Sankt Savas kyrka – Wikipedia

För andra kyrkor upkallade efter Sankt Sava, se Sankt Savas kyrka (olika betydelser).
Sankt Savas kyrka
Црква Светог Саве
Crkva Svetog Save
Kyrka
Sankt Savas kyrka i november 2023.
Sankt Savas kyrka i november 2023.
Land Serbien Serbien
Ort Belgrad
Trossamfund Serbisk-ortodoxa kyrkan
Plats Vračarplatån
 - koordinater 44°47′53″N 20°28′09″Ö / 44.79806°N 20.46917°Ö / 44.79806; 20.46917
Längd 81 m (norr till söder)
91 m (öst till väst)
Höjd 82 m
65 m (inuti)
Sittplatser 0  (endast ståplatser)
Arkitekt Aleksandar Deroko
Bogdan Nestorovic
Vojislav Zadina
Stil Serbisk-bysantinsk stil
Material Vit marmor
Granit
Mosaik
Invigd 1989
Sankt Savas kyrka med den mindre Sankt Savas kyrka i förgrunden.
Sankt Savas kyrka med den mindre Sankt Savas kyrka i förgrunden.
Sankt Savas kyrka med den mindre Sankt Savas kyrka i förgrunden.
Webbplats: Храм Светог Саве | Да бисмо ми постојали (hramsvetogsave.rs)

Sankt Savas kyrka (serbiska: Црква Светог Саве/Crkva Svetog Save) är en serbisk-ortodox kyrkobyggnad belägen på Vračarplatån i staden Belgrad i Serbien. Den är en av världens största östortodoxa kyrkor[1][2] och den största på Balkan.[3]

Kyrkan är helgad åt Serbiens nationalhelgon, Sankt Sava, som grundade den serbisk-ortodoxa kyrkan och var dess första ärkebiskop. Han är en mycket viktig person i Serbiens historia. Platsen som kyrkan ligger på, Vračarplatån, är den plats där Sankt Savas rester och reliker brändes den 27 april 1594[4] av den turkiska Sinan Pasha, som straff för att serberna hade rest sig i ett uppror.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Till 300-årsminnet av brännandet av Sankt Savas kvarlevor år 1895 planerades en kyrka vid denna plats, tillägnad den helgonförklarade Sankt Sava. Arbetet gick dock långsamt och avbröts i samband med Balkankrigen och första världskriget. Idén återupptogs 1931, då arkitekterna Aleksandar Deroko, Bogdan Nestorovic och Vojislav Zadina började designa en kyrkobyggnad i serbisk-bysantinsk stil med en stor kupol omgiven av fyra torn.[4]

Bygget påbörjades 1935 men blev återigen försenat på grund av andra världskriget, då Nazityskland började bomba huvudstaden Belgrad den 6 april 1941,[4] och sedan den kommunistiska diktaturen.

Arbetet kunde återupptas den 14 augusti 1985[3] och i dag (2007) är kyrkan i fullt bruk och nästan färdigbyggd, förutom en del inre dekorationer. Sedan bygget av kyrkan återupptogs har den finansierats uteslutande genom donationer. Det tog mer än 100 år att bygga kyrkan. Både Serbien och Ryssland har bidragit.[4]

Under 1986 lyftes den 4000 ton tunga kupolen på plats. Det tog 40 dagar.[5]

Den 20 april 1999, under Natos flygbombningar, hölls en gudstjänst i kyrkan av serbisk- och rysk-ortodoxa kyrkans dåvarande patriarker Pavle och Aleksij II med bön om att bombningarna och lidandet skulle få ett slut.[4]

Kyrkan öppnades fem år senare med en färdig fasad och med 49 klockor, men utan någon inredning.[4]

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Exteriör[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan, som är byggd i serbisk-bysantinsk stil[6], är 91 meter lång från öst till väst, och 81 meter lång från norr till söder. Den är 82 meter hög och dess största förgyllda kors på toppen är 12 meter. Kupolvalven har ytterligare 18 förgyllda kors och klocktornen har 49 klockor. Det största kupolvalvet väger mer än 4 000 ton, har en diameter på 30,16 meter, och en yta på 1 248 m². Den lyftes på plats med hjälp av 16 kranar.[4][7] Fasaden är av vit marmor och granit medan de inre dekorationerna består av mosaik. Kyrkans dörrar är gjutna i brons.[8]

Interiör[redigera | redigera wikitext]

Övervåningen[redigera | redigera wikitext]

Kyrkans interiör på övervåningen mot ikonostasen.

