Nykterhetsrörelsens scoutförbund – Wikipedia

Nykterhetsrörelsens Scoutförbund
Information
Förbunds­ordförandeAnders Ödman
Vice­ordförandeBirgitta Ipsonius
FörbundskassörOscar Johansson
General­sekreterareSandra Karlsson
Historia
Grundat1970
HuvudkontorStockholm
Antal anställda6
Antal medlemmar3 700
Typ av förbundIdéburen organisation
Ideologi(er)Nykterhet
MetodScoutmetoden
Färg(er)Coelinblått
Struktur
Närstående organisationScouterna
IOGT-NTO
Ungdomens Nykterhetsförbund
IOGT-NTOs Juniorförbund
Internationellt samarbetsorganWorld Association of Girl Guides and Girl Scouts
World Organization of the Scout Movement
Övrigt
Webbplatsnsf.scout.se
FörbundstidningScouting Spirit

Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, NSF, är en del av IOGT-NTO-rörelsen som bedriver scoutverksamhet för barn, ungdomar och vuxna. Medlemmar i organisationen avlägger nykterhetslöfte senast då de fyllt 12 år. NSF har cirka 3 700 medlemmar[1] och är en samverkansorganisation till Scouterna.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Nykterhetsrörelsens scoutförbund bildades 1970 när IOGT:s scoutförbund och NTO:s scoutförbund gick samman i samband med att IOGT och NTO bildade IOGT-NTO. NSF var från sitt grundande fram till 2012 en av de fem scoutförbund som var medlemmar i Svenska Scoutrådet och i samband med den svenska scoutrörelsens omorganisation övergick NSF till att vara en samverkansorganisation till den nya riksscoutorganisationen, Scouterna.

Sedan oktober 2023 är Anders Ödman och ordförande i NSF.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Nykterhetsrörelsens scoutförbund består av ett flertal lokalföreningar, scoutkårer, som samarbetar i geografiska distrikt. Kårerna och distrikten väljer representanter till Förbundsmötet (FM) som vartannat år sammanträder och väljer en förbundsstyrelse (FS). Förbundsstyrelsen ansvarar för att genomföra den arbetsplan som ombuden tillsammans beslutats om på förbundsmötet. Utöver förbundsstyrelsen finns ett antal kommittéer och utskott med olika ansvarsområden.

Samtliga NSF:s scoutkårer är också medlemmar i riksorganisationen Scouterna och kan sända ombud till årsmötet Demokratijamboreen.

Ordförande[redigera | redigera wikitext]

Arne Lundberg 1971–1973
Henny Olsson 1973–1975
Ulla-Greta Nordebo 1975–
Arne Lundberg 1976–1984
Ingegerd Andersson 1984–1989
Barbro Lönnehed 1990–1994
Lars Karlsson 1994–1998
Anna Löfgren 1998–2002
Tommy Carlsson 2002–2005
Birgitta Persson 2005–2010
Per Södergren 2010–2011
Fredrik Torberger 2011–2017
Karin Wester 2017–2021
Ponthus Jessmor 2021–2023
Anders Ödman 2023–

Förbundssekreteraren/kanslichefer/Generalsekreterare[redigera | redigera wikitext]

Weikko Skoog 1970–1971
Over Ernström ?
Hasse Lundberg ?
Tommy Arnlind ?–1981
Etty Seger 1981–1994
Göran Hägerdal 1994–1999
Mikael Premberg 1999–2009
Jenny Lindberg 2010–2015
Linn Ternfors 2015–2020
Theres Sysimetsä 2020–2022
Sandra Karlsson 2022–

Utmanarscoutkommittén[redigera | redigera wikitext]

Utmanarscoutkommittén 2023/2024

Utmanarscoutkommittén (UScK) är förbundets verkställande organ i utmanarscoutfrågor. UScK väljs under Utmanarscouttinget som vanligen hålls varje vår. Utmanarscoutkommittén har funnits sen förbundet grundades genom sammanslagningen av IOGT och NTO scoutförbund 1970. Sedan 2005 benämns seniorscouter utmanarscouter. Utmanarscoutkommittén hette tidigare Seniorscoutkommitén. Namnbytet röstades igenom på tinget i Åby 2009.[2]

Ledamöterna i Utmanarscoutkommittén väljs vanligtvis på två år och blir sällan omvalda. Valbar till Utmanarscoutkommittén är varje scout inom Nykterhetsrörelsens scoutförbund men en majoritet av kommittén samt ordföranden måste vara utmanarscouter.

