”Svenska #metoo-kampanjen – en världsnyhet”. SvD.se. https://www.svd.se/svenska-metoo-kampanjen--en-varldsnyhet. Läst 24 november 2017. 
  22. ^ [a b] Jon Lindhe. ”65 metoo-grupper lämnar kravlista till regeringen”. Arkiverad från originalet den 14 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230314035346/http://www.svt.se/nyheter/inrikes/65-metoo-grupper-lamnar-kravlista-till-regeringen. Läst 24 mars 2023.  svt.se, 6 mars 2018.
  23. ^ "Pressetiskt problematiskt med prisad pojke, vaccin-rubriker krossade kommunchef, journalister 'kanonmat' i Viaplay-dokumentär" (vid 25m49s) Medierna, Sveriges Radio, 18 december 2021.
  24. ^ Ola Wong. "Inläst: Ingerös fall visar att Sverige inte lärt sig läxan från metoo", Kvartal, 2 april 2023.
  25. ^ ”BESKEDET: TV4 avslutar allt samarbete med Martin Timell”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/79PA9/tv4-avslutar-allt-samarbete-med-martin-timell. Läst 25 oktober 2017. 
  26. ^ ”Efter anklagelserna – alla program med Martin Timell stoppas”. Cafe.se. 20 oktober 2017. https://www.cafe.se/martin-timell-program-tv4/. Läst 25 oktober 2017. 
  27. ^ Sofia Olsson Olsén. "Med anledning av anklagelsen mot en av våra medarbetare", aftonbladet.se, 17 oktober 2017. Åtkomst den 1 december 2017.
  28. ^ [a b c] Frida Johanson. ”#metoo och Fredrik Virtanen”. Arkiverad från originalet den 19 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220519221349/https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/metoo-och-fredrik-virtanen. Läst 9 april 2023.  (manus) svt.se, 30 maj 2018.
  29. ^ ”Fredrik Virtanen anklagas för sexövergrepp”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/fredrik-virtanen-anklagas-for-sexovergrepp/. Läst 25 oktober 2017. 
  30. ^ ”Aftonbladets Fredrik Virtanen träder fram: ”Har betett mig tölpigt och skitstövligt””. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/GvO8m/virtanen-jag-har-betett-mig-tolpigt-och-skitstovligt. Läst 25 oktober 2017. 
  31. ^ ”Sökresultat för "virtanen"”. Medieombudsmannen. https://medieombudsmannen.se/?s=Virtanen&et_pb_searchform_submit=et_search_proccess&et_pb_search_cat=79%2C9%2C1&et_pb_include_posts=yes. Läst 2 juli 2019. 
  32. ^ ”Cissi Wallin anmäld för grovt förtal”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/A2Q9gj. Läst 24 mars 2019. 
  33. ^ Lotta Bromé lämnar Sveriges radio
  34. ^ ”SR-upproret slutade med att Lotta Bromé lämnade”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/noje/sr-upproret-slutade-med-att-lotta-brome-lamnade/. Läst 10 januari 2019. 
  35. ^ ”#Metoo-manifestationer i hela landet - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 22 oktober 2017. https://www.dn.se/kultur-noje/metoo-manifestationer-i-hela-landet/. Läst 25 oktober 2017. 
  36. ^ Jonas Ohlin (18 oktober 2017). ””Me too”-manifestationer på flera håll i landet på söndag”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/me-too-manifestationer-pa-flera-hall-i-landet-pa-sondag. Läst 1 december 2017. 
  37. ^ Jämställdshetsminister Åsa Regnér deltar i manifestationen ME TOO i Stockholm.
  38. ^ ”Kronprinsessan på plats för att stötta skådespelarna”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/QlRya4/kronprinsessan-pa-plats-for-att-stotta-skadespelarna. Läst 20 november 2017. 
  39. ^ Resume: Martin Timell, #metoo och Sveriges bästa marknadschefer
  40. ^ [a b] Lisa Bjurwald. "'Låt rensningen börja'", , 19 oktober, 2017. Åtkomst den 25 mars 2018.
  41. ^ SVT Nyheter: Därför namnpublicerar SVT Nyheter Martin Timell
  42. ^ ”Roger Mogert avgår efter anklagelser om trakasserier”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/sthlm/borgarradet-roger-mogert-avgar-efter-anklagelser-om-trakasserier/. Läst 23 november 2017. 
  43. ^ ”Lars Ohly: "Jag nämns i me too kampanjen"”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/lars-ohly-jag-namns-i-me-too-kampanjen. Läst 24 november 2017. 
  44. ^ Josefin Sköld, Emma Bouvin. ”Riksdagsledamot i MP anklagas för systematiska trakasserier och sexuella närmanden”. Arkiverad från originalet den 3 december 2017. https://web.archive.org/web/20171203153107/https://www.dn.se/nyheter/riksdagsledamot-i-mp-anklagas-for-systematiska-trakasserier-och-sexuella-narmanden/. Läst 9 november 2019.  Dagens Nyheter, 27 november 2019.
  45. ^ Aftonbladet: Stefan Nilsson lämnar MP efter anklagelser - blir politisk vilde
  46. ^ TT. ”Anklagad riksdagsledamot väljer MP igen”. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191005164507/https://www.sydsvenskan.se/2018-02-27/anklagad-riksdagsledamot-valjer-mp-igen. Läst 9 november 2019.  sydsvenskan.se, 27 februari 2018.
  47. ^ Stefan Nilsson. ”Metoo användes som politiskt vapen mot mig”. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191005164525/https://www.expressen.se/debatt/metoo-anvandes-som-politiskt-vapen-mot-mig/. Läst 10 november 2019.  Expressen, 15 februari 2018.
