Peter Curman – Wikipedia

Peter Curman
Född3 januari 1941
Stockholm
Död3 mars 2021 (80 år)
Katarina församling, Stockholm
YrkeFörfattare och kritiker
NationalitetSvensk Sverige
SpråkSvenska
Verksam19652012
Webbplatshttp://petercurman.se/

Peter Curman, född 3 januari 1941 i Stockholm,[1] död 3 mars 2021[2] i Katarina församling i Stockholm, var en svensk författare och kritiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Curman var en av initiativtagarna till Författarcentrum 1967, och till bokförlaget Podium 1998. Han var kulturchef på Stockholmstidningen 1981–1983 och på Aftonbladet 1983–1986 och ordförande för Sveriges Författarförbund 1988–1995 och för KLYS från 1995.

Curman, som politiskt oftast har stått till vänster, gjorde hösten 1979 ett oväntat utspel mot den våg av feministisk kamp- och bekännelselyrik som hade kommit på de svenska bokförlagen under några år. För att pröva förlagens trendkänslighet författade han under pseudonymen Lotta Strömberg en samling kampdikter som tematiserade många av de vanligaste schablonerna i genren: systerskap, konfrontativt hat mot män, mytiska inslag, fredskamp, antikapitalism, allt i ett uppskruvat tempo. När diktsamlingen antagits avslöjade Curman sig för förläggaren i ett TV-program. Boken kom därefter inte ut, men ett urval trycktes i Lyrikvännen sommaren 1980.[3] Först 1986 trycktes "Lotta Strömberg"-dikterna som del av samlingsvolymen Fotspår. Curman är begravd på Katarina kyrkogård i Stockholm.[4]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Obs! Viktigt!: dikter (Wahlström & Widstrand, 1965)
  • Kretsloppa: dikter (Wahlström & Widstrand, 1966)
  • Genom nålsögat: dikter (Wahlström & Widstrand, 1967)
  • Hemmaliv: dikter (Wahlström & Widstrand, 1970)
  • Fönstren: dikter (Wahlström & Widstrand, 1972)
  • Vänd dig om och ta emot mig: dikter (Wahlström & Widstrand, 1975)
  • Fåglarna: dikter (Wahlström & Widstrand, 1977)
  • Ännu spinner tiden: dikter (Wahlström & Widstrand, 1978)
  • Födelsemärken: dikter (Wahlström & Widstrand, 1981)
  • Fotspår: dikter 1986–1965 (Wahlström & Widstrand, 1986)
  • Ställ aldrig om hjärtat: dikter (Gedin, 1995)
  • Härdsmälta: kärleksroman (Hägglund, 1997)
  • Körsvennen i Delfi: dikter (St. Peterburg: Podium/New Helicon, 1999)
    • Engelsk översättning: The charioteer in Delphi (Saint-Peterburg: Podium, 1999)
    • Bulgarisk översättning: Delfijskijat kolesničar i drugi stichotvorenija (2001)
  • Www.petercurman.com: samlade dikter (St. Peterburg: Podium/New Helicon, 2001)
  • Medan livet ännu är: dikter 1965-2003 (Print-on-demand i samarbete med Podium, 2003)
  • Trampa ord: 1965–2009 (St. Petersburg: Helicon Plus, 2009)
  • Till rors (Dejavu, 2012)
    • Turkisk översättning: Dümende (Dejavu, 2013)


Det händer något med naturen när en människa dör. Träden som sett oss födas stillnar och förtätas i sin grönska.

De minns oss i sina årsringar. Gräset som böjt sig under våra fötter reser sig segervisst i sin tystnad.

När en människa dör flyttar hon in i träden och gräset. Därför susar det alltid av liv när vinden går genom träden och får gräset att viska


Redaktörskap[redigera | redigera wikitext]

  • Skolhat: en antologi (sammanställd av Peter Curman) (Wahlström & Widstrand, 1966)
  • 13 interner: vår fångvård (redigerad av Peter Curman) (Aldus/Bonnier, 1968)
  • Författarcentrum: en presentation (sammanställd av Siv Arb och Peter Curman) (Bonnier, 1969)

Översättning[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. ISBN 978-91-88366-91-7 
  2. ^ Dödsannons, Dagens Nyheter.
  3. ^ Strömberg, Lotta, "Tio befriande dikter", Lyrikvännen 1-2/1980, se även Tom Hedlunds översikt över 1970-talets svenska lyrik i samma nummer och Nina Burton, Den hundrade poeten (Tiden, 1988)
  4. ^ ”Curman, Peter”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/44c19faf-70c8-49e6-a587-53ace5ab32ab. Läst 22 maj 2023. 
  5. ^ Kunniajäsenet, Suomen kirjailijaliitto,

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Nationalencyklopedin

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]