UScK:s huvudsakliga uppgifter är att:

  • föra utmanarscouternas talan gentemot förbundsstyrelsen och andra kommittéer och arbetsgrupper inom scoutrörelsen,
  • förse utmanarscouttinget med handlingar,
  • förvalta förbundets utmanarscoutanslag (som de senaste åren har legat på 260 000 kronor), samt
  • se till att utmanarscouterna inom Nykterhetsrörelsens scoutförbund får en givande och utmanande utmanarscouttid.

På tinget i Örebro år 2005 antogs Utmanarscoutkommitténs nuvarande uppdragsbeskrivning.[3]

Roverscoutkommittén[redigera | redigera wikitext]

Förbundet har tidigare även haft ett verkställande organ i roverscoutfrågor (RScK), denna lades dock ner under 2017 på grund av brist på uppdrag.

Åldersgrupper[redigera | redigera wikitext]

Förbundet har samma åldersgrupper som resten av scoutrörelsen.

  • Spårare 8-9 år
  • Upptäckare 10-12 år
  • Äventyrare 12-15 år
  • Utmanare 15-19 år
  • Rover 19-25 år

Scoutprogrammet[redigera | redigera wikitext]

Jägarna[redigera | redigera wikitext]

Under sjuttiotalet framfördes önskemål från seniorscoutkommittén att en skrift skulle produceras med programförslag samt berättelse över hur ett seniorscoutlag skulle fungera i det nya moderna scoutprogrammet. En drygt hundrasidig bok om seniorscoutlaget Jägarna produceras, och säljs via Scoutköp för att användas som idégivare och inspirationskälla bland scoutförbundets seniorscoutlag. Med tiden kom boken att användas av programansvariga i såväl kurs- som lägerprogramform. Författare var Ove Ernström[4]

Uppgiftsböcker[redigera | redigera wikitext]

I början av 1970-talet ersattes de gamla provböckerna av nya Uppgiftsböcker för de nya åldersgrupperna. En viss fördröjning hade inträtt. Initialt fanns inga kunskapsprov i det nya scoutprogrammet vilket många äldre ledare upplevde som frustrerande, och stark kritik framfördes. Programmakarna tog allvarligt på detta och inledde en analys av hur tillämpningen kunde fungera. Uppgiftsböcker blev ett resultat, men även programpaket i form av lathundar för avdelningsledarna.

Vandraren[redigera | redigera wikitext]

Programmaterial Vandraren lanserades 2001. Tanken var att alla seniorscouter för första gången på länge skulle få ett eget exemplar av programmet. Att äga, slita, älska och använda. Här samlades goda tips på aktiviteter, förklaringar om hur ett seniorscoutlags liv kunde se ut, funderingar på livet i stort och var jaget befann sig i utvecklingskurvan. Allt för att tiden nu var kommen för scouten att själv driva sina upplevelser. Nytt var också att seniorscouten nu kunde förtjäna märken till sin skjortärm genom Utmaningar.

LYFTET[redigera | redigera wikitext]

Under senare delen av nittiotalet presenterades den stora kampanjen ”LYFTET” med information kring drogfrågan, men också med ett omfattande programmaterial som innefattade lekar och tävlingar, aktivitetsmaterial för enskilda såväl som grupper eller patruller. Tips på utåtriktade aktiviteter samt informationskampanjer. Kampanjen inleddes med en konferenskurs på Wendelsbergs folkhögskola i Mölnlycke dit många samhällsprofiler inom såväl underhållning som utbildning, vård och politik hade bjudits in med uppdrag att tillsammans ge kampanjen en stark ”kick-off”.

