Miatorp – Wikipedia

Miatorp
Stadsdel
Land Sverige
Kommun Helsingborgs kommun
Stad (tätort) Helsingborg
Koordinater 56°1′11″N 12°43′11″Ö / 56.01972°N 12.71972°Ö / 56.01972; 12.71972
Area 107,92 hektar[1]
Folkmängd 2 874 (2020)[2]
Befolkningstäthet 27 inv./ha
Postnummer 252 29, 252 30, 252 31, 252 32, 252 41
Statistikkod B072
Stadsdelen Miatorps läge i Helsingborg.
Stadsdelen Miatorps läge i Helsingborg.
Stadsdelen Miatorps läge i Helsingborg.
Portal:  Portal:Helsingborg

Miatorp är en stadsdel i södra Helsingborg, belägen mellan Planteringen och Råå, huvudsakligen bestående av villor från 20-talet och framåt. Områdets norra del markeras av Strandbadsvägen, medan den södra gränsen går vid Högasten. Österut inkluderas även flerbostadsområdet Lussebäcken, som ligger längs med Landskronavägen (se områdeskarta till höger). Den 31 december 2020 hade statistikområdet Miatorp 2 874 invånare.[2] I Miatorp finns även ett vandrarhem, ungefär 2 km söder om Helsingborgs centrum.

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Miatorp avgränsas i norr av Strandbadsvägen och Hästhagsvägen, i öster av området kring järnvägen och stadsmotorvägen Malmöleden (E4), i söder av Rusthållsgatan/Koppargatan och i väster av industriområdet i anknytning till Helsingborgs hamn. Centralt genom stadsdelen löper Planteringsvägen som huvudgata. Parallellt med denna löper Industrigatan i väster och Landskronavägen i väster.

Bebyggelsen i Miatorp består till största delen av villor och flerbostadshus. Längs Planteringsvägens norra del ligger en rad sammanhängande flerbostadshus på gatans östra sida. Söder om korsningen med Miatorpsvägen övergår flerbostadshusen till att bli mer friliggande enligt ett mer modernistiskt mönster och här ligger flerbostadshusen på båda sidor om gatan. Bakom flerbostadsbebyggelsen längs Planteringsvägen breder villaområdena ut sig, ett i väster, vars gatunät orienterar sig efter De nord-sydliga gatorna Planteringsvägen och Industrigatan, och ett villaområde i öster, vars gatunät orienterar sig efter den öst-västliga Hästhagsgatan. Bebyggelsen i det östra villaområdet domineras av egnahemshus i 1920-talsklassicism, med närmast kvadratiska grundplaner, branta takfall och fasader i mörkt tegel eller ljus puts. I det västra villaområdet är bebyggelsen oftast äldre med fler ljusputsade byggnader, ofta täckta av mansardtak. En bit söder om detta ligger Raus skoldaghem, vilket på senare tid gjorts om till bostäder. Norr om villaområdet ligger Triangeln, som tidigare utgjorde servicehallar till spårvägen i staden.

Längs Landskronavägen i öster ligger flerbostadsområdet Lussebäcken. Byggnaderna är utförda i efterkringsfunkis, i en stil som ofta kallas "nyrealism", där man anpassat de modernistiska byggnaderna efter regionella byggnadstraditioner. De har därför fasader i rött eller gult tegel och valmade sadeltak. Längst i öster, mot järnvägen, breder sig verkstadsföretaget Benzlers anläggning ut sig (tidigare Elektromekano), som är utförd i kraftfull industriarkitektur med fasader i brunt tegel.

I stadsdelen finns ett flertal grönområden och öppna platser. Rester av den gamla tallplanteringen från 1800-talets början finns kvar i form av Triangelskogen i norr och Tallskogen i söder. Dessa sammanbinds genom vandringsleden Tallskogsleden, som löper från Råå i söder till stadsdelen Raus plantering strax norr om Miatorp. Mellan Triangelskogen och Tallskogen passerar vandringsleden ytterligare två gröna platser: den mindre Berzeliusplatsen vid Raus skoldaghem och den något större Rönneplatsen mitt i det västra villaområdet. Mellan Lussebäckens bostadsområde och villaområdet i öster ligger ett långsmalt grönområde och mitt i bostadsområdet ligger Lussebäckstorget, en grönskande öppen plats prydd av bland annat en fontän och en skulptur av Arvid Knöppel.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bussgaraget i kv.Triangeln.

