Satsschema – Wikipedia

Primära satsdelar i; svensk satslösning
	Predikat; Subjekt; Objekt; Subjektivt predikativ; Objektivt predikativ; Satsadverbial; TSRO-adverbial; Agentadverbial;
Relaterade artiklar
	Satsschema;
	v • r

Ett satsschema är ett sätt att beskriva den ordning i vilken de primära satsdelarna kommer i ett språk. Satsschemabegreppet introducerades av Paul Diderichsen.^[1]

Satsschema för svenska satser[redigera | redigera wikitext]

Svenskan har främst V2-ordföljd, och därutöver en i övrigt ganska fast ordföljd. Den kan beskrivas med hjälp av ett satsschema. Lägg märke till att samma schema används för både huvudsats och bisats. Satsschemat visar hur en typisk sats ser ut, och tar inte upp de många undantag som finns. För att identifiera om en sats i svenska är huvudsats eller bisats kan förstaspråkstalare använda sig av biff-regeln (i bisats kommer inte före det finita verbet), alltså att man lägger in ett inte i satsen och ser var det hamnar i relation till det finita (tempusböjda) verbet. I en huvudsats är det i regel naturligt att placera inte efter det finita verbet. Exempel:

Jag har inte ringt mamma än.
- Har är det finita verbet; inte hamnar efter och det är därför en huvudsats.
Eftersom jag inte har ringt mamma än.
- Har är det finita verbet; inte hamnar före. En annan ledtråd är eftersom, som är en bisatsinledare.

Satsschemat delas in i tre topologiska fält: initialfält, mittfält och slutfält.^[2]

Huvudsats[redigera | redigera wikitext]

Lägg märke till att en primär satsdel står i fundamentet i exemplen, och inte på sin vanliga plats, men att fundamentet blir tomt i ja/nej-frågor (rogativa satser) som alltså inleds med verbet. I öppna frågor (kvesitiva satser) står frågeordet i fundamentet.

Fält	Initialfält	Mittfält			Slutfält
Position	Fundament	Typplats	N1	A1	V	N2	A2
Innehåll		Finit verb	Subjekt	Satsadverbial	Infinit verb Verbpartikel	Objekt Subjektiv predikativ Objektiv predikativ	TSRO-adverbial Prepositionsobjekt
Exempel 1	Jag	ville	← FUND	kanske	åka		till Grönland.
Exempel 2	Inte	kan	en apa	← FUND	dissa	så schysta bananer.
Exempel 3	Dig	har	jag	väl aldrig	sett	← FUND	förut.
Exempel 4		Skulle	kattkvinnan	inte	piska	Batman	i filmen?
Exempel 5	Då	gick	vi				hem.
Exempel 6	Vad	skulle	hon	annars	ha gjort?	← FUND
Exempel 7	Att de tvekade	gjorde	← FUND	antagligen		De Gaulle nervös.

Bisats[redigera | redigera wikitext]

I bisatsen står bisatsinledaren på typplatsen. Bisatsinledare är en subjunktion, ett adverb eller ett pronomen. Bisatsens ordföljd är i regel SVO och alltså mindre fri än huvudsatsens.

Fält	Initialfält	Mittfält			Slutfält
Position	Typplats	N1	A1	V1	V2	N2	A2
Innehåll	Inledare	Subjekt	Satsadverbial	Finit verb	Infinit verb Verbpartikel	Objekt Subjektiv predikativ Objektiv predikativ	TSRO-adverbial Prepositionsobjekt
Exempel 1	att	Linda	inte	älskade		Ture	tillräckligt
Exempel 2	när	bilen	äntligen	hade	kommit		tillbaka från verkstaden

Utvidgade satser[redigera | redigera wikitext]

Ovan beskrivs den så kallade inre satsen. Denna kan också kompletteras med annex och satsekvivalenter som placeras i den utvidgade satsens förfält eller efterfält. Dessa används ofta för att markera eller kommentera satsens ämne eller syfte, till exempel för att visa att en påståendesats ska tolkas som en fråga, eller klargöra satsens tema.^[2]

Fält	Förfält	Initialfält	Mittfält			Slutfält			Efterfält
Position	Annex	Fundament	Typplats	N1	A1	V	N2	A2	Annex
Innehåll			Finit verb	Subjekt	Satsadverbial	Infinit verb Verbpartikel	Objekt Subjektiv predikativ Objektiv predikativ	TSRO-adverbial Prepositionsobjekt
Exempel 1		Jag	ville	← FUND	kanske	åka		till Grönland,	vilket retade min familj.
Exempel 2		Inte	kan	en apa	← FUND	dissa	så schysta bananer,		eller hur?
Exempel 3	Ursäkta,	dig	har	jag	väl aldrig	sett	← FUND	förut,	om jag inte misstar mig.
Exempel 4			Skulle	kattkvinnan	inte	piska	Batman	i filmen,	alltså?
Exempel 5	När han hoppade från taket,	då	gick	vi				hem.
Exempel 6		Vad	skulle	hon	annars	ha gjort,	← FUND		menar du?
Exempel 7	Att de tvekade,	det	gjorde	← FUND	antagligen		De Gaulle nervös.

Observera att annex som kan placeras i efterfältet ofta kan placeras som inskott i satsen:

Dig har jag, om jag inte misstar mig, väl aldrig sett förut.
Vad, menar du, skulle hon annars ha gjort?

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ Diderichsen, Paul (1946). Elementær dansk grammatik. Köpenhamn: Gyldenhal
^ [a b] Teleman, Ulf; Hellberg, Staffan; Andersson, Erik (1999). Svenska Akademiens grammatik. "4"

[1] Diderichsen, Paul (1946). Elementær dansk grammatik. Köpenhamn: Gyldenhal

[:0-2] [a b] Teleman, Ulf; Hellberg, Staffan; Andersson, Erik (1999). Svenska Akademiens grammatik. "4"

[1]

[2]