French
DeutschRuth Gustafson – Wikipedia
| Ruth Gustafson | |
 | |
| Mandatperiod 1933–1948 | |
| Valkrets | Stockholms stads valkrets |
| Född | Ruth Valborg Maria Gustafson 8 juli 1881 Hedvig Eleonora församling, Stockholm |
| Död | 5 april 1960 (78 år) Katarina församling, Stockholm |
| Gravplats | Skogskyrkogården |
| Politiskt parti | Socialdemokraterna |
| Yrke | Politiker, fackföreningsperson, redaktör |
| Make | Hjalmar Gustafson (g. 1912–1934; skilda) |
| Barn | 3, däribland Vanja |
Ruth Valborg Maria Gustafson, ogift Pettersson, född 8 juli 1881 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, död 5 april 1960 i Katarina församling, Stockholm, var en svensk redaktör, kvinnorättsaktivist och riksdagsledamot (socialdemokrat).
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Ruth Gustafson arbetade ursprungligen som sömmerska. Hon blev medlem i Socialdemokraterna 1902 genom anslutning till Stockholms allmänna kvinnoklubb, och blev också medlem i det socialdemokratiska ungdomsförbundet och i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) från dess grundande 1902. Hon verkade tidigt för kvinnors fackliga engagemang, och var 1903–1906 styrelseledamot i Kvinnornas fackförbund.
Hon var aktiv som agitator i arbetarekommuner och fackföreningar, inspirerad av Anna Sterky och Kata Dalström. På de socialdemokratiska kvinnokonferenserna, vars arbetsutskott hon var ordförande i 1908–1910, pläderade hon för erkännandet av fria äktenskap, ekonomiskt stöd åt gifta och ogifta mödrar, samt skyddsåtgärder för barn under 15 år som arbetade i industrin. Åren 1920–1932 var hon styrelseledamot i det socialdemokratiska kvinnoförbundet.
Åren 1909–1910 och 1919–1921 var hon redaktör för den socialdemokratiska kvinnotidskriften Morgonbris. Då en motion om kvinnlig rösträtt hade röstats ned i riksdagen 1918 hölls ett protestmöte i Stockholm, där Gulli Petrini talade som representant för de frisinnade och Gustafsson för socialdemokraterna. Gustafsson talade också vid LKPR:s fest i maj 1919, då rörelsen firade att den uppnått sitt mål och kvinnlig rösträtt var införd.
Hon satt i Stockholms stadsfullmäktige 1919–1938 och var ledamot av riksdagens andra kammare 1933–1948, invald för Stockholms stads valkrets.[1]
Privatliv[redigera | redigera wikitext]
Ruth Gustafson var dotter till verkmästaren Fredrik Teodor Pettersson och Anna Lovisa, född Johansson. Hon var åren 1912–1934 gift med redaktören och riksdagsmannen Hjalmar Gustafson.[1] Tillsammans fick de tre barn, däribland översättaren Vanja, gift Lantz.
Gustafson är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.[2]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Tidens kalender 1941, Stockholm: Victor Pettersons bokindustri A.B., 1940, sid. 122.
- Barbro Hedvall (2011). Susanna Eriksson Lundqvist. red. Vår rättmätiga plats. Om kvinnornas kamp för rösträtt.. Förlag Bonnier. ISBN 978-91-7424-119-8
- Anne-Marie Lindgren & Marika Lindgren Åsbrink: Systrar kamrater! Arbetarrörelsens kvinnliga pionjärer. Stockholm 2007
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Wendel, Göran: Ruth V M Gustafson i Svenskt biografiskt lexikon (1967-1969)
- ^ SvenskaGravar
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Wendel, Göran: Ruth Gustafson i Svenskt biografiskt lexikon (1967-1969)
|