Rannebergen – Wikipedia

Flygfoto 1977.
Rannebergen.

Rannebergen är ett primärområde i stadsområde Nordost i Göteborgs kommun, beläget i stadsdelen Angered i nordöstra Göteborg.

Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

På ett högt beläget bergsområde, som inkorporerades 1966 från Angereds landskommun, byggdes åren 1971-1974 omkring 1 600 lägenheter i 3- och 9-våningars lamellhus och i 9-våningars punkthus.[1]

Rannebergen ligger cirka 12 kilometer norr om Göteborgs centrum, sydväst om Stora Mölnesjön. Området ingår som en östlig del i randbebyggelsen kring Angered Centrum. Bostadsytorna omfattar drygt 35 hektar och beräknades från början rymma cirka 5 300 personer, därav cirka 4 000 i flerfamiljshusområde.[2] Bostadsområdet är arrangerat i en borgliknande struktur, där husen inte överlappar varandra. Således har lägenheterna fri sikt åt båda håll. En ringled förbinder de korta infartsgatorna, som alla har blomsternamn där ordet fjäll ingår. I områdets mitt finns en gemensam park, och i Rannebergens sydvästra hörn finns en utsiktsplats. Nordost om Rannebergen ligger naturreservatet Vättlefjäll, där man kan vandra, bada, elda på förberedda platser eller övernatta i uppbyggda vindskydd..[källa behövs]

Söder om Fjällkåpan ligger ett område med grönsaksland där boende brukat jorden till många ändamål i minst 20 år, och fortsätter man söderut finner man ett överhäng, där berget bildar en hylla som sticker ut cirka 70 meter i luften. Detta stup har döpts till "Glödfallet" av de boende i området. Ytterligare finns där en trång, grottlik, cirka 1,5 meter lång passage genom berget under hyllan som man kan klämma sig igenom om man vågar, för att bestiga eller klättra ner för det nästintill vertikala stupet.[källa behövs]

Gatunamnen i höghusområdet ligger i bokstavsordning om man åker medsols; Fjällbinkan, Fjällglimmen, Fjällgrönan, Fjällhavren, Fjällkåpan, Fjällnejlikan, Fjällsippan, Fjällsyran, Fjällveronikan och Fjällviolen. Undantaget är Fjällblomman som ligger innan Fjällbinkan.[3]

Runt Rannebergens höghusområde ligger villaområdena Fjällbruden och Alprosen ligger i öster, mot norr ligger Mölnesjögatan och i väster Idtjärnsgatan.[3]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Området trafikeras med buss från Angereds Centrum.

Kriminalitet[redigera | redigera wikitext]

Rannebergen klassades från 2015 av Polisen som utsatt område[4][5], vilket definieras som ett område där kriminella har en inverkan på lokalsamhället och där det finns en minskad benägenhet att anmäla brott och att medverka i rättsprocessen. 2021 togs området bort från listan[6] över utsatta områden.

Nyckeltal[redigera | redigera wikitext]

Map
Primärområdets utsträckning.
Rannebergen

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för primärområde 602 Rannebergen år 2021[7]
Rannebergen Hela Göteborg
Folkmängd 5 176 587 549
Befolkningsförändring 2020–2021 +11 +4 493
Andel födda i utlandet 52,8 % 28,3 %
Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar 75,6 % 38,1 %
Medelinkomst 226 000 kr 332 400 kr
Arbetslöshet 19,7 % 6,6 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) 28,5 19,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 14,5 % 37,9 %
Andel bostäder byggda 1971–1980 81,1 %
Andel bostäder i allmännyttan 76,9 % 25,9 %
Antal färdigställda bostäder 2021 0
Andel bostäder i småhus 22,5 % 18,3 %

Stadsområdes- och stadsdelsnämndstillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Primärområdet tillhörde fram till årsskiftet 2020/2021 stadsdelsnämndsområdet Angered och ingår sedan den 1 januari 2021 i stadsområde Nordost.[8]

Kända profiler[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Göteborgs utbyggnad : några bidrag till Göteborgs stadsbyggnadshistoria. Utveckling och planering i industriregioner, 99-0460320-0 ; 3. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. 1977. sid. 60. Libris 447535 
  2. ^ Göteborgs allmännyttiga och kooperativa bostadsföretag (1971). Göteborg bygger ([5., utök. uppl.]). Göteborg: GAKO. sid. 130ff. Libris 715041 
  3. ^ [a b] Eniro
  4. ^ ”Utsatta områden - sociala risker , kollektiv förmåga och oönskade händelser Dnr: HD 5800 - 61/2015”. Polisen i Sverige - Nationella operativa avdelningen. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160819054415/https://polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/%C3%96vriga%20rapporter/Utsatta-omraden-sociala-risker-kollektiv-formaga-o-oonskade-handelser.pdf. Läst 2 juli 2016. 
  5. ^ ”Nationella operativa avdelningen Underrättelseenheten Juni 2017 Utsatta områden - Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen Dnr: HD 44/14 A203.023/2016”. Polisen i Sverige - Nationella operativa avdelningen. 21 juni 2017. sid. 12. https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/utsatta-omraden-social-ordning-kriminell-struktur-och-utmaningar-for-polisen-2017.pdf. Läst 8 augusti 2017. 
  6. ^ ”Nya orter läggs till lista på utsatta områden”. SVT Nyheter. 14 oktober 2021. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/nya-orter-laggs-till-lista-pa-utsatta-omraden. Läst 14 oktober 2021. 
  7. ^ Göteborgsbladet 2022: SO1 Nordost. Statistik och Analys, Göteborgs stadsledningskontor.
  8. ^ ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 1 januari 2021. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bergman, Jochum (1979). Att bo i Rannebergen : en beskrivning av ett bostadsområde inom FAST-projektet. FAST-projektet, 99-0149894-5 ; 7 Uppsats / Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet, 0348-2227 ; 60. Göteborg. Libris 8203155