Drogfriryggsäcken[redigera | redigera wikitext]

Några år in på tvåtusentalet kom Drogfriryggsäcken, ett informationsmaterial till scoutledarna att använda i verksamheten. Materialet levererades i en ryggsäck för att enkelt kunna följa med ut på scoutaktiviteten och bestod till stor del av värderingsövningar, men även dramaövningar och olika sorters spel där alkoholfrågan problematiserades. Arbetsgruppen som tog fram Drogfriryggsäcken bestod av scoutledare som arbetar professionellt med barn och ungdomar och hade till sin hjälp haft tillgång av scouter, elever och kollegor som prövat övningarna. Materialet var framtaget med tanke på att kunna användas av andra organisationer.[5]

Klartänkt[redigera | redigera wikitext]

Drogfriryggsäcken blev ett välanvänt material i scoutkårerna, men efter ett antal år uppkom behovet av ett nytt, mer flexibelt material. Den fysiska ryggsäcken var välfylld med kringmaterial som tyvärr blev daterat. Nya övningar togs fram och materialet fick namnet Klartänkt vilket anspelar på att de ska hjälpa oss reflektera över och bli medvetna om våra val i livet. Materialet är anpassat efter scoutrörelsens olika åldersgrupper och syftar till att stärka individen och när scouterna blir äldre reflektera över alkohol och andra droger ur ett normkritiskt perspektiv. Klartänkt är framtaget för ledare inom Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, men passar lika bra för andra ledare inom föreningslivet.[6]

Narkotikahundskampanjen[redigera | redigera wikitext]

En annan uppmärksammad kampanj som pågick i omgångar under ett par år var Narkotikahundskampanjen. NSF beslöt genomföra insamlingsaktioner till anskaffande av fler narkotikahundar till tullverket. Behovet var större än tillgången i slutet på nittiotalet och början på tvåtusentalet. Hundarna behövde en omfattande inskolning under en längre period samt en speciell omvårdnad för att kunna fungera i sökandet av olika narkotikapreparat. Denna process omfattade en summa inledningsvis på ca 250 000 kronor per hund, pengar som tullverket inte kunde avsätta i ordinarie budget. Med tiden ökade kostnaderna för inskolningen av dessa hundar och kom de sista åren att landa på ca 500 000 kronor i anskaffningskostnad för en fullt utbildad narkotikahund. Man tog därför beslutet att genomföra insamlingar till detta och lyckades därmed bidra till tre hundar under en period på två och ett halvt år.

Nykter Scout – en modern livsstil[redigera | redigera wikitext]

I augusti 2010 presenterade NSF en ny bok kallad Nykter Scout – en modern livsstil. Den togs fram som en informationskälla och ett stöd för att hitta sitt eget sätt att arbeta preventivt mot alkohol som ett sätt att nå scoutings mål och att göra scouter redo för livet.[7]

Ledarutbildning[redigera | redigera wikitext]

LDK, Landsdelskurserna[redigera | redigera wikitext]

Utbildning var viktigt för scoutledarskapet, men form och upplägg har skiftat genom åren. I det här kapitlet tar vi endast upp de som fanns med i många år. LDK, landsdelskurserna, var en grundläggande utbildning och nya ledares första kontakt med tillämpningen av scoutprogrammets alla grenar. Kursformen fanns med i utbildningsprogrammet redan från mitten av femtiotalet och in på senare delen av sjuttiotalet. Landsdelskurserna genomfördes, från början, på fyra olika platser i landet under Kristi Himmelfärdshelgen. De gav deltagarna en inblick i hela scoutprogrammet varefter man själv fick bestämma sig för den åldersgrupp man lockades av.

