- Denna artikel handlar om det svenska riksskattmästarämbetet. För det brittiska, se Riksskattmästare (Storbritannien).
Riksskattmästare var under 1600-talet en svensk ämbetsmannatitel, den femte i rang av de fem höga riksämbetsmännen. Tidigare benämndes ämbetet kammarmästare och hade inseende över rikets ekonomi. Kammarmästaren omnämns redan i början av 1300-talet och sedan flera gånger under medeltiden. Under Gustav Vasas tid benämndes ämbetet även överste räknemästaren och var då chef för "kammaren", Sveriges första centrala ämbetsverk. I en förteckning över rikets råd från början av 1570-talet omtalas rikets överste skattmästare. Ämbetet var under senare delen av Johan III:s tid obesatt. Vid rådets ombildning 1602 fick ämbetet titeln riksskattmästare och var fortfarande chef för Kammaren i Kammarkollegium samt bekräftades som sådan i regeringsformerna 1634 och 1660. Enligt samma lagar var riksskattmästaren också en av medlemmarna i regeringen när regenten var omyndig eller inte kunde regera.
- ^ Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken, gift med Gustav II Adolfs syster Katarina och far till Karl X Gustav, blev aldrig formellt utsedd till ämbetet, utan skötte det mellan Jesper Mattsons död och Gabriel Bengtssons tillträde.
Efter Sten Nilssons död lämnades ämbetet obesatt, och dess åligganden övertogs av presidenten i Kammarkollegium.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Riksskattmästaren, 1904–1926.
French
Deutsch
.png)