  48. ^ ”Miljöpartist döms för grovt förtal av partikamrat”. Dagens Nyheter. 2 december 2019. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/nyheter/sverige/miljopartist-doms-for-grovt-fortal-av-partikamrat/. Läst 18 mars 2023. 
  49. ^ ”Kulturhuset Stadsteatern: Benny Fredriksson avslutade själv sitt liv”. Göteborgs-Posten. 19 mars 2018. http://www.gp.se/kultur/kultur/kulturhuset-stadsteatern-benny-fredriksson-avslutade-sj%C3%A4lv-sitt-liv-1.5412451. 
  50. ^ ”Benny Fredriksson tog sitt liv: ”Gränslöst mediedrev””. Svenska dagbladet. 19 mars 2018. https://www.svd.se/benny-fredriksson-begick-sjalvmord-granslost-mediedrev. 
  51. ^ Ellinor Skagegård. "Hennes forskning hånades – #metoo kan ge upprättelse", Svenska Dagbladet, 9 december 2017. Åtkomst den 25 juni 2018.
  52. ^ Journalistkåren har förtigit mäns våld mot kvinnor, Svenska Dagbladet
  53. ^ Kvinnors våldsutsatthet har tystats ned av journalister, Medievärlden
  54. ^ [a b c] Staffan Heimerson. "Metoo en häxjakt med drag av Stalins utrensningar", aftonbladet.se, 27 november 2017. Åtkomst den 24 mars 2018.
  55. ^ [a b] Åsa Linderborg. ”Kändisarna stjäl syret”. Arkiverad från originalet den 20 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230320225537/https://www.aftonbladet.se/kultur/a/5m0xK/kandisarna-stjal-syret. Läst 17 januari 2024.  Aftonbladet, 20 oktober 2017.
  56. ^ [a b c d] "Kinesiskt allvar med snabbtåg genom Värmland?" (vid 24min 30 sek), Nordegren & Epstein i P1, Sveriges Radio, 19 februari 2018. Åtkomst den 20 februari 2018.
  57. ^ Åsa Linderborg. "Metoo-uppropet – en högst vansklig revolution", Advokaten, Nr 2 2018 Årgång 84. Åtkomst den 1 april 2018.
  58. ^ Johanna Frändén. ”Nästan alla tycker samma om Metoo – utom Alexander Bard”. Arkiverad från originalet den 22 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230322190357/https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/3jkvgA/nastan-alla-tycker-samma-om-metoo--utom-alexander-bard. Läst 14 januari 2024.  Aftonbladet, 24 november 2017.
  59. ^ Aron Flam. "Metoo Sweden Monologue", Dekonstruktiv kritik, 26 november 2017.
  60. ^ [a b c] "Sanningen har ingen agenda Arkiverad 21 februari 2018 hämtat från the Wayback Machine." (vid 39min 30 sek), Idévärlden, Sveriges Television, 14 januari 2018.
  61. ^ "Heimerson: 'Jag känner att #metoo förstör vårt samhälle'", resume.se, 28 november 2017. Åtkomst den 25 mars 2018.
  62. ^ Aftonbladet: Aftonbladet avslutar samarbetet med Staffan Heimerson (läst 29/11-2017)
  63. ^ [a b] "Forum Fre 28 sep 09.00 Arkiverad 30 september 2018 hämtat från the Wayback Machine.", "Har svenska medier beröringsskräck?" (från Mediedagarna i Göteborg 2018), kl 14:00 (vid kl 14:20 och kl 14:23) SVT, 28 september 2018. Åtkomst den 30 september 2018.
  64. ^ "Om pressetiken efter fällningen av Aftonbladet, Säpos hotrapport och vittnesmålet om ett Sverige där skyddsnätet sviker" (mp3 Arkiverad 29 april 2019 hämtat från the Wayback Machine.) (vid 26m32s), Kvartal, 16 mars 2019.
  65. ^ Åsa Linderborg. "Åsa Linderborg: Benny Fredrikssons bortgång manar till självrannsakan", aftonbladet.se, 18 mars 2018. Åtkomst den 18 mars 2018.
  66. ^ Aktuellt kl 21:00, Sveriges Television, 19 mars 2018. "Ja, jag hoppas ju som sagt att det ska bli en ordentlig pressetisk diskussion och att den ska vara prestigelös, att den ska vara ärlig."
  67. ^ [a b c d e f] "Självrannsakan efter Benny Fredrikssons självmord, brytningstid för Facebook efter dataskandal, bevakning av kvinnliga mordoffer i närbild", Medierna, Sveriges Radio, 24 mars 2018. Åtkomst den 24 mars 2018.
  68. ^ [a b] Therese Rosenvinge. "Mediers beslutscirkus under metoo drabbade enskilda och blev obegriplig för publiken Arkiverad 16 januari 2021 hämtat från the Wayback Machine.", Institutet för mediestudier, maj 2020.
  69. ^ Mimmi Nilsson. "Anna Hedenmo om Metoo: Det journalistiska jobbet gjordes inte", expressen.se, 10 mars 2018. Åtkomst den 26 juni 2018.
  70. ^ "Fredagsintervjun: Anna Hedenmo", Kvartal, 9 mars 2018.
  71. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180802130605/https://www.washingtonpost.com/news/morning-mix/wp/2018/07/30/famed-swedish-opera-singer-blames-metoo-for-her-husbands-suicide-you-can-break-a-person/#. Läst 7 augusti 2018.  The Washington Post, 30 juli 2018.