När Linné på sin resa mot Helsingborg den 9 juli 1749 färdades genom nuvarande Miatorp uppmärksammade han områden med flygsand, framför allt i nuvarande kvarteret Blyet, ett område som uppmärksammats för sina stora naturvärden. I Helsingborgs stads grönstrukturprogram pekas området ut för sina ekologiska värden. De dominerande jordarna i södra Helsingborg är sandiga och grusiga. Mellan Råådalsbanan och Planteringsvägen finns ett område med svämsediment med vissa inslag av tunna torvlager. Dessa är troligen resultatet av tidigare våtmarker och vattendrag. Väster om den gamla strandlinjen som gick längs Sydhamnsgatan/Stormgatan, är marken numera utfylld.

Det var hit till det här området som Ramlösa hälsobrunn förde patienterna för hälsosbringande bad via landets första spårväg, från 1877, vilket bl.a. återspeglas i en del gatunamn, exempelvis Strandbadsvägen, som i sin gamla sträckning nådde raka vägen ner till Öresund.

I början av 1800-talet låg på platsen ett antal torp runt den södergående landsvägen, nuvarande Planteringsvägen, kallade Sandhusen. 1878 avstyckades en del marker som gjorde att Maria Hallberg köpte fastigheten. Exploateringen av Raus plantering, även kallad endast Planteringen, av konsul Persson och kompanjoner gjorde att Hallberg såg markernas potentiella värde och hon lät då upprätta en tomtutstyckningsplan för hela gårdens ägor, vilken stod klar 1899. 1911 utförde stadsingenjör Sigfrid Ewald en plan för Planteringen, vilken bestod av krökta gator och platsbildningar enligt ett trädgårdsstadsideal. Denna typ av plan nådde inte något större gehör vid planeringen av Planteringen, men togs dock till viss del upp i Miatorp, där större delen av bebyggelsen kom att bestå av enklare medelklassvillor, av vilka majoriteten är uppbyggda av ett nästan kvadratiskt bottenplan med höga sadel- eller mansardtak, och fasader i puts eller blottat tegel. Ett par större villor, patriciervillor, byggda av bland annat helsingborgstegel, återfinns också i områdets västra del.

På 1940- och 50-talen tillkom en del flerbostadshus, vilket fortsatte på 60-talet i form av trevånings lamellhus. Utbyggnaden av hamnen, med intilliggande industrianläggningar, i södra Helsingborg har dock efter hand skurit av området från den nära kontakten med vattnet, men man kan ändå nå stranden Råå vallar med en kort promenad söderut.

På Miatorps östra del växte under 1950-talet området Lussebäcken fram, med sina flerbostadshus med tre våningar. I kvarteret Triangeln återfinns de gamla spårvagnshallarna.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Miatorp 2000–2020[2]
ÅrFolkmängd
2000
  
2 399
2001
  
2 407
2002
  
2 381
2003
  
2 375
2004
  
2 364
2005
  
2 406
2006
  
2 426
2007
  
2 438
2008
  
2 457
2009
  
2 505
2010
  
2 509
2011
  
2 575
2012
  
2 629
2013
  
2 672
2014
  
2 680
2015
  
2 780
2016
  
2 748
2017
  
2 812
2018
  
2 793
2019
  
2 823
2020
  
2 874

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningssammansättning[redigera | redigera wikitext]

Statistikområdet Miatorp hade 2 874 invånare den 31 december 2020, vilket utgjorde 2,5 % av befolkningen i hela Helsingborgs tätort (här alla statistikområden i Helsingborgs kommuns innerområde, motsvarande Helsingborgs tätort inklusive vissa närliggande småorter).[2] Medelåldern var vid samma tid 42,1 år, vilket var något högre än medelåldern för resterande Helsingborg.[3] Åldersfördelningen i stadsdelen följde generellt sett den i Helsingborg i övrigt, dock med en något högre andel yngre invånare och motsatt en något lägre andel äldre. Den största åldersgruppen inom statistikområdet var 30 till 39 år med 14,5 % av befolkningen.[2]

