Plasmon – Wikipedia

Inom fysiken är en plasmon ett kvantum av plasmaoscillation. Plasmonen är en kvasipartikel, som härrör från kvantisering av svängningar i ett plasma, precis som fotoner och fononer är kvantiseringar av elektromagnetisk respektive mekanisk vågrörelse, (fast fotonen är en elementarpartikel - inte en kvasipartikel). Plasmoner är alltså kollektiva oscillationer av den fria elektrongasens densitet, exempelvis vid optiska frekvenser. Plasmoner kan koppla till en foton och skapa en annan kvasipartikel, som kallas plasmapolariton.

Eftersom plasmoner är kvantisering av klassiska plasmasvängningar, kan de flesta av deras egenskaper härledas direkt från Maxwells ekvationer.

Plasmonens energi betecknas i fria elektronmodellen som

${\displaystyle E_{p}=\hbar {\sqrt {\frac {ne^{2}}{m\epsilon _{0}}}}=\hbar \cdot \omega _{p},}$

där ${\displaystyle n}$ är elektrontätheten, ${\displaystyle e}$ är elementarladdningen, ${\displaystyle m}$ är elektronens massa, ${\displaystyle \epsilon _{0}}$ är permittiviteten i vakuum, ${\displaystyle \hbar }$ är h-streck and ${\displaystyle \omega _{p}}$ är plasmonfrekvensen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

• Magnetohydrodynamik
• Alfvénvåg

Noter och referenser[redigera | redigera wikitext]

• Stefan Maier (2007). Plasmonics: Fundamentals and Applications. Springer. ISBN 978-0-387-33150-8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

• Ett urval av fritt nedladdingsbara artiklar om Plasmonics i New Journal of Physics
• Testa gränserna för plasmonisk teknik