  72. ^ [a b c] Aron Flam. "Jaana Fomin, analyserar Metoo", Dekonstruktiv kritik, 8 november 2019.
  73. ^ Moa Lindstedt. ”Helin om att inte namnge: 'Branschen har andats ut'”. Arkiverad från originalet den 28 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190328202550/https://www.expressen.se/noje/helin-om-att-inte-namnge-branschen-har-andats-ut/. Läst 9 november 2019.  Expressen, 27 mars 2019.
  74. ^ Brit Stakston. ”Stakston: Alla vill påverka – men helst inte granskas”. Arkiverad från originalet den 24 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200724151011/https://www.blankspot.se/stakston-alla-blir-influencers-men-ingen-vill-granskas/. Läst 24 juli 2020.  blankspot.se, 21 november 2019.
  75. ^ ””En kollega våldtog mig – regissören skojade bort det””. SvD.se. https://www.svd.se/456-skadespelare-vi-har-fatt-nog-av-sexuellt-vald. Läst 8 november 2017. 
  76. ^ ”456 skådespelare i upprop mot sexövergrepp”. DN.SE. 8 november 2017. https://www.dn.se/kultur-noje/456-skadespelare-i-upprop-mot-sexovergrepp/. Läst 8 november 2017. 
  77. ^ ”653 kvinnliga sångerskor i uppror mot sexism”. Aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/8bg41/653-kvinnliga-sangare-i-upprop-mot-sexism. Läst 14 november 2017. 
  78. ^ ”De har skrivit under uppropet #visjungerut - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 13 november 2017. https://www.dn.se/kultur-noje/de-har-skrivit-under-uppropet-visjungerut/. Läst 22 november 2017. 
  79. ^ ”'Kommer att förstöra din karriär innan den börjat'”. SvD.se. https://www.svd.se/jag-kommer-att-forstora-din-karriar-innan-den-borjat. Läst 14 november 2017. 
  80. ^ ”'Jag vågade aldrig berätta – då kanske jag inte skulle få sjunga mer'”. DN.se. https://www.dn.se/kultur-noje/jag-vagade-aldrig-beratta-da-kanske-jag-inte-skulle-fa-sjunga-mer/. Läst 17 november 2017. 
  81. ^ ”Över 1000 kvinnliga politiker i upprop mot sexövergrepp”. SvD.se. https://www.svd.se/1319-kvinnliga-politiker-i-upprop-mot-sexovergrepp. Läst 17 november 2017. 
  82. ^ ”Kvinnor i teknikbranschen samlas under #teknisktfel”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 20 november 2017. https://web.archive.org/web/20171120065334/https://www.dn.se/ekonomi/kvinnor-i-teknikbranschen-samlas-under-teknisktfel/. Läst 20 november 2017. 
  83. ^ ”4084 journalister har fått nog av övergrepp och sexism på redaktionerna” (på svenska). DN.SE. 21 november 2017. Arkiverad från originalet den 22 november 2017. https://web.archive.org/web/20171122081241/https://www.dn.se/nyheter/4084-journalister-har-fatt-nog-av-overgrepp-och-sexism-pa-redaktionerna/. Läst 21 november 2017. 
  84. ^ ”#deadline – läs journalisternas vittnesmål”. Sveriges Radio - Nyheter (Ekot). http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6826507. Läst 22 november 2017. 
  85. ^ ”#tystiklassen – elevernas berättelser om övergrepp i skolan DN.SE”. https://www.dn.se/nyheter/tystiklassen-elevernas-berattelser-om-overgrepp-i-skolan/. 
  86. ^ Gäst (22 november 2017). ””Vi kräver ett stopp på sexismen i fackrörelsen””. ETC. https://www.etc.se/inrikes/vi-kraver-ett-stopp-pa-sexismen-i-fackrorelsen. Läst 22 november 2017. 
  87. ^ ”Allsvenska stjärnan trakasserad på Fotbollsgalan - Sport”. SVT Sport. https://www.svt.se/sport/metoo/allsvenska-stjarnan-trakasserad-pa-fotbollsgalan. Läst 22 november 2017. 
  88. ^ SVT Nyheter: Dansare vittnar om trakasserier i #tystdansa
  89. ^ Uppropet "Tyst dansa"s blogg
  90. ^ Kultur, SvD (23 november 2017). ”Utpekad: ”Inte ens min egen mamma trodde mig””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/elever-vittnar-lararen-stoppade-handen-innanfor-mina-trosor. Läst 10 april 2021. 
  91. ^ Kultur, SvD (24 november 2017). ””Visste inte om jag skulle dö – sen våldtog han mig””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/visste-inte-om-jag-skulle-do--sen-valdtog-han-mig. Läst 10 april 2021. 
  92. ^ ”Anställa i Svenska kyrkan i uppropet #vardeljus om sexuella trakasserier”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/anstallda-i-kyrkan-i-upprop-om-sexuella-trakasserier/. Läst 24 november 2017. 
  93. ^ ””Visste inte om jag skulle dö – sen våldtog han mig””. SvD.se. https://www.svd.se/visste-inte-om-jag-skulle-do--sen-valdtog-han-mig. Läst 1 december 2017. 
  94. ^ ”Kvinnor med funktionsnedsättning i nytt metoo-upprop”. SVT Nyheter. 22 januari 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/me-too-fortsatter-ge-rost-at-utsatta-grupper-nu-vittnar-hedersfortrycka-kvinnor. Läst 27 januari 2018. 
  95. ^ ”Byggbranschens upprop #sistaspikenikistan”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/gPagk0/byggbranschens-upprop-sistaspikenikistan. Läst 1 december 2017. 
