Religiös förföljelse – Wikipedia

Religiös förföljelse eller religionsförföljelse är systematiskt förtryck och diskriminering av en grupp motiverat av att de utövar eller ej utövar någon religion, eller har annan trosbekännelse eller samfundstillhörighet än förföljarna. Religiös förföljelse överlappar med, och kan ibland vara svårt att särskilja från, politisk och etnisk förföljelse. Religiös förföljelse kan innebära avsaknad av religionsfrihet i ett land, och kan ta sig uttryck i att en totalitär regim eller militanta grupper systematiskt konfiskerar eller förstör egendom, fängslar, arresterar, misshandlar, torterar, deporterar eller avrättar personer som utövar religion som uppfattas som hot mot landets styre och kultur, eller i syfte att tvångsomvända människor och på så sätt rädda deras själar. Förföljelsen kan i sin mest extrema form resultera i religionskrig, religiöst våld(en), etnisk-religiös rensning och folkmord. Religiös förföljelse kan också ta sig uttryck i hatbrott, mobbning och diskriminering på grund av trostillhörighet. Förföljelsen kan vara motiverad av religiös intolerans, kulturrasism, statsateism och fördomar mot religionsutövare.

Enligt Flyktingkonventionen är en person som flyr från sitt hemland med välgrundad fruktan för förföljelse på grund av religion, och som inte vill eller kan stå under sitt hemlands beskydd, skyddsvärd som flykting.

Följande statistik från Pew Research Center 2015 visar hur vanlig förföljelse av olika religiösa grupper är i världen.

Grupp Sannolikhet att en religiös bor i ett land

där förföljelse av gruppen förekommer[1]

Antal länder där gruppen

förföljs[2]

Antal länder där gruppen

förföljs av regeringen[3]

Judar 99 % 74 43
Hinduer 99 % 18 14
Muslimer 97 % 125 97
Andra religioner 85 % 50 44
Folkreligioner 80 % 32 16
Kristna 78 % 128 106
Buddhister 72 % 7 5
Oanslutna 14 9

Historiska exempel

[redigera | redigera wikitext]

Här följer några kända historiska exempel på religiös förföljelse:

Nutida exempel

[redigera | redigera wikitext]

Nutida exempel i Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Under 2015 uppgavs 8 procent av alla hatbrott i Sverige (558 anmälningar) ha islamofobiska motiv, medan 6 procent (388 anmälningar) hade kristofobiska motiv och 4 procent (277 anmälningar) hade antisemitiska motiv. 5 procent (331 anmälningar) hade andra antireligiösa motiv, vilket är mer än en fördubbling sedan året innan. Denna kategori innefattar hot och ofredande mellan personer av samma religion, ofta motiverat av att offret inte efterlever religiösa normer eller har konverterat till ospecificerad religion, eller av konflikter mellan olika inriktningar av samma religion.[13]

Ett antal antisemitiska angrepp har skett mot judar och synagogor i Sverige, särskilt i Malmö synagoga, till följd av missnöjet över Israel–Palestina-konflikten framför allt bland vissa muslimska grupper.[14][15] Även moskéer i Sverige har utsatts för attentat[16] liksom Jehovas vittnens Rikets sal.

Religiösa hatbrott i form av hot och våld har drabbat konvertiter i Sverige. Förövare kan exempelvis vara familj, vänner och grannar som har svårt att acceptera att den utsatta har konverterat till kristendom.[17] Personer som lämnar Islam tycks vara den mest utsatta gruppen.[18] Statistik saknas idag (2015) men en utredning föreslår att detta brottsmotiv dokumenteras vid polisanmälningar.[19]

Se även ovan nämnda misshandel, trakasserier och hot på svenska asylboenden riktat mot kristna flyktingar, och även mot en ateistisk anställd.[10][11]

Diskriminering

[redigera | redigera wikitext]

I januari 2008 dömde Hovrätten för Västra Sverige Göteborgs stad att betala skadestånd för att två muslimska kvinnor tvingats lämna en simhall i Kärra. Orsaken som angavs var att kvinnorna inte följde klädkraven, utan hade långärmad T-shirt, kombinerad med joggingbyxor och huvudduk, istället för kortärmad. Kvinnorna hade följt sina barn till simhallen och skulle inte själva bada. Avvisandets ansågs vara diskriminering på grund av trostillhörighet och Göteborgs stad förpliktigades betala 20 000 vardera till kvinnorna.[20]

Diskrimineringsombudsmannen och Spånga/Tensta stadsdelsförvaltning ingick 2006 förlikning i ett ärende som gällde diskriminering vid rekrytering. Ärendet handlade om att en kvinna nekats anställning på ett äldreboende, efter att ha uppgett att hon önskade bära arbetsrock som täckte grenen, över de byxor och skjorta som klädkoden på äldreboendet påbjöd. Stadsdelsförvaltningen accepterade att betala 40 000 kronor till kvinnan i skadestånd. Förlikningen innebar också att stadsdelsförvaltningen skulle se över sina regler för arbetskläder så att dessa inte stod i strid med diskrimineringslagstiftningen.[21]

Lagar och konventioner

[redigera | redigera wikitext]
Fördjupning: religionsfrihet

Enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är envar berättigad att åtnjuta alla de fri- och rättigheter som omfattas av förklaringen utan åtskillnad av något slag såsom i fråga om religion. FN-konventioner omfattar bestämmelser om att de som hör till religiösa minoriteter inte skall förvägras rätten till bland annat eget kulturliv. Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (Europakonventionen), som blev en del av svensk lag 1995, stadgar att fri- och rättigheter ska tryggas för alla oberoende av religion.

