Sandro Malmquist – Wikipedia

Sandro Malmquist
FöddKarl Oscar Gunnar Malmquist
5 september 1901
Zürich, Schweiz
Död17 februari 1992 (90 år)
Johannes församling, Stockholm, Sverige
MakaEva Lagerström
(1931–1948; skilda)
Inge Wærn
(1949–1992; hans död)
SläktingarGustaf Malmquist (far)
Kaja Widegren (mor)
SFDb

Karl Oscar Gunnar Malmquist,[1] känd som Sandro Malmquist, född 5 september 1901 i Zürich, död 17 februari 1992 i Johannes församling, Stockholm,[1] var en svensk regissör, teaterchef och teaterdekoratör.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Malmquist gick Lorensbergsteaterns elevskola 1920–1923 och var regiassistent till Per Lindberg och dekoratör där till 1926. Han studerade hos Max Reinhardt i Berlin 1924–1925 och hos Louis Jouvet i Paris 1927–1928. 1926–1927 var han chefsdekoratör på Oscarsteatern och 1927–1928 var han scenograf för Per Lindbergs pjäser på Dramaten.[2]

Han grundade och drev tre konstnärliga experimentscener i Stockholm: De ungas teater 1928–1929, Den glada åsnans teater 1930–1931 och Nya teatern 1936–1940. Han var regissör och scenograf vid Gösta Ekman-scenerna 1931, vid Göteborgs stadsteater 1934–1935, hos Karl Gerhard 1940–1941, och var sedan regissör vid Riksteatern 1939–1943 och 1947–1970, med ett avbrott som chef för Malmö stadsteater 1944–1947.[2]

Malmquist gjorde även gästspel i de nordiska länderna och var gästregissör vid Habima i Tel Aviv (1950–1970), och hade egna turnéer såväl i Sverige som i utlandet.[2][3] Han regisserade dessutom en kortfilm, Något stort sker (1943).[4]