  96. ^ ””Trygga och jämställda arbetsplatser – det är inte svårare än så” - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 28 november 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/trygga-och-jamstallda-arbetsplatser-det-ar-inte-svarare-an-sa/. Läst 1 december 2017. 
  97. ^ ”"Lärare utsätts av kollegor, chefer, föräldrar och elever"”. DN. 28 november 2017. https://www.dn.se/nyheter/larare-utsatts-av-kollegor-chefer-foraldrar-och-elever/. Läst 27 januari 2018. 
  98. ^ ”1 768 kvinnor i försvaret: "Alla anmälningar måste tas på allvar" - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 29 november 2017. https://www.dn.se/debatt/1768-kvinnor-i-forsvaret-alla-anmalningar-maste-tas-pa-allvar/. Läst 1 december 2017. 
  99. ^ ””Han lyfte på min pyjamas för att se om jag fått bröst” - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 29 november 2017. Arkiverad från originalet den 1 december 2017. https://web.archive.org/web/20171201011139/https://www.dn.se/sport/han-lyfte-pa-min-pyjamas-for-att-se-om-jag-fatt-brost/. Läst 1 december 2017. 
  100. ^ SvD. ”10 400 kvinnliga läkare mot övergrepp och trakasserier”. SvD.se. https://www.svd.se/10400-kvinnliga-lakare-mot-overgrepp-och-trakasserier. Läst 1 december 2017. 
  101. ^ ”Så många backar skiljagnarnafrånvetet”. ATL. 30 november 2017. http://www.atl.nu/lantbruk/933-skriver-under-bondeuppropet/. Läst 1 december 2017. 
  102. ^ ”#utgrävningpågår – 387 arkeologer i upprop mot sexuella trakasserier - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 30 november 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/utgravningpagar-387-arkeologer-i-upprop-mot-sexuellla-trakasserier/. Läst 1 december 2017. 
  103. ^ ”Restaurangbranschen ryter: 1.863 i upprop mot sexuella trakasserier - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 30 november 2017. https://www.dn.se/ekonomi/restaurangbranschen-ryter-1863-i-upprop-mot-sexuella-trakasserier/. Läst 1 december 2017. 
  104. ^ ”Geniet: ”Du ska ha klänning så jag kan se dina trosor!””. SvD.se. https://www.svd.se/overgreppen-backstage-han-hugger-tag-i-mig-i-morkret. Läst 1 december 2017. 
  105. ^ ”#listanärstängd – Vi tänker inte hålla tyst om övergreppen längre”. Metro. 5 december 2017. Arkiverad från originalet den 6 december 2017. https://web.archive.org/web/20171206071645/https://www.metro.se/artikel/debatt-listan%C3%A4rst%C3%A4ngd-vi-t%C3%A4nker-inte-h%C3%A5lla-tyst-om-%C3%B6vergreppen-i-nattklubbsbranschen-l%C3%A4ngre. Läst 6 december 2017. 
  106. ^ ”2 440 socialarbetare i metoo-upprop”. Göteborgs-Posten. 6 december 2017. http://www.gp.se/nyheter/sverige/2-440-socialarbetare-i-metoo-upprop-1.4898214. Läst 27 januari 2018. 
  107. ^ ”Kvinnor och flickor från prostitution beskriver sin verklighet”. DN.SE. 10 december 2017. https://www.dn.se/sthlm/kvinnor-och-flickor-fran-prostitution-beskriver-sin-verklighet-med-egna-ord-under-intedinhora/. Läst 18 december 2018. 
  108. ^ ”Kvinnliga komiker: ”Våldtäktsförsök och grov sexism även hos oss” - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 11 december 2017. https://www.dn.se/kultur-noje/kvinnliga-komiker-valdtaktsforsok-och-grov-sexism-aven-hos-oss/. Läst 12 december 2017. 
  109. ^ ”Cirkusbranschen säger ifrån i uppropet #theshowisover - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 12 december 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/cirkusbranschen-ryter-ifran-i-uppropet-theshowisover/. Läst 12 december 2017. 
  110. ^ ”Vårdpersonalens upprop mot sexuella trakasserier: Det är nog nu!”. DN.SE. 16 december 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/vardpersonalens-upprop-mot-sexuella-trakasserier-det-ar-nog-nu/. Läst 27 januari 2018. 
  111. ^ Sofia Juvel m.fl. (18 december 2017). ”Nu räcker det - stoppa sexismen, hårdrockare”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/21daXx. Läst 27 januari 2018. 
  112. ^ ”Läs hela metoo-uppropet #inteminskuld #påvåravillkor”. DI. 14 januari 2018. https://www.di.se/nyheter/las-hela-metoo-uppropet-inteminskuld-pavaravillkor/. Läst 27 januari 2018. 
  113. ^ ”Sjöfartstidningen | Sjöfartens kvinnor bryter tystnaden |”. Sjöfartstidningen. 17 januari 2018. https://www.sjofartstidningen.se/sjofartens-kvinnor-bryter-tystnaden/. Läst 31 juli 2018. 
  114. ^ ”Vittnesmålen ur #sanningenskagöraerfria”. Dagen. 19 januari 2018. http://www.dagen.se/nyheter/vittnesmalen-ur-sanningenskagoraerfria-1.1086940. Läst 27 januari 2018. 
  115. ^ ”Kvinnor med funktionsnedsättning i nytt metoo-upprop”. SVT Nyheter. 22 januari 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/slutvillkorat. Läst 27 januari 2018. 