Treklöver-Gilwellutbildningen (TG)[redigera | redigera wikitext]

Treklöver-Gilwellutbildningen riktar sig till aktiva avdelningsledare och syftar till att stärka ledaren och ge dem kunskaper i scouting. NSF genomförde under många år sina egna TG kurser på Kungshol. Idag genomför kurserna av Scouternas Folkhögskola/Scouterna.

Solvargsveckan[redigera | redigera wikitext]

Solvargsveckan anordnades första gången 1982 på Kungshol. Innan dess genomfördes det patrulledarutbildningar i distrikten. År 2010 slogs den samman med Leda patrull som finns på Scouternas Ledarskapsö, men har fortsatt arrangerats av NSF med samma symboliska inramning som tidigare. Det är en patrulledarkurs för  åldersgruppen 12–16 år. Många patrulledare och vice patrulledare har fångats av kursformen som byggde på patrullscoutprogrammet och genomförs i lägerkursform. Utbildningen upplevdes som mycket stimulerande av deltagarna och gav en kick vidare in till scoutledarskap några år senare. Inledningsvis var kursformen tänkt att arrangeras på flera ställen i landet varje sommar men man begränsades av resurstillgångar. Kursens namn kom att bli en påminnelse om en framstående ledarprofils scoutnamn Robert Solvargen Larsson från NTO scoutförbunds tidiga dagar!

Idékursen[redigera | redigera wikitext]

Idékurserna har funnits i förbundet från 80-talet och genomförs än idag. Det är en upplevelsekurs i vintermiljö och vänder sig till senior- numera utmanarscouterna för personlig utveckling och stimulans till det lokala lagarbetet. Idékursen brukar genomföras runt årsskiftet varje år på scoutanläggningen Kungshol.

Lunndörrskursen[redigera | redigera wikitext]

En kursform som byggde på personlig utveckling och relationsmetodik med scoutprogrammet och fjällnaturen som övningsmiljö. Första kursen genomfördes 1975 och de fanns kvar fram till 2003.

Vinterfjäll[redigera | redigera wikitext]

Fjälledarutbildning, arrangerades årligen 1993-2002 vid påsktid i förbundets fjällstugor i Storvallen. Att skaffa sig fjällkunskap vintertid bedömdes som angeläget för förbundets scoutledare. En mix av praktik och teori gav deltagarna en god erfarenhet för eget färdledarskap. Övernattning i snöbivack samt övning av transport med skadad i pulka ner från fjället var erfarenheter som satt djupa spår inte minst inom säkerhetstänkandet.

Kanotledarkursen[redigera | redigera wikitext]

Genomförs med ojämna intervall i Trysilälven. Kursen är en avancerad kanotkurs som ger deltagaren goda förutsättningar att ta med yngre scouter på paddeläventyr.

Förbundets tidningar[redigera | redigera wikitext]

Scoutledaren[redigera | redigera wikitext]

Tidningen Scoutledaren startade 1943 var en gemensam tidning mellan KFUM, NTO och IOGT Scoutförbund. Varje förbund fick ett visst utrymme att använda för sin information medan de största ytorna främst upptogs av programideologi, ledarskapsfrågor, natur- och friluftsämnen. Redan i början av 50 talet utgavs tidningen bara av IOGT:s scoutförbunds. När NSF bildades övertog man tidningen. Tidningen riktade sig till Scoutledare.

Scottidningen Nying[redigera | redigera wikitext]

Scottidningen Nying riktade sig till alla åldersgrupper. Med inriktning mot scouterna präglas tidningen av programtips, reportage från hajker och läger, scouttekniska tips, kunskapsartiklar och personliga tävlingsinslag. Tidningen kom ut med sitt första nummer 1981.

Scouting Spirit[redigera | redigera wikitext]

Är en tidnings som riktar sig till både scouter och scoutledare och ges ut av NSF sedan 1998. Tidningen lades ner i början på 2023 till följd av minskade intäkter från ungdomslotteriet.