Sandro Malmqvist är representerad bland annat vid Scenkonstmuseet.[5]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Malmquist var son till konstnärerna Gustaf Malmquist och Kaja Widegren. Han var gift första gången 1931–1948 med författaren Eva Malmquist (1905–1985), född Lagerström,[1] och andra gången 1949 med skådespelaren Inge Wærn (1918–2010).[2] Tillsammans med Inge Wærn fick han dottern Sandra Malmquist (född 1948), skådespelare med ett femtiotal uppsättningar för Riksteatern.[6][7][8] Han är begravd på Värmskogs kyrkogård.[9]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Regi (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Teater
1929 Passagerare byta tåg
Oscar Rydqvist Sandro Malmquist-turnén[10]
1931 Nunnornas barn
Gregorio Martínez Sierra Konserthusteatern
1932 Min syster och jag
Ralph Benatzky Konserthusteatern
regi tillsammans med Axel Witzansky
1935 Karusellen snurrar
J.B. Priestley Göteborgs stadsteater[11]
1940 Det kommer en vår, revy
Jokern och Åke Balltorp Folkan
Gullregn, revy
Karl Gerhard Folkan
1941 Kokottskolan
L'ecole des cocottes
Paul Armont och Marcel Gerbidon Folkan
Allt i gala, revy
Karl Gerhard Folkan
1942 Kvinnan väntar Artur Lundkvist Folkan
regi tillsammans med Anna Norrie
1944 En midsommarnattsdröm
William Shakespeare Malmö stadsteater
1945 Leka med elden
August Strindberg Malmö stadsteater
Cyrano de Bergerac Edmond Rostand
Översättning Harald Molander
Malmö Stadsteater
Vi äro ga-skåningar alla/Lysistrate
Karl Gerhard och Aristofanes Malmö stadsteater
Markurells i Wadköping
Hjalmar Bergman Malmö stadsteater
1946 Sankta Johanna
Saint Joan of Arc
George Bernard Shaw
Översättning Ebba Low
Malmö stadsteater
Tolvskillingsoperan
Die Dreigroschen Oper
Bertolt Brecht och Kurt Weill
Översättning Curt Berg
Malmö stadsteater
1947 Cyrano de Bergerac
Edmond Rostand Oscarsteatern[12]
1948 Susanne
Meine Nichte Susanne
Hans Adler och Alexander Steinbrecher
Översättning Gunnar Rydgren
Norrköping-Linköping stadsteater
1950 Så tuktas en argbigga
The Taming of the Shrew
William Shakespeare Skansens friluftsteater
1952 Trettondagsafton
Twelfth Night
William Shakespeare Skansens friluftsteater
1953 Änglavakt
La Cuisine des anges
Albert Husson Riksteatern[13]
Hans nåds testamente
Hjalmar Bergman Skansens friluftsteater
1954 Rövarna på Hunneberg
Rune Lindström Skansens friluftsteater
Thehuset Augustimånen
John Patrick Riksteatern[14]
1955 Markurells i Wadköping
Hjalmar Bergman Skansens friluftsteater
1956 Topaze
Marcel Pagnol Riksteatern[15]
Katt på hett plåttak
Tennessee Williams Riksteatern[15]
Thehuset Augustimånen
The Teahouse of the August Moon
John Patrick Skansens friluftsteater
Anne Franks dagbok
The Diary of Anne Frank
Frances Goodrich och Albert Hackett Riksteatern[16]
1957 Johan Ulfstjerna
Tor Hedberg Riksteatern[17]
Dunungen
Selma Lagerlöf Skansens friluftsteater
Vår lilla stad
Our Town
Thornton Wilder Riksteatern[18]
1958 Järnvattnet i Madrid
El acero de Madrid
Lope de Vega Riksteatern[19]
Du stolte krigare
Home is the Hero
Walter Macken Riksteatern[19]
En midsommarnattsdröm
A Midsummer Night's Dream
William Shakespeare Skansens friluftsteater
Körsbärsträdgården
Вишнёвый сад, Visjnjovyj sad
Anton Tjechov
Översättning Astrid Baecklund och Herbert Grevenius
Riksteatern[20]
1959 Mäster Olof
August Strindberg Riksteatern[21]
En midsommarnattsdröm
A Midsummer Night's Dream
William Shakespeare Skansens friluftsteater
En vintersaga
The Winter's Tale
William Shakespeare
Översättning Karl August Hagberg
Malmö stadsteater
1960 Så tuktas en argbigga
The Taming of the Shrew
William Shakespeare Riksteatern[22]
En midsommarnattsdröm
A Midsummer Night's Dream
William Shakespeare Riksteatern[23]
1961 Så tuktas en argbigga
The Taming of the Shrew
William Shakespeare Riksteatern[24]
Bättre sent än aldrig
It’s never too late
Felicity Douglas Riksteatern[25]
Mäster Olof
August Strindberg Malmö stadsteater
Den inbillningssjuke
Le Malade imaginaire
Molière Riksteatern[26]
1962 Hjälten
Alfred Werner Uppsala stadsteater[27]
1963 Lysistrate
Λυσιστράτη, Lysistrátē
Aristofanes
Översättning Hjalmar Gullberg och Ivar Harrie
Riksteatern[28]
1965 Victor eller den lille avslöjaren
Victor ou les Enfants au pouvoir
Roger Vitrac
Översättning Lennart Lagerwall
Malmö stadsteater