  116. ^ ”#metoo samlar snart alla branscher i Sverige- här är listan”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/metoo-samlar-snart-alla-branscher-i-sverige-har-ar-listan. Läst 22 november 2017. 
  117. ^ Lokaltidningen Helsingborg: Expert:"Metoo-kampanjen kommer att skaka om hela vårt samhälle"
  118. ^ Ki Andersson. "Kvinna skrev om våldtäkt under #metoo – fälls för förtal", svt.se, 20 februari 2018. Åtkomst den 21 februari 2018.
  119. ^ "Ekonyheter kl 0100", Ekot, Sveriges Radio, 21 februari 2018. Åtkomst den 21 februari 2018.
  120. ^ Lydia Farran-Lee. "Anklagade regissör för våldtäkt i Facebook-grupper – döms för förtal", svt.se, 3 juli 2019. Åtkomst den 3 juli 2019.
  121. ^ Pontus Mattsson. ”MP-politikern sparkades – nu åtalas partikollegan för förtal”. Arkiverad från originalet den 24 september 2019. https://web.archive.org/web/20190924162551/https://www.svt.se/nyheter/inrikes/mp-politikern-sparkades-nu-atalas-partikollegan-for-fortal. Läst 9 november 2019.  svt.se, 17 september 2019.
  122. ^ Pontus Mattsson. ”Tidigare MP-kvinna döms för förtal mot riksdagsledamot”. Arkiverad från originalet den 2 december 2019. https://web.archive.org/web/20191202215305/https://www.svt.se/nyheter/inrikes/dom-i-mal-om-mp-fortal. Läst 2 december 2019.  svt.se, 2 december 2019.
  123. ^ Lydia Farran-Lee. ”Kvinna anklagade svensk komiker för övergrepp – döms”. Arkiverad från originalet den 24 mars 2020. https://web.archive.org/web/20200324204818/https://www.svt.se/kultur/dom-i-fortalsmal-med-kand-svensk-komiker. Läst 24 mars 2020.  Sveriges Television, 24 mars 2020.
  124. ^ ”Lasse Kronér hoppar av "Smartare än en femteklassare"”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/JPgE4/kroner-hoppar-av-smartare-an-en-femteklassare. Läst 19 november 2017. 
  125. ^ [a b c] "Hotat oberoende för fackförbundspressen, Lasse Kronér om bevakningen under metoo och utgivare anmälda för automatiska TT-telegram" (vid 15m 05s), Medierna, Sveriges Radio, 27 januari 2018 . Åtkomst den 21 februari 2018.
  126. ^ Amanda Horne, Lydia Farran-Lee. "Efter metoo: Så ska nationalscenerna få bukt med trakasserier", svt.se, 20 februari 2018. Åtkomst den 21 februari 2018.
  127. ^ ”Svenska metoo-rörelsen får pris på 100 000 kronor”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/svenska-metoo-rorelsen-far-pris-pa-100000-kronor/. Läst 5 juli 2018. 
  128. ^ [a b] ”#metoo vinner Sociala medier-priset på 100 000 kronor - Nyheter - Högskolan i Borås”. www.hb.se. Arkiverad från originalet den 5 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180705232958/http://www.hb.se/Om-hogskolan/Aktuellt/Nyhetsarkiv/2018/Juli/Live-fran-Almedalen-Vinnaren-av-Sociala-medier-priset-avslojas/. Läst 5 juli 2018. 
  129. ^ [a b] (osignerad). "Martin Timell stämmer TV4 för avtalsbrott", svt.se, 8 mars 2019. Åtkomst den 8 mars 2019.
  130. ^ [a b] TT, Joachim Voss Sundell, Klara Rönnqvist Fors. ”Martin Timell stämmer Expressen för förtal”. Arkiverad från originalet den 18 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200518223851/https://www.svt.se/kultur/martin-timell-stammer-expressen-for-fortal. Läst 19 maj 2020.  svt.se, 18 maj 2020.
  131. ^ ”Martin Timell drar tillbaka förtalsstämning mot Expressen”. www.dagensmedia.se. https://www.dagensmedia.se/medier/rorligt/martin-timell-drar-tillbaka-fortalsstamning-mot-expressen/. Läst 4 oktober 2021. 
  132. ^ Mannheimer, Edgar (17 december 2017). ”Regeringen lägger fram förslag om samtyckeslag”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/uppgifter-regeringen-infor-samtyckeslagen. Läst 4 oktober 2021. 
  133. ^ Somnell, Mikaela (15 juni 2020). ”Stor ökning av fällande våldtäktsdomar”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/samtyckeslagen-1. Läst 4 oktober 2021. 
  134. ^ ”Den nya samtyckeslagen i praktiken”. https://www.bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2020-06-15-den-nya-samtyckeslagen-i-praktiken.html. Läst 4 oktober 2021. 
  135. ^ ”18 kvinnor: Kulturprofil har utsatt oss för övergrepp”. Dagens Nyheter. 21 november 2017. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/kultur-noje/18-kvinnor-kulturprofil-har-utsatt-oss-for-overgrepp/. Läst 4 oktober 2021. 
  136. ^ ”Kulturprofilen döms till fängelse för våldtäkt”. Dagens Nyheter. 1 oktober 2018. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/kultur-noje/kulturprofilen-doms-till-fangelse-for-valdtakt/. Läst 4 oktober 2021. 
  137. ^ Lövfenberg, Jonas (3 december 2018). ”Arnault döms för två våldtäkter”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7103874. Läst 4 oktober 2021. 