Medlemssiffror[redigera | redigera wikitext]

NSF hade vid grundandet 1970 17 525 medlemmar och hade 2019 4007 medlemmar.

År Antal medlemmar
1970 17525
1971 17923
1972 17984
1973 16588
1974 14764
1975 10755
1976 9765
1977 9720
1978 9675
1979 9342
1980 9058
1981 9219
1982 9213
1983 9143
1984 8986
1985 8170
1986 8070
1987 7485
1988 7208
1989 7498
1990 7775
1991 7450
1992 6975
1993 6719
1994 6488
1995 6181
1996 5755
1997 5803
1998 5960
1999 5887
2000 5460
2001 5416
2002 5227
2003 5201
2004 5030
2005 4654
2006 4754
2007 5541
2008 5545
2009 6390
2010 6001
2011 5454
2012 4895
2013 4795
2014 5114
2015 4852
2016 4779[8]
2017 4470[8]
2018 4107[8]
2019 4118[8]
2020 3894[8]
2022 3648
2023 3680

Förbundets kurs- och lägergårdar[redigera | redigera wikitext]

Förbundsläger[redigera | redigera wikitext]

För Äventyrarscouter (patrullscouter) och äldre[redigera | redigera wikitext]

Ransberg 1970

Det sista NTO-scoutlägret och första rikslägret i NSF-regi genomfördes 1970 på Ransberg med 1 200 deltagare. Det blev ett avstamp in i den nya organisationen och det nya förbundet även om drygt tre månader kvarstod till det slutligt avgörande beslutet vid förbundsmötena i Örebro, där nykter scoutings framtid skulle fastslås.

Strömbackalägret

1973 genomfördes det första rikslägret för patrull- och seniorscouter i Strömbacka i Hälsingland. Här användes det nya scoutprogrammet där flickorna och pojkarna i patrullerna skulle jobba, leva och bo tillsammans under hela lägret. Det blev en manifestering med 1 300 deltagare och flera nya ansikten från hela landet. Många hade lockats av ett spännande program med fokus på patrullen i det nya patrullscoutprogrammet samt massor av nya aktiviteter.

Angöring-74

Riksläger, Angöring 74, var ett specialläger, det första renodlade sjöscoutlägret i nykter scoutings historia. Det förlades till Stockholms scoutdistrikts anläggning Vässarö, i Roslagens skärgård. På samma sätt som tidigare låg fokus även detta år på patrullen med patrullbyar och patrullsegling samt rodd i patrullbåtar. Många icke metodinriktade ledare kunde tycka att patrullpedagogiken blev lite överdriven, dock inte de största entusiasterna som långt senare fick erfara betydelsen av ett målmedvetet patrullscoutprogram. Drygt 600 deltagare från landets många kårer hade fångats av marknadsföring, även de som inte hade sjöverksamhet i sitt dagliga program.

Patrull 77

Ytterligare ett riksläger med speciell inriktning i det nya unga scoutförbundet blev Patrull 77 som förlades till Ransberg. Det var en del av patrullscoutsatsningen som pågått ett antal år som en konsekvens av programförändringen som infördes cirka sju år tidigare. Varje patrull startade några dagar före lägret med en vandring och hajk, och kom på så sätt till fots till själva lägerplatsen. Patrullerna fick bygga upp sina egna byar med alla lägerarbeten som ansågs nödvändiga. Gott om tillgång på virke bidrog till att många fina lägerarbeten restes.

ASA-lägret    

1981 genomfördes läger i Asa i Småland. Lägret had en mycket uppskattad trapperavdelning med inspiration från USA och Canada. Från ASA-lägret kallades lägren Förbundsläger.

Tived-85

1985 genomfördes läger vid Ösjönäs Tiveden. Lägret hade en mycket uppskattad trapperavdelning med inspiration från USA och Canada.

