Sigge Parling – Wikipedia

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Sigge Parling
Sigge Parling, halvsittande längst till höger på lagfoto från 1959.
Personlig information
Födelsedatum	26 mars 1930
Födelseort	Forsbacka, Gästrikland,  Sverige
Dödsdatum	17 september 2016 (86 år)
Dödsort	Forsbacka
Juniorlag
0000–0000 Forsbacka IK
Seniorlag*
År 1946–1949 1949–1957 1957 1957–1960 1961–1962 1963–1966 1967 1974 Klubb Sandvikens AIK Djurgårdens IF Lycksele IF Djurgårdens IF IK Sirius Gefle IF Sandvikens AIK Hedesunda IF SM (GM)
Landslag
År 1953–1955 1954–1960 Landslag Sverige B  Sverige SM (GM) 3 0(0) 37 0(0)
* Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna.

Sigvard "Sigge" Emanuel Parling, född 26 mars 1930 i Forsbacka, Valbo församling, Gästrikland, död 17 september 2016 i Forsbacka,^[1] var en svensk fotbollsspelare, vänsterhalvback, som spelade 37 landskamper för Sverige. Han vann två SM-guld för Djurgårdens IF, 1955 och 1959, samt spelade i Sveriges lag i finalmatchen mot Brasilien vid VM i fotboll 1958. Sigge Parling tillhörde den svenska eliten även som bandy- och ishockeyspelare.

Sigge Parlings yrkeserfarenhet som smed och hans kraftfulla och hårdföra spelstil gav honom smeknamnet "Järnkaminen", vilket sedermera resulterade i att även fotbollsklubben DIF kom att kallas för Järnkaminerna. Klubbens officiella supporterförening heter även den, Järnkaminerna.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Parling kom till Djurgårdens IF 1949 och stannade kvar där, med undantag för en kort period 1957 då han spelade för Lycksele IF i division II Norrland, tills Djurgården åkte ur allsvenskan 1960. Han avslutade sin fotbollskarriär i Sandvikens AIK 1967. Parling var även framstående i bandy med landslaget och IK Sirius där han var med i laget som tog SM-guld 1961.

Han arbetade som byggnadsingenjör fram till sin pension och bodde med sin fru Nea fram till 2005 på en gård i Finnböle i Hedesunda, där han födde upp travhästar. Sigge Parling var Stor Grabb i såväl fotboll som bandy.

Meriter[redigera | redigera wikitext]

Meriter inom fotboll[redigera | redigera wikitext]

• VM-silver 1958
• 39 landskamper
• 2 SM-guld (1955, 1959)
• 3 SM-brons (1953, 1956, 1958)
• Djurgårdens IF:s hedersutmärkelse 1959
• Invald i Svensk fotbolls Hall of Fame 2019

Meriter inom bandy[redigera | redigera wikitext]

• 8 A-landskamper
• VM-silver 1961
• SM-guld 1961

Meriter inom ishockey[redigera | redigera wikitext]

• 1 inofficiell A-landskamp mot Japan 1953

Klubbar (fotboll)[redigera | redigera wikitext]

• Sandvikens AIK (1966-1967)
• Gefle IF (1963-1965)
• IK Sirius (1960-1963)
• Djurgårdens IF (1949-1960)

Källor[redigera | redigera wikitext]

• ”Fyra nya invalda i Hall of Fame”. svenskfotboll.se. 11 november 2019. https://www.svenskfotboll.se/nyheter/svff/2019/10/hall-of-fame-2019/. Läst 12 november 2019. 

Noter[redigera | redigera wikitext]

v • r 000Sveriges trupp – VM i fotboll 1958000 1 K. Svensson 2 Bergmark 3 Axbom 4 Liedholm  5 Johansson 6 Parling 7 Hamrin 8 Gren 9 Simonsson 10 Selmosson 11 Skoglund 12 T. Svensson 13 Öberg 14 Gustavsson 15 Börjesson 16 Haraldsson 17 Håkansson 18 Löfgren 19 Källgren 20 Mellberg 21 Berndtsson 22 Ohlsson Förbundskapten: Raynor