  138. ^ Lena Andersson. ”Lena Andersson: Arnault-domen är en katastrofal triumf för robotsamhället”. Arkiverad från originalet den 8 december 2018. https://web.archive.org/web/20181208043113/https://www.dn.se/ledare/lena-andersson-arnault-domen-ar-en-katastrofal-triumf-for-robotsamhallet/. Läst 18 december 2021.  Dagens Nyheter, 8 december 2018.
  139. ^ Lena Andersson. ”Lena Andersson: Håller du inte med mig är din åsikt bara en roll du spelar”. Arkiverad från originalet den 10 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190510181947/https://www.dn.se/ledare/lena-andersson-haller-du-inte-med-mig-ar-din-asikt-bara-en-roll-du-spelar/. Läst 18 december 2021.  Dagens Nyheter, 10 maj 2019.
  140. ^ ”Vad hände i akademin efter metoo?”. www.tidningencurie.se. https://www.tidningencurie.se/nyheter/2020/01/22/vad-hande-i-akademin-efter-metoo/. Läst 5 oktober 2021. 
  141. ^ ”Publiceringarna gjorde metoo en otjänst”. Arkiverad från originalet den 23 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190123195351/https://po.se/po/publiceringarna-gjorde-metoo-en-otjanst/. Läst 23 januari 2019. , po.se, 9 november 2018. Åtkomst den 23 januari 2019.
  142. ^ Rapport 19:30, Sveriges Television, 25 juni 2018.
  143. ^ ”Senaste fällningar”. Arkiverad från originalet den 25 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180625201101/https://po.se/senaste-fallningar/. Läst 25 juni 2018. , po.se, 25 juni 2018.
  144. ^ ”Senaste fällningar”. Arkiverad från originalet den 26 september 2018. https://web.archive.org/web/20180926153718/https://po.se/senaste-fallningar/. Läst 8 november 2019. , po.se, 25 juni 2018.
  145. ^ "Sågande tidningsrecension följdes av köpt mathyllning, ubåtsjournalistiken kommer aldrig till botten, talande högtalare tilltalar medier" (vid 12m30s), Medierna, Sveriges Radio, 10 november 2018. Åtkomst den 10 november 2018.
  146. ^ ”Senaste fällningar”. Arkiverad från originalet den 10 november 2018. https://web.archive.org/web/20181110181834/https://po.se/senaste-fallningar/. Läst 25 juni 2018. , po.se, 8 november 2018.
  147. ^ ”Senaste fällningar”. Arkiverad från originalet den 22 december 2018. https://web.archive.org/web/20181222180419/https://po.se/senaste-fallningar/. Läst 25 juni 2018.  po.se, 19 december 2018.
  148. ^ "Pikant pyjamasplacering i Julkalendern, Mittmedia till salu, klimatboom i svensk journalistik, julmusik i P4 retar gallfeber på konkurrent" (vid 11m28s), Medierna, Sveriges Radio, 22 december 2018. Åtkomst den 22 december 2018.
  149. ^ ”Aftonbladet fälls för publicering om Stadsteaterns förre chef”. Arkiverad från originalet den 6 april 2019. https://web.archive.org/web/20190406101101/https://po.se/fallningar/aftonbladet-falls-for-publicering-om-stadsteaterns-forre-chef/. Läst 11 mars 2019.  po.se, 11 mars 2019.
  150. ^ Lena K Samuelsson. ”Aftonbladet har gjort fel”. Arkiverad från originalet den 13 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190313184338/https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/BJAkbe/aftonbladet-har-gjort-fel. Läst 16 mars 2019.  11 mars 2019. Åtkomst den 16 mars 2019.
  151. ^ ”Senaste fällningar”. Arkiverad från originalet den 6 april 2019. https://web.archive.org/web/20190406103745/https://po.se/senaste-fallningar/. Läst 6 april 2019. , po.se, 3 april 2019.
  152. ^ ”SVT, Rapport och Aktuellt, inslag om programledare som anklagats för sexuella trakasserier (dnr 17/03763)”. Myndigheten för press, radio och tv. Arkiverad från originalet den 3 september 2018. https://web.archive.org/web/20180903195328/http://www.mprt.se/sv/sokverktyg/granskning/2017/december/svt-rapport-och-aktuellt/#. Läst 6 september 2018.  (beslut)
  153. ^ ”SVT, inslag om en programledare som anklagats för sexuella trakasserier (dnr 18/00055)”. Myndigheten för press, radio och tv. Arkiverad från originalet den 3 september 2018. https://web.archive.org/web/20180903195329/http://www.mprt.se/sv/sokverktyg/granskning/2018/januari/svt-mfl/#. Läst 6 september 2018. 
  154. ^ Rapport (vid 19m17s), Sveriges Television, 3 september 2018.
  155. ^ Aktuellt (vid 35m52s), Sveriges Television, 3 september 2018.
  156. ^ ”SR, inslag om en programledare som anklagats för sexuella trakasserier (dnr 18/00778)”. Myndigheten för press, radio och tv. Arkiverad från originalet den 3 september 2018. https://web.archive.org/web/20180903195333/http://www.mprt.se/sv/sokverktyg/granskning/2018/mars/sr-inslag-om-en-programledare/#. Läst 6 september 2018. 
  157. ^ ”TV4, inslag om en programledare som anklagats för sexuella trakasserier (dnr 18/00779)”. Myndigheten för press, radio och tv. Arkiverad från originalet den 3 september 2018. https://web.archive.org/web/20180903195338/http://www.mprt.se/sv/sokverktyg/granskning/2018/mars/tv4-inslag-om-en-programledare/#. Läst 6 september 2018. 
