Riksdagen 1930 – Wikipedia


Riksdagen 1930
Tvåkammarriksdag
Stockholm
Riksdagens varaktighet
10 januari 1930–14 juni 1930
(155 dagar)
◄ 19291931 ►
Redigera Wikidata

Riksdagen 1930 ägde rum i Stockholm.

Riksdagens kamrar sammanträdde i riksdagshuset den 10 januari 1930. Riksdagsarbetet inleddes ceremoniellt genom riksdagens högtidliga öppnande i rikssalen på Stockholms slott den 11 januari. Första kammarens talman var Axel Vennersten (Nationella partiet), andra kammarens talman var Bernhard Eriksson (S). Riksdagen avslutades den 14 juni 1930.[1]

Under riksdagens lopp avgavs 280 propositioner. I första kammaren väcktes 343 motioner, i andra kammaren och 557. Riksstaten slutade på 813 367 200 kronor.[2]

Några av de beslut som fattades under riksdagen 1930:[2]

  • Båda kamrarna avslog motioner om arbetarsemestrar.
  • Sedan regeringen föreslagit prolongering av lagen om arbetstidens begränsning, antog riksdagen permanent lag i ämnet, avsedd att träda i kraft den 1 januari 1931.
  • I dechargefrågan framställde Konstitutionsutskottet tio anmärkningar enligt § 107 regeringsformen, vilka samtliga lades till handlingarna, i ett fall dock med gillande i andra kammaren. Den sistnämnda anmärkningen gällde att utrikesnämnden inte på ett tidigare stadium hörts i fråga om instruktionerna för Sveriges ombud vid tullkonferensen i Genève.
  • Ny lag antogs om församlingsstyrelse. Kyrkofullmäktige blev obligatoriskt i församlingar med över 5 000 invånare.
  • Riksdagen begärde ny allsidig utredning av Sveriges försvarsfråga.
  • Till en ny havsisbrytare beviljades ett anslag av 3 400 000 kr.
  • För att lätta jordbrukets kreditbekymmer inrättades Svenska jordbrukskreditkassan med en grundfond av 15 miljoner kronor, varjämte stadgarna för jordbrukskreditkassor och centralkassor i vissa punkter ändrades.
  • Beslut fattades om uppförande av Karolinska sjukhuset.
  • Utredning begärdes om statens övertagande av Kinnekulleverken.
  • Nya kommunallagar antogs, huvudsakligen byggda på en formell revision av de tidigare, för att få en förbättrad och mera överskådlig framställning, och en tydligare formulering.
  • Ett avtal med Stockholms stad om exploatering av delar av Ladugårdsgärdet godkändes.
  • Personlig professur beviljades åt professor Jöran Sahlgren med uppdrag att leda ortnamnsundersökningarna. Anslag beviljades till ortnamnsarbetet.
  • Socialdemokratiska motioner om grundlagsändringar i syfte att stärka regeringsmakten avslogs.
  • Lagen om riksbanken ändrades för att utvidga bankens sedelutgivningsrätt, utan att bankens guldkassa behövde ökas.
  • En ny testamentslag antogs. Lagen utgjorde en fortsättning av den revision av ärvdabalken som påbörjades genom 1928 års arvslag.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Riksdagsbeslutet vid riksdagen 1930.
  2. ^ [a b] Riksdagen 1930 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1930 (1931)