Kyrkans inre höjd på 65 meter överstiger Hagia Sofia i Istanbul, Turkiet med nästan 10 meter. Kyrkan har plats för mer än 10 000 personer samtidigt. I källarvåningen finns en krypta med bland annat relikerna från Sankt Sava och den helgonförklarade Lazar Hrebeljanovićs grav.

Inne i kyrkorummet finns en stor rund taklampa som tillverkades av ryssen Nikolaj Mukhin. På golvet mellan lampans mitt finns en stjärna som symboliserar Jesu födelse och uppståndelsen till kupolen. På lampan finns flera dubbelörnar och flera personer avbildade som till exempel Jungfru Maria (Guds moder) med Jesusbarnet och Serbiens nationalhelgon Sankt Sava. Lampan hänger i kedjor och vajrar. Kedjornas längd är 42 meter.[9]

På väggarna kan man hitta stora mosaiker/målningar som bland annat föreställer Jesu födelse, Jesus, Jesu liv, Jesu uppståndelse, när Jesus togs ner från korset, Jungfru Maria med Jesusbarnet, Guds moders avsomnande, ärkeänglarna Mikael och Gabriel, aposteln Johannes som skriver ned Guds ord, Johannes döparen med sitt avhuggna huvud, Jesu apostlar, Sankt Sava och hans mor Ana Nemanjić, Sankt Nikolaus, Basileios den store, Johannes Chrysostomos, pingstdagen med mera.[8]

I kupolen finns en målning föreställande Jesus omgiven av fyra olika änglar som ska symbolisera ett kors. Mer än 40 procent av mosaikerna i kyrkan är gjorda av guldsmalte.[8] På den nedre delen av kupolen kan man se Jesus ansikte, Jungfru Maria, ärkeänglarna Mikael och Gabriel och Jesu apostlar. Där kan man också hitta fem korta lovsånger. De sista bitarna på mosaiken som föreställer Jesus ansikte sattes dit av serbisk-ortodoxa kyrkans dåvarande patriark Irinej, Serbiens president Aleksandar Vučić och Rysslands president Vladimir Putin.[8]

Kyrkans interiör innan målningarna. Interiören med målningarna.
Kyrkans interiör innan målningarna.
Interiören med målningarna.

Mosaikerna i kyrkan har tillsammans en yta på cirka 15 000 m² och mer än 600 konstnärer var med och tillverkade mosaikerna.[4]

På den centrala ikonostasen kan man hitta ikoner föreställande Jesus, Jungfru Maria med Jesusbarnet, Sankt Sava, Stefan Nemanja och Jesus med sina apostlar med mera. Bakom

ikonostasen finns flera delar som symboliserar till exempel Kristi Himmelfärd, himlen, Golgata, Födelsekyrkan och Treenigheten.[8]

På bågen ovanför altaret finns en mosaik föreställande Jungfru Maria med Jesusbarnet som sitter på en tron och om man kollar på väggen på vänster sida om ikonostasen finns en krucifixbild.[10]

Inne i kyrkan finns tre plattformar där kören står och sjunger som sammanlagt rymmer 700 personer och har en yta på 1 444 m².[8]

Kryptan[redigera | redigera wikitext]

I kyrkans krypta finns bland annat en ikonostas och väggmålningar.

Turism[redigera | redigera wikitext]

Förutom kyrkans religiösa funktioner brukar det locka många besökare och är också en attraktion i Belgrad.[3] I januari 2019 besökte Rysslands president Vladimir Putin kyrkan under ett besök i Serbien[11].