  158. ^ "SVT fälls för inslag om Benny Fredriksson", sverigesradio.se, 4 maj 2018. Åtkomst den 11 mars 2019.
  159. ^ ”Publiceringarna gjorde metoo en otjänst”. Arkiverad från originalet den 23 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190123195351/https://po.se/po/publiceringarna-gjorde-metoo-en-otjanst/. Läst 23 januari 2019. , po.se, 9 november 2018. Åtkomst den 23 januari 2019.
  160. ^ Ola Sigvardsson. ”DN Debatt. 'Därför fälls tio tidningar för metoo-publiceringar'”. Arkiverad från originalet den 25 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180625082535/https://www.dn.se/debatt/darfor-falls-tio-tidningar-for-metoo-publiceringar/. Läst 13 juli 2022.  Dagens Nyheter, 26 juni 2018.
  161. ^ [a b] Lina Makboul. ”'Så här flyttar nättrollen fokus'”. Arkiverad från originalet den 10 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220310144808/https://www.journalisten.se/debatt/sa-har-flyttar-nattrollen-fokus. Läst 13 juli 2022.  journalisten.se, 26 september 2018.
  162. ^ [a b c d] Kulturnyheterna kl 18:15 den 2 september 2019 Arkiverad 2 september 2019 hämtat från the Wayback Machine. (vid 6m30s), Sveriges Television.
  163. ^ [a b c] "Aftonbladet skapade rubrikvänlige 'Ekerömannen', UG fälls för metoo-granskning, polischef ny krönikör i GT, fakta och fiktion om 438 dagar" (vid 8m25s), Medierna, Sveriges Radio, 7 september 2019. Åtkomst den 7 september 2019.
  164. ^ "SVT1, Uppdrag granskning, program om Metoo och anklagelser om sexuella övergrepp (dnr 18/01895) Arkiverad 2 september 2019 hämtat från the Wayback Machine.", mprt.se, 2 september 2019. Åtkomst den 2 september 2019.
  165. ^ [a b] "UG fälls för intrång i Cissi Wallins privatliv – frias i frågan om opartiskhet och saklighet", journalisten.se, 2 september 2019. Åtkomst den 2 september 2019.
  166. ^ [a b c d e f g] "Fredagsintervjun: Det var ett desperat försök att hitta en svensk Harvey Weinstein", Fredagsintervjun, Kvartal, 10 mars 2023.
  167. ^ Simon Nilsson. "'Uppdrag granskning har räddat mitt liv'", dagensmedia.se, 30 maj 2018.
  168. ^ [a b] Johanna Palm. "Stora skillnader mellan svensk och dansk #metoo-bevakning", 16 september 2019. Åtkomst den 16 september 2019.
  169. ^ [a b] Kulturnyheterna kl 18:10 (vid 5m40s), 16 september 2019.
  170. ^ Kulturnyheterna kl 18:25 (vid 49s), Sveriges Television den 23 juni 2020.
  171. ^ Sexanklagelser mot Spacey får "House of cards" att rasa
  172. ^ Inget tyder på att "Metoo" ebbar ut i USA
  173. ^ Edwards, Stephanie Zacharek, Eliana Dockterman, Haley Sweetland. ”TIME Person of the Year 2017: The Silence Breakers”. Time. http://time.com/time-person-of-the-year-2017-silence-breakers/. Läst 6 december 2017. 
  174. ^ Gattuso, Reina (7 mars 2018). ”Is #metoo a moral panic? Not if we’re clear about our values.” (på amerikansk engelska). Feministing. http://feministing.com/2018/03/07/is-metoo-a-moral-panic-not-if-were-clear-about-our-values/. Läst 19 april 2022. 
  175. ^ Rubin, Alissa J. (19 november 2017). ”‘Revolt’ in France Against Sexual Harassment Hits Cultural Resistance” (på engelska). The New York Times. https://www.nytimes.com/2017/11/19/world/europe/france-sexual-harassment.html. 
  176. ^ ”Les Tunisiennes lancent #EnaZeda #MeToo”. Arkiverad från originalet den 2 november 2019. https://web.archive.org/web/20191102135345/http://openpress.lightapps.tn/les-tunisiennes-lancent-enazeda-metoo/. Läst 2 november 2019. 
  177. ^ ”#EnaZeda, un #MeToo à la mode tunisienne”. https://www.jeuneafrique.com/843726/societe/chronique-enazeda-un-metoo-a-la-mode-tunisienne/. Läst 2 november 2019. 
  178. ^ "När drevet går" (vid 10m22s), Nordegren & Epstein i P1, Sveriges Radio, 20 mars 2018. Åtkomst den 24 mars 2018.
  179. ^ ”Aftonbladet fälls för publicering om Stadsteaterns förre chef”. Arkiverad från originalet den 30 juni 2023. https://web.archive.org/web/20230630113739/http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/xRGeJG/aftonbladet-falls-for-publicering-om-stadsteaterns-forre-chef. Läst 12 januari 2024.  Aftonbladet, 11 mars 2019.
  180. ^ Julius Krein. ”The Real Class War”. Arkiverad från originalet den 20 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210320002347/https://americanaffairsjournal.org/2019/11/the-real-class-war/. Läst 31 mars 2021.  American Affairs, Vintern 2019, volym III nummer 4.
  181. ^ Aimee Terese and Oliver Bateman. ”The First Congress of Problematic Red-Browns (w/ Angela Nagle & Malcom Kyeyune)”. Arkiverad från originalet den 28 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200628073647/https://feeds.soundcloud.com/stream/828565621-whatisleftpod-the-first-congress-of-problematic-red-browns-w-angela-nagle-malcom-kyeyune.mp3. Läst 5 juli 2020.  (vid 43m38s), What's Left?, 26 maj 2020.
