Nils-Ivar Carlborg – Wikipedia

Nils-Ivar Carlborg
King Gustaf VI Adolf in 1959 MILIF.000768.jpg
Carlborg med Gustaf VI Adolf 1959.
Information
Född29 mars 1913
Smålands artilleriregementes församling i Jönköpings län, Sverige
Död21 september 2005 (92 år)
Oscars församling i Stockholms län, Sverige
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenArmén
Tjänstetid1934–1973
GradÖverste
BefälArméns fallskärmsjägarskola,
Smålands artilleriregemente,
Kalmar försvarsområde,
Växjö försvarsområde,
Krigsskolan
ÖvrigtInitiativtagare till Arméns fallskärmsjägarskola

Nils Ivar (Nils-Ivar) Carlborg, född 29 mars 1913 i Jönköping[1] (i Smålands artilleriregementes församling i Jönköpings län),[2] död 21 september 2005 i Oscars församling i Stockholm,[3] var en svensk officer (överste) och initiativtagare till Arméns fallskärmsjägarskola.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Carlborg avlade studentexamen i Skövde 1931.[4] Han avlade officersexamen vid Krigsskolan 1934[5] och utnämndes samma år till fänrik vid Svea artilleriregemente,[6] där han befordrades till underlöjtnant 1936,[7] till löjtnant 1938[8] och till kapten 1942.[5] Han gick Allmänna artillerikursen vid Artilleri- och ingenjörhögskolan 1936–1938[9] och studerade vid Krigshögskolan 1940–1942.[4] Han inträdde i Generalstabskåren 1944 och tjänstgjorde de närmaste åren i staber,[5] bland annat i Arméinspektionen i Arméstaben där han 1948 fick i uppgift att skriva ett reglemente för strid mot lufttrupp. För att få personlig insikt i en angripares möjligheter och begränsningar genomgick han fallskärmsutbildning i USA. Erfarenheterna från denna gjorde att han föreslog att svenska fallskärmsjägarförband skulle inrättas, eftersom kostnaderna borde kunna reduceras till en rimlig nivå. Förslaget väckte gehör och en försökskurs i fallskärmstjänst hölls under hans ledning 1951. Detta ledde i sin tur till att Arméns fallskärmsjägarskola inrättades 1952.[10] Carlborg befordrades till major vid Bodens artilleriregemente detta år och var skolans förste chef 1952–1953. Han förflyttades till Smålands artilleriregemente 1954 och tjänstgjorde vid Arméstaben från 1955.[5]

År 1957 befordrades han till överstelöjtnant vid Smålands artilleriregemente och under samma år var han tillförordnad chef för regementet,[5] varefter han tjänstgjorde vid regementet till 1960.[11] År 1960 befordrades han till överste vid Smålands artilleriregemente,[12] varpå han var befälhavare för Kalmar försvarsområde och Växjö försvarsområde 1960–1961[13][14] och arméattaché vid ambassaderna i London och Haag 1961–1964.[15][16] Carlborg var chef för Krigsskolan 1964–1969 och kommendant i Stockholm 1969–1973.[1]

Han var rikskårchef för Frivilliga automobilkårernas riksförbund 1973–1975[17][18] och ordförande i Stockholms skytteförbund till 1976.[1]

Nils-Ivar Carlborg var son till överstelöjtnant Nils Gustaf Carlborg och Elisabeth Hugoson. Han gifte sig 1941 med Ann-Mari Eklind (född 1920), dotter till ingenjören Ragnar Eklind och Ruth Berglund.[5]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Jönsson, Lena, red (2000). Vem är det 2001. Stockholm: P.A. Norstedt & Söner. sid. 200 .
  2. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, version 1.04 (Sveriges Släktforskarförbund 2002).
  3. ^ Sveriges dödbok 1947–2006, CD-ROM, version 4.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2007).
  4. ^ [a b] Davidsson, Åke, red (1968). Vem är vem. Norrland, supplement, register (2). Stockholm: Bokförlaget Vem Är Vem AB. sid. 557. https://runeberg.org/vemarvem/norr68/0581.html .
  5. ^ [a b c d e f] Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag. sid. 47. ISBN 91-87184-74-5 .
  6. ^ Sveriges statskalender för året 1935. Uppsala. 1935. sid. 305. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/64015/1/gupea_2077_64015_1.pdf .
  7. ^ Sveriges statskalender för året 1937. Uppsala. 1937. sid. 316. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/64198/1/gupea_2077_64198_1.pdf .
  8. ^ Sveriges statskalender för året 1939. Uppsala. 1939. sid. 328. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/63588/1/gupea_2077_63588_1.pdf .
  9. ^ Uller, Lennart B:son, red (1992). AIHS 1818–1992. Minnesskrift med anledning av Högre artilleriläroverkets, Krigshögskolans å Marieberg, Artilleri- och ingenjörhögskolans, Artilleri- och ingenjörofficersskolans, Artilleri- och ingenjörregementsofficersskolans samt (ånyo) Artilleri- och ingenjörhögskolans etthundrasjuttiofyraåriga tillvaro. Stockholm: Probus. sid. 108. ISBN 91-8718-418-4 .
  10. ^ Sunnefeldt, Bo (2014). ”De svenska fallskärmsjägarna – starten”. Militär historia (8/2014). https://militarhistoria.se/1900-tal/de-svenska-fallskarmsjagarna-starten. 
  11. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1960. Uppsala. 1960. sid. 375. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/64601/1/gupea_2077_64601_1.pdf .
  12. ^ Sveriges statskalender för året 1961. Uppsala. 1961. sid. 384. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/64656/1/gupea_2077_64656_1.pdf .
  13. ^ Sveriges statskalender för året 1961. Uppsala. 1961. sid. 352. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/64656/1/gupea_2077_64656_1.pdf .
  14. ^ Sveriges statskalender för året 1962. Uppsala. 1962. sid. 339. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/63726/1/gupea_2077_63726_1.pdf .
  15. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1964. Uppsala. 1964. sid. 97. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/65480/1/gupea_2077_65480_1.pdf .
  16. ^ Sveriges statskalender för året 1965. Uppsala. 1965. sid. 99. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/65027/1/gupea_2077_65027_1.pdf .
  17. ^ Sveriges statskalender 1975. Stockholm: Liber Förlag. 1975. sid. 487. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/59465/1/gupea_2077_59465_1.pdf .
  18. ^ Sveriges statskalender 1976. Stockholm: Liber Förlag. 1976. sid. 511. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/59618/1/gupea_2077_59618_1.pdf .
  19. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1953. Kungl. Svenska riddareordnarna 1953. Uppsala. 1953. sid. 162. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/66185/1/gupea_2077_66185_1.pdf .
  20. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1954. Kungl. Svenska riddareordnarna 1954. Uppsala. 1954. sid. 18. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/64153/1/gupea_2077_64153_1.pdf .
  21. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1965. Kungl. Svenska riddareordnarna 1965. Uppsala. 1965. sid. 94. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/65027/1/gupea_2077_65027_1.pdf .
  22. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 13 (1960–1969), p. 36, digital avbildning.