Scenografi[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Regi Teater Noter
1926 Vad varje kvinna vet
What Every Woman Knows
J. M. Barrie
Översättning Edvard Alkman
Pauline Brunius Oscarsteatern
Svenska Sprätthöken
Carl Gyllenborg Rune Carlsten Oscarsteatern
Sanningens pärla
Zacharias Topelius Rune Carlsten Oscarsteatern[29]
Lycko-Pers resa
August Strindberg Rune Carlsten Oscarsteatern[30]
1927 Hennes sista bedrift
The last of Mrs Cheyney
Frederick Lonsdale
Översättning Carlo Keil-Möller
Pauline Brunius Oscarsteatern
Pecks äventyr
Kaja Widegren Rune Carlsten Oscarsteatern[31]
Bättre folk
The Best People
Avery Hopwood och David Gray
Översättning Carlo Keil-Möller
Pauline Brunius Oscarsteatern
1928 Diktatorn
Jules Romains Per Lindberg Dramaten
Hokus-Pokus
Curt Goetz Gösta Ekman Oscarsteatern[32]
1929 Den oemotståndlige
Jean Sarment Olof Molander Dramaten
Passagerare byta tåg
Oscar Rydqvist Sandro Malmquist Sandro Malmquist-turnén[10] Scenografi
1931 Hans nåds testamente
Hjalmar Bergman Per Lindberg Vasateatern[33]
Skomakarkaptenen i Köpenick
Carl Zuckmayer Per Lindberg Vasateatern[34]
1932 Tidens ansikten, en femtonöresopera, revy
Karl Gerhard Karl Gerhard Vasateatern[35]
1933 Spillror
Dicte Sjögren Harry Roeck-Hansen Blancheteatern Scenografi
1935 Karusellen snurrar
J.B. Priestley Sandro Malmquist Göteborgs stadsteater[11]
1941 Allt i gala, revy
Karl Gerhard Sandro Malmquist Folkan Scenografi
1944 En midsommarnattsdröm
William Shakespeare Sandro Malmquist Malmö stadsteater Kostym
Scenografi tillsammans med Martin Ahlbom
1950 Så tuktas en argbigga
The Taming of the Shrew
William Shakespeare Sandro Malmquist Skansens friluftsteater Scenografi
1952 Trettondagsafton
Twelfth Night
William Shakespeare Sandro Malmquist Skansens friluftsteater Scenografi
1953 Änglavakt
La Cuisine des anges
Albert Husson Sandro Malmquist Riksteatern[13] Scenografi
Hans nåds testamente
Hjalmar Bergman Sandro Malmquist Skansens friluftsteater Scenografi
1954 Rövarna på Hunneberg
Rune Lindström Sandro Malmquist Skansens friluftsteater Scenografi
1955 Markurells i Wadköping
Hjalmar Bergman Sandro Malmquist Skansens friluftsteater Scenografi
1956 Thehuset Augustimånen
The Teahouse of the August Moon
John Patrick Sandro Malmquist Skansens friluftsteater Scenografi
Anne Franks dagbok
The Diary of Anne Frank
Frances Goodrich och Albert Hackett Sandro Malmquist Riksteatern Scenografi
1957 Johan Ulfstjerna
Tor Hedberg Sandro Malmquist Riksteatern[17]
Dunungen
Selma Lagerlöf Sandro Malmquist Skansens friluftsteater Scenografi
Vår lilla stad
Our Town
Thornton Wilder Sandro Malmquist Riksteatern Scenografi
1958 En midsommarnattsdröm
A Midsummer Night's Dream
William Shakespeare Sandro Malmquist Skansens friluftsteater Scenografi
1959 En midsommarnattsdröm
A Midsummer Night's Dream
William Shakespeare Sandro Malmquist Skansens friluftsteater Scenografi
En vintersaga
The Winter's Tale
William Shakespeare
Översättning Karl August Hagberg
Sandro Malmquist Malmö stadsteater Scenografi och kostym
1960 En midsommarnattsdröm
A Midsummer Night's Dream
William Shakespeare Sandro Malmquist Riksteatern[23] Scenografi
1961 Mäster Olof
August Strindberg Sandro Malmquist Malmö stadsteater Scenografi och kostym
Bättre sent än aldrig
It’s never too late
Felicity Douglas Sandro Malmquist Riksteatern Scenografi[25]
Den inbillningssjuke
Le Malade imaginaire
Molière Sandro Malmquist Riksteatern[26] Scenografi
1962 Hjälten
Alfred Werner Sandro Malmquist Uppsala stadsteater Scenografi och kostym[27]
1965 Victor eller den lille avslöjaren
Victor ou les Enfants au pouvoir
Roger Vitrac
Översättning Lennart Lagerwall
Sandro Malmquist Malmö stadsteater Scenografi och kostym