  182. ^ Malcom Kyeyune ”Överproduktion av eliter bakom polarisering”. Arkiverad från originalet den 14 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210514183236/https://kvartal.se/artiklar/overproduktion-av-eliter-bakom-polarisering/. Läst 15 maj 2021.  Kvartal, 14 maj 2021.
  183. ^ "Fredagsintervjun: Från Somewheres och Anywheres till Sverige" (vid 41m41s), Kvartal, 27 maj 2022.
  184. ^ Oscar Swartz. "Metoo var en sexuell kontrarevolution", Kvartal, 16 april 2021.
  185. ^ Kajjan Andersson. ”Förlåt mig för hur jag agerade under #metoo”. Arkiverad från originalet den 27 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230327010910/https://www.expressen.se/debatt/forlat-mig-for-hur-jag--agerade-under-metoo/. Läst 12 januari 2024.  Expressen, 26 mars 2023.
v • r
Personer utnämnda till Person of the Year av tidskriften Time
1927–1950
Charles Lindbergh (1927) · Walter Chrysler (1928) · Owen D. Young (1929) · Mohandas Gandhi (1930) · Pierre Laval (1931) · Franklin D. Roosevelt (1932) · Hugh S. Johnson (1933) · Franklin D. Roosevelt (1934) · Haile Selassie (1935) · Wallis Simpson (1936) · Chiang Kai-shek / Soong May-ling (1937) · Adolf Hitler (1938) · Josef Stalin (1939) · Winston Churchill (1940) · Franklin D. Roosevelt (1941) · Josef Stalin (1942) · George C. Marshall (1943) · Dwight D. Eisenhower (1944) · Harry S. Truman (1945) · James F. Byrnes (1946) · George C. Marshall (1947) · Harry S. Truman (1948) · Winston Churchill (1949) · Den stridande amerikanske mannen (1950)
1951–1975
Mohammad Mosaddeq (1951) · Elizabeth II (1952) · Konrad Adenauer (1953) · John Foster Dulles (1954) · Harlow H. Curtice (1955) · Ungerska frihetskämpar (1956) · Nikita Chrusjtjov (1957) · Charles de Gaulle (1958) · Dwight D. Eisenhower (1959) · Amerikanska vetenskapsmän: George Wells Beadle / Charles Draper / John F. Enders / Donald A. Glaser / Joshua Lederberg / Willard Frank Libby / Linus Pauling / Edward M. Purcell / Isidor Isaac Rabi / Emilio Segrè / William B. Shockley / Edward Teller / Charles H. Townes / James Van Allen / Robert Woodward (1960) · John F. Kennedy (1961) · Påve Johannes XXIII (1962) · Martin Luther King, Jr. (1963) · Lyndon B. Johnson (1964) · William Westmoreland (1965) · Generationen av 25-åringar och yngre (1966) · Lyndon B. Johnson (1967) · De 8 Apolloastronauterna: William Anders / Frank Borman / Jim Lovell (1968) · Medelamerikanerna (1969) · Willy Brandt (1970) · Richard Nixon (1971) · Henry Kissinger / Richard Nixon (1972) · John Sirica (1973) · Kung Faisal (1974) · Amerikanska kvinnor: Susan Brownmiller / Kathleen Byerly / Alison Cheek / Jill Conway / Betty Ford / Ella T. Grasso / Carla Hills / Barbara Jordan / Billie Jean King / Susie Sharp / Carol Sutton / Addie Wyatt (1975)
1976–2000
Jimmy Carter (1976) · Anwar Sadat (1977) · Deng Xiaoping (1978) · Ayatollah Khomeini (1979) · Ronald Reagan (1980) · Lech Wałęsa (1981) · Datorn (1982) · Ronald Reagan / Jurij Andropov (1983) · Peter Ueberroth (1984) · Deng Xiaoping (1985) · Corazon Aquino (1986) · Michail Gorbatjov (1987) · Den hotade jorden (1988) · Michail Gorbatjov (1989) · George H.W. Bush (1990) · Ted Turner (1991) · Bill Clinton (1992) · Fredsskaparna: Yassir Arafat / F.W. de Klerk / Nelson Mandela / Yitzhak Rabin (1993) · Påve Johannes Paulus II (1994) · Newt Gingrich (1995) · David Ho (1996) · Andrew Grove (1997) · Bill Clinton / Kenneth Starr (1998) · Jeff Bezos (1999) · George W. Bush (2000)
2001–idag
Rudolph Giuliani (2001) · Visselblåsarna: Cynthia Cooper / Coleen Rowley / Sherron Watkins (2002) · Den amerikanska soldaten (2003) · George W. Bush (2004) · Bono / Bill Gates / Melinda Gates (2005) · Du (2006) · Vladimir Putin (2007) · Barack Obama (2008) · Ben Bernanke (2009) · Mark Zuckerberg (2010) · Demonstranten (2011) · Barack Obama (2012) · Påve Franciskus (2013) · Bekämparna av ebola: Jerry Brown / Kent Brantly / Ella Watson-Stryker / Foday Gollah / Salome Karwah (2014) · Angela Merkel (2015) · Donald Trump (2016) · The Silence Breakers (2017) · Sanningens väktare (2018) · Greta Thunberg (2019) · Joe Biden / Kamala Harris (2020) · Elon Musk (2021) · Volodymyr Zelenskyj / Ukrainska andan (2022)
Auktoritetsdata

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Metoo&oldid=54503992”