Andelen personer med utländsk bakgrund, alltså personer som antingen är födda utanför Sverige eller har föräldrar som båda är födda utanför Sverige, var inom statistikområdet 31,8 %, vilket var någorlunda i linje med andelen för övriga Helsingborg med 30,3 %. Av de invånare som är födda utanför Sverige hade Miatorp en något lägre andel personer födda i Norden och en något högre andel födda i övriga Europa och övriga Världen än genomsnittet för staden.[4]

Diagram
       Hela Helsingborg (tätorten)
       Åldersfördelning (2020)
Åldersgrupp Andel
0–9 10,4 %
  
11,5 %
  
10–19 9,1 %
  
10,7 %
  
20–29 14,3 %
  
14,7 %
  
30–39 14,5 %
  
14,1 %
  
40–49 13,4 %
  
12,1 %
  
50–59 13,4 %
  
12,5 %
  
60–69 11,3 %
  
10,3 %
  
70–79 8,1 %
  
8,8 %
  
80– 5,6 %
  
5,1 %
  
Medelålder 42,1
  
40,7
  
       Utländsk bakgrund (2020)
Andel 31,8 %
  
30,3 %
  
Födelseland (för födda utanför Sverige)
Region Andel
Övriga Norden 4,5 %
  
7,3 %
  
Övriga Europa 39,2 %
  
37,8 %
  
Övriga Världen 56,3 %
  
54,8 %
  
Källa: Helsingborgs stads statistikdatabas.[2][4]

Utbildning och inkomst[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen på Miatorp hade den 31 december 2020 en lägre utbildningsnivå än Helsingborg som helhet. Andelen invånare mellan 20 och 64 år med endast förgymnasial utbildning låg över genomsnittet för staden och andelen med eftergymnasial utbildning var lägre än genomsnittet. Störst var andelen med 3-årig gymnasial utbildning, med 28,2 %.[5] Medelinkomsten för statistikområdet uppgick 2020 till 342 000 kronor jämfört med 402 800 kronor för Helsingborg som helhet. Kvinnornas medelinkomst uppgick till 82,2 % av männens, vilket ändå var en något mindre skillnad än för hela Helsingborgs tätort där andelen uppgick till ungefär 80 %.[6]

Diagram
       Hela Helsingborg (tätorten)
       Utbildningsnivå (2020)
Utbildning Andel
Förgymnasial 17,4 %
  
13,2 %
  
Gymnasial (≤2 år) 20,4 %
  
16,8 %
  
Gymnasial (3 år) 28,2 %
  
25,8 %
  
Eftergymn. (<3 år) 15,7 %
  
16,8 %
  
Eftergymn. (≥3 år) 15,4 %
  
24,4 %
  
Ingen uppgift 2,8 %
  
3,0 %
  
       Förvärvsinkomst (2020)
Kön Inkomst
Kvinnor 307,3
  
356,9
  
Män 374,0
  
446,6
  
Samtliga 342,0
  
402,8
  
Källa: Helsingborgs stads statistikdatabas.[5][6]

Sysselsättning och hälsa[redigera | redigera wikitext]

Arbetslösheten för personer mellan 20 och 64 år uppgick år 2020 till totalt 13,2 %, vilket var högre än genomsnittet för Helsingborg. Arbetslösheten för kvinnor var något lägre än den för män. Den öppna arbetslösheten uppgick 2020 till 7,2 %.[7] Andelen förvärvsarbetande uppgick 2019 till totalt 66,5 %.[8] Av de förvärvsarbetande i stadsdelen pendlade 1 050 personer till arbeten utanför stadsdelen, medan 1 334 personer pendlade in till arbeten inom stadsdelen från boende utanför Högasten.[9]

Det genomsnittliga antalet utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen för stadsdelen uppgick år 2020 till 39 dagar, vilket var högre än de 23 dagar som gällde för Helsingborg som helhet. Ohälsotalet var något större för kvinnorna än för männen men stadsdelen hade ändå det näst högsta ohälsotalet för män efter Närlunda.[10]