  1. ^ NW, 1615 L. St; Washington, Suite 800; Inquiries, DC 20036 USA202-419-4300 | Main202-419-4349 | Fax202-419-4372 | Media. ”Jews, Hindus, Muslims most likely to live in countries where their groups experience harassment” (på amerikansk engelska). Pew Research Center's Religion & Public Life Project. Arkiverad från originalet den 24 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200224171942/https://www.pewforum.org/2017/04/11/nearly-all-muslims-jews-hindus-live-in-countries-where-their-group-was-harassed-in-2015/pf-04-11-2017_-restrictions-02-00/. Läst 24 februari 2020. 
  2. ^ NW, 1615 L. St; Washington, Suite 800; Inquiries, DC 20036 USA202-419-4300 | Main202-419-4349 | Fax202-419-4372 | Media. ”Christians, Muslims were harassed in rising number of countries in 2015” (på amerikansk engelska). Pew Research Center's Religion & Public Life Project. https://www.pewforum.org/2017/04/11/nearly-all-muslims-jews-hindus-live-in-countries-where-their-group-was-harassed-in-2015/pf-04-11-2017_-restrictions-02-02/. Läst 24 februari 2020. 
  3. ^ NW, 1615 L. St; Washington, Suite 800; Inquiries, DC 20036 USA202-419-4300 | Main202-419-4349 | Fax202-419-4372 | Media. ”Number of countries where religious groups were harassed, by type of harassment” (på amerikansk engelska). Pew Research Center's Religion & Public Life Project. https://www.pewforum.org/2017/04/11/nearly-all-muslims-jews-hindus-live-in-countries-where-their-group-was-harassed-in-2015/pf-04-11-2017_-restrictions-02-01/. Läst 24 februari 2020. 
  4. ^ Mosebok 13:6-11
  5. ^ Evans, Robert. ”Atheists face death in 13 countries, global discrimination: study”. http://www.reuters.com/article/us-religion-atheists-idUSBRE9B900G20131210. Läst 23 december 2015. 
  6. ^ Alwall, Jonas (2003). ”Muslimerna och religionsfriheten”. i Ingvar Svanberg & David Westerlund. Blågul islam? Muslimer i Sverige. ISBN 91-578-0308-0 
  7. ^ http://www.svd.se/nyheter/utrikes/midnattsmassa-slutade-i-blodbad_5840383.svd
  8. ^ http://www.svd.se/nyheter/utrikes/mobb-brande-ner-kyrkor-i-indonesien_5924499.svd
  9. ^ Flyktingar utsatta i Tyskland, Världen idag 2015-10-01
  10. ^ [a b] Kristna flyttade från asylboende efter hot av islamister, Dagens nyheter 2015-07-17
  11. ^ [a b] Nuro Kino, Vad är asylrätten värd om den innebär hot och våld, Svenska dagblabet 2015-12-03
  12. ^ ”‘God Does Not Exist’ Comment Ends Badly for Indonesia Man”. Arkiverad från originalet den 20 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120120013657/http://www.thejakartaglobe.com/news/god-does-not-exist-comment-ends-badly-for-indonesia-man/492370. Läst 20 januari 2012. 
  13. ^ Hatbrott 2015: Statistik över polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv och självrapporterad utsatthet för hatbrott. Rapport 2016:15. Brottsförebyggande rådet, Stockholm september 2016.
  14. ^ Lovén, Andreas (25 januari 2010). ”Klasskamrater skulle "halalslakta" Jacob”. Skånska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111024220015/http://www.skanskan.se/article/20100125/MALMO/701259995/1057#. Läst 8 december 2011. 
  15. ^ Lovén, Andreas (25 januari 2010). ”Judehatet får dem att lämna Malmö”. Skånska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111024223156/http://www.skanskan.se/article/20100125/MALMO/701259997/1057/*/judehatet-far-dem--att-lamna-malmo#. Läst 8 december 2011. 
  16. ^ http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10687307.ab
  17. ^ Hatbrott 2014, Bråttsförebyggande rådet 2015
  18. ^ Stora mörkeltal för religiösa hatbrott, Dagen 2014-10-17
  19. ^ Göran Larsson, Simon Stjernholm, Främlingsfientliga handlingar mot trossamfund Arkiverad 26 december 2015 hämtat från the Wayback Machine., rapport från Nämnden för statligt stöd till trossamfund 2014-11-12
  20. ^ Fällande dom mot Kärra simhall överklagad till HD, rättsfallsreferat hos DO, 2004, Dnr 572-2004 och 605-2004]
  21. ^ Höga krav i klädpolicy, referat hos DO, 2006, Dnr 538-2006

Övriga källor

[redigera | redigera wikitext]