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

En litet stenkast bort från kyrkan finns en staty föreställande Sankt Sava och en mindre kyrka som även den är upkallad efter honom.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

  • Absiden.
    Absiden.
  • Interiör.
    Interiör.
  • Interiör.
    Interiör.
  • Kristus Pantokrator på insidan av en av kyrkans kupoler.
    Kristus Pantokrator på insidan av en av kyrkans kupoler.
  • Uppe vid kupolen.
    Uppe vid kupolen.
  • Centrala ikonostasen.
    Centrala ikonostasen.
  • En av plattformarna där kören står och sjunger.
    En av plattformarna där kören står och sjunger.
  • Kryptan.
    Kryptan.
  • Klockspel.
    Klockspel.
  • Rosettfönster.
    Rosettfönster.
  • Kors på den centrala kupolen.
    Kors på den centrala kupolen.
  • Statyn föreställande Sankt Sava.
    Statyn föreställande Sankt Sava.
  • Mosaik föreställande patriark Irinej.
    Mosaik föreställande patriark Irinej.
  • Rysslands president Vladimir Putin sätter på den sista biten på en mosaik.
    Rysslands president Vladimir Putin sätter på den sista biten på en mosaik.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Belgrade”. www.travelserbia.info. http://www.travelserbia.info/places/belgrade/. Läst 11 maj 2017. 
  2. ^ ”A List of the Largest Orthodox Christian Cathedrals in The World | Church Blog (obitel-minsk.com)”. https://catalog.obitel-minsk.com/blog/2017/12/the-largest-orthodox-christian. Läst 17 september 2023. 
  3. ^ [a b c] NewsRoom. ”The largest temples in the world: Saint Sava in Serbia | Orthodox Times (en)” (på amerikansk engelska). https://orthodoxtimes.com/. https://orthodoxtimes.com/the-largest-temples-in-the-world-saint-sava-in-serbia/. Läst 17 september 2023. 
  4. ^ [a b c d e f g h] ”The Soul of Serbia” (på engelska). svetogsave.com. https://svetogsave.com/en/. Läst 11 juli 2023. 
  5. ^ Condé Nast (1 november 2017). ”Why This Serbian Temple Is Eastern Europe's Sagrada Família” (på amerikansk engelska). Vogue. https://www.vogue.com/article/saint-sava-temple-belgrade-serbia. Läst 17 september 2023. 
  6. ^ prodevcon d.o.o. ”prodevcon d.o.o. | WEBCAM HRAM SV. SAVE (BELGRADE)”. prodevcon d.o.o.. http://www.prodevcon.ch/hram-svetog-save-webcam/?lang=en. Läst 9 augusti 2023. 
  7. ^ Andersen, Camilla Sloth (2015). Udpegning af risikolokaliteter på det tosporede vejnet i åbent land baseret på data om vejens karakteristika. River Publisher. sid. 1–224. http://dx.doi.org/10.13052/rp-9788793237483. Läst 11 juli 2023 
  8. ^ [a b c d e f] ”Храм Светог Саве (Hram Svetog Save) - Душа Србиje” (på serbiska). svetogsave.com. https://svetogsave.com/sr/. Läst 10 juli 2023. 
  9. ^ DIE SANKT GEORGSKIRCHE. De Gruyter. 1933-12-31. sid. 7–36. http://dx.doi.org/10.1515/9783112355589-003. Läst 11 juli 2023 
  10. ^ Lundén, Tryggve (1981-01). ”Jungfru Maria såsom corredemptrix eller medåterlösarinna framställd i teologisk litteratur och bildkonst från Sveriges medeltid”. Konsthistorisk tidskrift/Journal of Art History 50 (1): sid. 33–42. doi:10.1080/00233608108603961. ISSN 0023-3609. http://dx.doi.org/10.1080/00233608108603961. Läst 11 juli 2023. 
  11. ^ ”Top 10 Outstanding Facts about St. Sava Temple” (på amerikansk engelska). Discover Walks Blog. 19 oktober 2022. https://www.discoverwalks.com/blog/belgrade/top-10-outstanding-facts-about-st-sava-temple/. Läst 3 april 2023. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sankt_Savas_kyrka&oldid=54607906”