Diagram
       Hela Helsingborg (tätorten)
       Arbetslöshet (2020)
Kön Andel
Kvinnor 13,0 %
  
9,8 %
  
Män 13,4 %
  
10,2 %
  
Samtliga 13,2 %
  
11,1 %
  
       Ohälsotal (2020)
Kön Dagar
Kvinnor 41
  
27
  
Män 37
  
19
  
Samtliga 39
  
23
  
Anm.: Arbetslöshetstalen omfattar alla i öppen arbetslöshet samt de i arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd.
Källa: Helsingborgs stads statistikdatabas.[7][10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Statistikområden Helsingborg”. Öppna Helsingborg. Helsingborgs stad. Arkiverad från originalet den 26 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190526103700/https://helsingborg.opendatasoft.com/explore/dataset/statistikomraden-helsingborg/table/. Läst 7 augusti 2021. 
  2. ^ [a b c d e f] ”Folkmängden den 31 dec efter årtal, delområde och ålder”. Helsingborgs stads statistikdatabas. Helsingborgs stad. http://statistik.helsingborg.se/PXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Befolkning/BE01.px. Läst 7 augusti 2021. 
  3. ^ ”Medelåldern den 31 dec efter årtal och delområde”. Helsingborgs stads statistikdatabas. Helsingborgs stad. http://statistik.helsingborg.se/PXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Befolkning/BE06.px. Läst 12 augusti 2021. 
  4. ^ [a b] ”Folkmängden den 31 dec efter årtal, delområde och födelseland”. Helsingborgs stads statistikdatabas. Helsingborgs stad. http://statistik.helsingborg.se/PXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Befolkning/BE03.px. Läst 12 augusti 2021. 
  5. ^ [a b] ”Folkmängden den 31 dec, 20-64 år efter årtal, delområde, kön och utbildningsnivå”. Helsingborgs stads statistikdatabas. Helsingborgs stad. http://statistik.helsingborg.se/PXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Utbildning/UT01.px. Läst 12 augusti 2021. 
  6. ^ [a b] ”Förvärvsarbetandes medelinkomst, tusen kr efter årtal, delområde, kön och ålder”. Helsingborgs stads statistikdatabas. Helsingborgs stad. http://statistik.helsingborg.se/PXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Inkomster/IN01.px. Läst 12 augusti 2021. 
  7. ^ [a b] ”Arbetssökande 18-64 år i oktober efter årtal, delområde, kön och arbetssökande”. Helsingborgs stads statistikdatabas. Helsingborgs stad. http://statistik.helsingborg.se/PXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Arbetsmarknad/AM02.px. Läst 12 augusti 2021. 
  8. ^ ”Befolkning, 20-64 år, efter årtal, delområde, kön och sysselsättningsstatus”. Helsingborgs stads statistikdatabas. Helsingborgs stad. http://statistik.helsingborg.se/PXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Arbetsmarknad/AM01.px. Läst 12 augusti 2021. 
  9. ^ ”Områdesbeskrivning 2020 efter delområde och variabler”. Helsingborgs stads statistikdatabas. Helsingborgs stad. http://statistik.helsingborg.se/PXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Omradesbeskrivning/OM2007.px. Läst 12 augusti 2021. 
  10. ^ [a b] ”Ohälsotal för befolkningen 20-64 år efter årtal, delområde och kön”. Helsingborgs stads statistikdatabas. Helsingborgs stad. http://statistik.helsingborg.se/PXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Ohalsotal/OH01.px. Läst 12 augusti 2021. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ranby, Henrik (2005). Helsingborgs historia, del VII:3: Stadsbild, stadsplanering och arkitektur. Helsingborgs bebyggelseutveckling 1863-1971. Helsingborg: Helsingborgs stad, ISBN 91-631-6844-8
  • Helsingborgs lokalhistoriska förening (2006). Helsingborgs stadslexikon. Helsingborg: Helsingborgs lokalhistoriska förening. ISBN 91-631-8878-3

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]