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ [a b c d] Malmquist, C O Sandro i Vem är det 1985
  3. ^ Malmquist, C O Sandro i Vem är Vem?: Stor-Stockholm (andra upplagan, 1962)
  4. ^ Sandro MalmquistSvensk Filmdatabas
  5. ^ ”Musikverkets databas över arkiv, föremål och föreställningar”. calmview.musikverk.se. http://calmview.musikverk.se/CalmView/default.aspx#_ga=2.135983601.1959824106.1510568779-2050440294.1510568779. Läst 13 november 2017. 
  6. ^ Sandra Malmquist Arkiverad 27 april 2014 hämtat från the Wayback Machine. på Riksteaterns webbplats. Åtkomst 16 maj 2013.
  7. ^ Sandra Malmquist på Svensk Mediedatabas. Åtkomst 16 maj 2013.
  8. ^ Margaretha Ledvin Blekastad: Teaterminnen samlas i Skådespelarliv Arkiverad 26 april 2014 hämtat från the Wayback Machine. Norrtälje tidning 21 februari 2013. Åtkomst 16 maj 2013.
  9. ^ Karl Oscar Gunnar Sandro Malmqvist på Gravar.se
  10. ^ [a b] ”Teater, Musik och Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 23 december 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-12-23/350/9. Läst 7 april 2016. 
  11. ^ [a b] ”Teater, Musik, Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 7 december 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-12-07/334/12. Läst 27 december 2015. 
  12. ^ ”Cyrano de Bergerac”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24977&pos=26. Läst 3 juni 2015. 
  13. ^ [a b] ”Riksteaterpremiär i Ystad”. 15 januari 1953. s. 13. https://arkivet.dn.se/tidning/1953-01-15/13/13. Läst 6 januari 2022. 
  14. ^ ”Thehuset öppnar i Gävle”. Dagens Nyheter: s. 18. 21 oktober 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-10-21/286/18. Läst 22 augusti 2015. 
  15. ^ [a b] ”Riksteatern repeterar”. Dagens Nyheter: s. 10. 5 januari 1956. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-01-05/4/10. Läst 22 augusti 2015. 
  16. ^ S. B-l (1 oktober 1956). ”'Anne Frank' på riksteatern”. Dagens Nyheter: s. 15. https://arkivet.dn.se/tidning/1956-10-01/267/15. Läst 27 december 2021. 
  17. ^ [a b] ”Riksteatern ger ny Millerpjäs”. Dagens Nyheter: s. 12. 4 januari 1957. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-01-04/3/12. Läst 26 maj 2018. 
  18. ^ Ingvar Holm (24 september 1957). ”'Vår lilla stad' startar i Halmstad”. Dagens Nyheter: s. 17. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-09-24/260/17. Läst 27 december 2021. 
  19. ^ [a b] ”Lope de Vega, Ibsen och Rattigan spelas under Riksteaterns vårsäsong”. Dagens Nyheter: s. 12. 4 januari 1958. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-01-04/3/12. Läst 26 maj 2018. 
  20. ^ S B-l (20 september 1958). ”Två Riksteaterpremiärer”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-09-20/255/14. Läst 26 maj 2018. 
  21. ^ S B-l (28 januari 1959). ”Riksteaterns 'Mäster Olof'”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-01-28/26/11. Läst 26 maj 2018. 
  22. ^ Ebbe Linde (21 januari 1960). ”'Så tuktas en argbigga' premiär på Riksteatern”. Dagens Nyheter: s. 26. https://arkivet.dn.se/tidning/1960-01-21/19/15. Läst 26 januari 2022. 
  23. ^ [a b] Ebbe Linde (19 september 1960). ”En midsommarnattsdröm”. Dagens Nyheter: s. 16. Arkiverad från originalet den 25 september 2017. https://web.archive.org/web/20170925205657/https://cached-images.bonnier.news/swift/kb-archive-dn-web/helbild-dagens-nyheter-mandag-19-september-1960-sida-16_1950.jpeg. Läst 8 december 2021. 
  24. ^ ”Svensk Argbigga i Norge”. Dagens Nyheter: s. 13. 13 januari 1961. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-01-13/11/13. Läst 10 juni 2018. 
  25. ^ [a b] ”Vårens sista riksteaterpremiär”. Dagens Nyheter: s. 18. 24 februari 1961. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-02-24/53/18. Läst 4 januari 2022. 
  26. ^ [a b] Ebbe Linde (5 oktober 1961). ”Molière gästar Karlstad”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-10-05/270/14. Läst 18 juli 2018. 
  27. ^ [a b] Ebbe Linde (24 mars 1962). ”Uppsala stadsteater: Dekoren bäst i 'Hjälten'”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1962-03-24/81/12. Läst 27 maj 2018. 
  28. ^ S B-l (27 januari 1963). ”Livskraftig Lysistrate”. Dagens Nyheter: s. 34. https://arkivet.dn.se/tidning/1963-01-27/26/34. Läst 10 juni 2018. 
  29. ^ ”'Sanningens pärla' har premiär på måndag”. Dagens Nyheter: s. 12. 15 oktober 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-10-15/280/12. Läst 6 januari 2016. 
  30. ^ Oscar Rydqvist (26 november 1926). ”'Lycko-Per' på Skolteatern”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-26/322/11. Läst 6 januari 2016. 
  31. ^ ”Pecks äventyr”. Dagens Nyheter: s. 8. 9 mars 1927. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-03-09/66/8. Läst 5 januari 2016. 
  32. ^ ”Scen och Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 11 december 1928. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-12-11/339/12. Läst 6 januari 2016. 
  33. ^ Bo Bergman (26 augusti 1931). ”Hans nåds testamente: Spelöppning hos Ekman, starten god”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-08-26/230/1. Läst 3 januari 2016. 
  34. ^ Bo Bergman (23 oktober 1931). ”Köpenick-kaptenen på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 5. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1931-10-23&toPublicationDate=1931-10-23. Läst 27 augusti 2015. 
  35. ^ Erik Nyblom (2 januari 1932). ”Nyårsrevyerna”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-01-02/1/9. Läst 27 augusti 2015. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]