Militärkuppförsöket i Turkiet 2016 – Wikipedia

Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2022-10) Motivering: Verkar ha skrivits under ett pågående skede och sen glömts bort. Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.

Den här artikeln eller avsnittet kan behöva språkvård eller korrekturläsning. (2023-02) Motivering: Stolpigt, skrivet i presens. Hjälp gärna Wikipedia med att förbättra språket i texten eller diskutera saken på diskussionssidan.

Ett misslyckat försök till militärkupp mot den parlamentariska demokratin i Turkiet (turkiska: 2016 Türkiye askerî darbe girişimi) inleddes kvällen den 15 juli 2016 och pågick fram till dagen därpå.^[1] Kuppen ska ha varit organiserad av en fraktion inom den turkiska militären, men omständigheterna är ännu oklara.^[2][3] Minst 265 människor dödades och mer än 1 440 skadades.^[4][5][6]

I Ankara utsattes parlamentsbyggnaden och presidentpalatset för bombardemang av militären.^[7][8] Skott hördes vid de större flygplatserna i Ankara och Istanbul^[9] och militärflygplan flög på låg höjd över Ankara. De båda broarna över Bosporen, Fatih Sultan Mehmet-bron och Bosporenbron, stängdes av. Kuppmakarna tog kontroll över flera nyhetsstationer och sände ut ett meddelande om statskuppen till folket genom tv och radio. President Recep Tayyip Erdoğan fördömde kuppförsöket och uppmanade i en direktsänd tv-sändning befolkningen att gå ut på gatorna för att göra motstånd.^[10][11][12]

Recep Tayyip Erdoğan pekade tidigt ut predikanten Fethullah Gülen som ansvarig, trots att denne fördömde kuppförsöket.^[13] Premiärministern Binali Yıldırım anklagade PKK för att delta i kuppförsöket. Premiärministern och presidentens parti AKP anklagade även PKK och Gülen för samarbete.^{[källa behövs]} Fethullah Gülen menade att Erdogan själv kan ha legat bakom kuppen.^[14] President Erdogan begärde att USA skulle utlämna Fetullah Gulen som levde exil där^[15].

Under morgonen den 16 juli hade över 2 800 militärer gripits och fler än 2 700 domare och advokater avsatts från sina poster.^[16][17][18] Utöver domare och militärer hade även poliser, lärare, skolchefer och regeringstjänstemän avskedats; totalt över 50 000 offentliganställda.^[19] Samtidigt hade 21 000 privatanställda lärare fått sina lärarlicenser indragna. Allt detta skedde inom tre dagar som togs under undantagstillstånd efter kuppförsöket och de anklagas allihop för ett samröre med Gülen.^[19]

Drygt två månader efter kuppförsöket rapporterade DN om att avskedanden och gripanden hade fortsatt även efter det akuta skedet: Närmare 4000 officerare och 85 000 statstjänstemän avskedades efter kuppförsöket och 17 000 personer sattes i fängelse för påstådd inblandning.^[20]

Som ett resultat av den misslyckade militärkuppen gick turistnäringen ner kraftigt eftersom människor var oroliga för att åka till Turkiet på grund av social oro och terrorhot^{[källa behövs]}. Utländska investeringar i Turkiet påverkades också, på grund av osäkerheten kring den nya politiska inriktningen i landet och kring fredsprocessen med kurderna.

Efter det misslyckade kuppförsöket grep och avskedade den turkiska regeringen flera tiotusentals människor inom olika sektorer, vilket givetvis också ledde till såväl en ansenlig ökning av kostnaderna för att hålla folk fängslade som bortfall av skattebetalare.

Den misslyckade militärkuppen i Turkiet har, enligt den turkiska handelsministern Bulent Tufenkci, kostat landet 100 miljarder dollar; då har man räknat in kostnader såsom stridsflygplan, helikoptrar, vapen, bomber och byggnader. Många order till den turkiska industrin har också ställts in.^[21]

Referenser[redigera | redigera wikitext]