Ransberg -88

1988 genomfördes läger på Ransberg i Värmland. Lägret hade teamet "Äventyr utan måtta".

Gränsölägret

1992 genomfördes läger på Gränsö utanför Västervik. Lägrets program inkluderade bland annat en heldag med besök inne i Västervik.

Härold Anno 95

1996 var man tillbaka på Ransberg. Lägret präglades mycket av sitt uppskattade medeltidstema.

Sjöbris

1998 genomfördes läger på Stockholms scoutdistrikts lägeranläggning Vässarö. Lägrets program präglades av ett starkt sjöscoutinslag.

Festival

2003 genomfördes läger på Ransberg.

Summercamp

2008 genomfördes läger på Ransberg tillsammans med Ungdomens Nykterhetsförbund och Active, nykterhetsorganisationer för ungdomar i Europa.

Summercamp 2,5

2010 genomfördes läger på Ransberg.

Beaver Creek

2012 genomfördes läger på Ransberg.

Bunge Jump

2016 genomfördes läger på Gotland.

Seniorscoutläger (Utmanare)[redigera | redigera wikitext]

1971 Skräddartorpslägret Skräddartorp
1978 Väntass        Ösjönäs, Tiveden
1983 Ottsjölägret Ottsjö
1987 Gotlandslägret Gotland
1990 Lakavattnet 90           Strömsund
1997 Elementa           Nulltjärn, Vålådalen
2002 Soleld          Gotland
2006 JäMT:LäGER          Nulltjärn, Vålådalen
2019 Aurora Storvallen

Förbundsmöte[redigera | redigera wikitext]

Sedan förbundets bildande har man genomfört årsmöte, Förbundsmöte (FM), dit alla förbundets scoutkårer har möjlighet att sända ombud. Från 1970 till 2013 genomfördes FM varje år och efter 2013 genomför man FM vartannat år.

Orter för FM[redigera | redigera wikitext]

1970 ÖREBRO
1971 GÖTEBORG
1972 Malmö
1973
1974 Örebro
1975 ESKILSTUNA
1976 VÄSTERVIK
1977 Växjö
1978 FALUN
1979 Norrköping
1980 NORRKÖPING
1981 RONNEBY
1982 ÖREBRO
1983 GÄVLE
1984 ESKILSTUNA
1985 KARLSTAD
1986 LANDSKRONA
1987 OSKARSHAMN
1988 SKELLEFTEÅ
1989 SANDVIKEN
1990 ÖREBRO
1991 NYKÖPING
1992 MALMÖ
1993 VÄXJÖ
1994 LINKÖPING
1995 GÖTEBORG
1996 LIDKÖPING
1997 KARLSTAD
1998 HELSINGBORG
1999 MÖNSTERÅS
2000 VARBERG
2001 EKSJÖ
2002 STOCKHOLM
2003 GÖTEBORG
2004 FALKÖPING
2005 ÖREBRO
2006 LUND
2007 BORÅS
2008 VÄSTERVIK
2009 VÄXJÖ
2010 GÖTEBORG
2011 ÖSTERSUND
2012 KRISTIANSTAD
2013 ÖREBRO
2014 inget FM
2015 ESKILSTUNA
2016 inget FM
2017 RANSBERG
2018 inget FM
2019 ÄLMHULT
2020 inget FM
2021 MÖLNLYCKE
2022 inget FM
2023 HÄSSLEHOLM

Förtjänstmärken[redigera | redigera wikitext]

Nykterhetsrörelsens scoutförbund är en del av Scouternas Förtjänstmärkessystem. Beslut om årsmärkena i brons, silver, guld och guldemalj tas av kår eller distrikt. NSF:s stora förtjänstmärke utdelas av förbundets styrelse. Silvervargen, Gustaf Adolfs-märket, Ledfyren, Silverkorset, Guldkorset samt scouternas hedersmärken utdelas av riksorganisationen Scouterna.[9] Bronsvargen, världsscoutings högsta och enda utmärkelse, delas ut av styrelsen i WOSM.

