Säkerhetsdatablad – Wikipedia

Ett säkerhetsdatablad är ett datablad med information om bland annat eventuella hälso- och miljörisker samt andra egenskaper hos vissa kemiska produkter och beredningar.

I regel har distributörer och yrkesmässiga användare rätt att få säkerhetsdatablad från en tillverkare eller leverantör även för produkter i konsumentförpackning, medan konsumenter däremot inte är berättigade att få säkerhetsdatablad.

De sexton rubrikerna[redigera | redigera wikitext]

Som ett tillägg till FN-organet Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention om säkerhet vid yrkesmässig användning av kemikalier, togs 1990 en rekommendation fram. Bland annat rekommenderar den att säkerhetsdatablad skall innehålla följande 16 rubriker:^[1][2]

1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget
2. Farliga egenskaper
3. Sammansättning/information om beståndsdelar
4. Åtgärder vid första hjälpen
5. Brandbekämpningsåtgärder
6. Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp
7. Hantering och lagring
8. Begränsning av exponeringen/personligt skydd
9. Fysikaliska och kemiska egenskaper
10. Stabilitet och reaktivitet
11. Toxikologisk information
12. Ekologisk information
13. Avfallshantering
14. Transportinformation
15. Gällande föreskrifter
16. Annan information

Internationell användning[redigera | redigera wikitext]

Inom EU[redigera | redigera wikitext]

Inom EU skall ILO:s sexton rubriker användas och för produkter som säljs på den svenska marknaden skall säkerhetsdatabladet vara skrivet på svenska.

Produkter med säkerhetsdatablad[redigera | redigera wikitext]

Säkerhetsdatablad skall finnas^[2]

• till ämnen och blandningar som är klassificerade som farliga (till exempel hälsofarliga, brandfarliga eller explosiva)
• till blandningar som innehåller mer än 1 % farliga ämnen
• till blandningar av gaser som innehåller mer än 0,2 % farliga ämnen
• även i vissa andra fall

Ett enda säkerhetsdatablad kan användas för mer än ett ämne eller mer än en blandning, om informationen i det säkerhetsdatabladet uppfyller kraven i denna bilaga för varje ämne eller blandning. (Källa: EG nr 1907/2006 Förordning om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier. Ändring EU nr 453/2010 i punkt 1.1)

USA[redigera | redigera wikitext]

I USA finns inget krav på hur säkerhetsdatabladet skall vara utformade, däremot finns ett krav att viss information, uppdelat i tolv punkter, skall tas med.^[3] Det finns dock två rekommenderade format,^[4] ett med de tolv punkter som skall finnas med,^[5] och ett nyare, efter en ANSI-standard, med ILO:s sexton punkter.^[6]

Se även[redigera | redigera wikitext]

• Gränsvärde (arbetsmiljö)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

• ”29 CFR 1910.1200(g) Hazard communication, Material Safety Data Sheets” (på engelska). Occupational Safety & Health Administration (OSHA). http://www.osha.gov/pls/oshaweb/owadisp.show_document?p_table=STANDARDS&p_id=10099#1910.1200(g). Läst 17 okt 2009.  Bestämmelserna i USA.
• ”ANSI - American National Standards Institute, The MSDS FAQ” (på engelska). Interactive Learning Paradigms Incorporated (ILPI). 11 okt 2008. http://www.ilpi.com/msds/ref/ansi.html. Läst 17 okt 2009. 
• ”Chemical safety Cards” (på engelska). International Occupational Safety and Health Information Centre, International Labour Organization (ILO-CIS). 30 november 2004. http://www.ilo.org/public/english/protection/safework/cis/products/safetytm/msds.htm. Läst 11 okt 2009. 
• ”Chemicals Recommendation, 1990, No. 177” (på engelska). International Occupational Safety and Health Information Centre, International Labour Organization (ILO-CIS). 6 juni 1990. http://www.ilo.org/public/english/protection/safework/cis/products/safetytm/r177.htm. Läst 11 okt 2009. 
• ”CPL 02-02-038 - CPL 2-2.38D - Inspection Procedures for the Hazard Communication Standard” (på engelska). Occupational Safety & Health Administration (OSHA). 20 mars 1998. http://www.osha.gov/pls/oshaweb/owadisp.show_document?p_table=DIRECTIVES&p_id=1551. Läst 17 okt 2009. 
• ”Form 174” (på engelska). Occupational Safety & Health Administration (OSHA). 13 augusti 2004. Arkiverad från originalet den 25 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100125033727/http://www.osha.gov/dsg/hazcom/msds-osha174/msdsform.html. Läst 17 okt 2009. 
• ”Faktablad om säkerhetsdatablad”. Kemikalieinspektionen. maj 2009. http://www.kemi.se/upload/Trycksaker/Pdf/Faktablad/FbSakerhetsdatabladSvenskMaj09.pdf. Läst 13 september 2009. ^{[död länk]}
• ”Säkerhetsdatablad”. Kemikalieinspektionen. 23 maj 2009. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091001173802/http://www.kemi.se/templates/Page____2966.aspx. Läst 13 september 2009. 
• ”Säkerhetsdatablad för kemiska produkter”. Räddningsverket. 2 juni 2009. Arkiverad från originalet den 7 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080607134635/http://www.raddningsverket.se/templates/SRV_Page____20150.aspx. Läst 13 september 2009. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

• ”Avfallsproducentens ansvar vad gäller klassning av farligt avfall”. Naturvårdsverket. 8 september 2009. Arkiverad från originalet den 1 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110101082556/http://www.naturvardsverket.se/sv/Produkter-och-avfall/Avfall/Hantering-och-behandling-av-avfall/Klassning-av-farligt-avfall/Avfallsproducentens-ansvar-vad-galler-klassning-av-farligt-avfall/. Läst 13 september 2009. 
• ”Globally Harmonized System of Classification and Labelling of Chemicals (GHS), First revised edition” (på engelska). United Nations. 2005. http://www.unece.org/trans/danger/publi/ghs/ghs_rev01/01files_e.html. 
• ”Kemiska Arbetsmiljörisker”. Arbetsmiljöverket. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2009. https://web.archive.org/web/20090813011852/http://www.av.se/teman/KemiskaRisker/. Läst 13 september 2009. 
• ”The MSDS FAQ” (på engelska). Interactive Learning Paradigms Incorporated. 11 okt 2008. http://www.ilpi.com/msds/faq/index.html.  Sammanfattning av bestämmelserna i USA och även några andra nationella bestämmelser.