Riksdagen 1650 – Wikipedia


Riksdagen 1650
Ståndsriksdag
Stockholm
Riksdagens varaktighet
28 juni 1650–8 november 1650
(133 dagar)
◄ 16491652 ►
Redigera Wikidata

Riksdagen 1650 ägde rum i Stockholm mellan den 24 juni och 6 november 1650. Den kallas ibland kröningsriksdagen, då drottning Kristina kröntes under riksdagen. Det var den första riksdagen i Sverige med öppen ståndsstrid.

Lantmarskalk var Svante Sparre. Prästeståndets talman var biskop Johannes Canuti Lenaeus. Borgarståndets talman var Nils Nilsson, bondestådets talman var Per Eriksson (Wast).

Händelser:

Bönderna skrev i en inlaga: "Vi hava hört att i andra länder är bonden träl, och befara att detsamma skall oss övergå".

Bönderna krävde:

  • allas likhet inför lagen, dvs att alla oberoende av börd eller tjänst skulle dömas av samma domstol
  • att privatfängelser och tortyr skulle avskaffas.
  • att adelns ensamrätt till de högre ämbetena skulle upphöra.

Drottning Kristina lyckades få bönderna att stötta hennes tronföljdsförslag, och man valde Karl Gustav till arvfurste, vilket ligger till grund för att den Pfalziska ätten blev svensk kunglig dynasti 1654–1720.