Medlemmar i NSF, IOGT-scouterna eller NTO-scouterna som fått en Silvervarg[redigera | redigera wikitext]

Lista
Namn Förbund Utdelad år
Robert Larsson NTO 1947
Bertil Berthel IOGT 1950
Arne Henriksson NTO 1950
Ernst Nordlund IOGT 1956
Göte Lundgren IOGT 1956
Erik W Nilsson NTO 1959
Arne Lundberg IOGT 1963
Rune Larsson NTO 1965
Olle Wik IOGT 1966
Sven Nyberg NSF 1971
Mildred Gatenheim NSF 1973
Gunnar Persson NSF 1974
Stig Larsson NSF 1976
Jan Wikegård NSF 1977
Stina Bäckström NSF 1977
Nils Ivar Engberg NSF 1978
Aina Gustafsson NSF 1979
Fredrik Karlsson NSF 1981
Carl-Olov Dovner NSF 1983
Nils Sikström NSF 1984
Barbro Lönnehed NSF 1985
Holger Lundqvist NSF 1986
Margit Persson NSF 1988
Etty Seger NSF 1989
Ingegerd Andersson NSF 1990
Ulla Eriksson NSF 1990
Eje Rosén NSF 1992
Karl-Erik Nilsson NSF 1992
Monica Andersson NSF 1997
Lasse Karlsson NSF 2002
Göran Hägerdal NSF/SSR 2007
Hans Lundberg NSF 2009
Fredrik Krantz NSF 2009
Anna Löfgren NSF/Scouterna 2019
Bodil Hansen NSF/Scouterna 2021
Sigbritt "Sibban" Andersson NSF/Scouterna 2022

Medlemmar i NSF, IOGT-scouterna eller NTO-scouterna som fått en Bronsvarg.[redigera | redigera wikitext]

Arne Lundberg 1988
Göran Hägerdal 2020

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Om oss”. www.nsf.scout.se. Arkiverad från originalet den 5 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170305040821/http://www.nsf.scout.se/om-oss/. Läst 4 mars 2017. 
  2. ^ ”Protokoll Ting 2009”. Arkiverad från originalet den 28 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170228075037/http://www.nsf.scout.se/wp-content/uploads/2016/06/ting2009.pdf. Läst 27 februari 2017. 
  3. ^ ”Utmanarscoutkommittén”. Nyktehetsrörelsens Scoutförbund. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20200625112327/https://www.nsf.scout.se/kontakt/. Läst 25 juli 2020. 
  4. ^ Ernström, Ove (1980). Jägarna : berättelsen om ett seniorscoutlag (1. uppl.). Nykterhetsrörelsens scoutförb. http://libris.kb.se/bib/464848?vw=full. Läst 29 oktober 2022 
  5. ^ Drogfriryggsäcken. Nykterhetsrörelsens scoutförbund. 2003. http://libris.kb.se/bib/9864993. Läst 29 oktober 2022 
  6. ^ Klartänkt / Nykterhetsrörelsens scoutförbund.. - 2020 - Första upplagan. - ISBN 9789151942292 
  7. ^ Nykter scout : en modern livsstil (1. uppl). Nykterhetsrörelsens scoutförbund. 2010. ISBN 978-91-633-7329-9. OCLC 707340056. https://www.worldcat.org/oclc/707340056. Läst 29 oktober 2022 
  8. ^ [a b c d e] ”Statistik kårer 2016-2020” (XLSX). www.nsf.scout.se. Nykterhetsrörelsens Scoutförbund. 2021. https://www.nsf.scout.se/wp-content/uploads/2021/10/statistikforfm2021aren20162020.xlsx. Läst 2 Januari 2023. 
  9. ^ ”Kårservice NSF”. NSF. https://www.nsf.scout.se/wp-content/uploads/2016/06/frtjnstmrkesregler20131213.pdf. Läst 3 augusti 2024. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]