Smedjebackens kommun – Wikipedia

Smedjebackens kommun
Kommun
Kommunhuset
SloganEKO mot framtiden[1]
Kommunens vapen.
Smedjebackens kommunvapen
LandSverige
LandskapDalarna
LänDalarnas län
CentralortSmedjebacken
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd10 913 ()[2]
Areal1 057,81 kvadratkilometer ()[3]
- därav land947,98 kvadratkilometer[3]
- därav vatten109,83 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet11,51 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater60°08′00″N 15°25′00″Ö / 60.133333333333°N 15.416666666667°Ö / 60.133333333333; 15.416666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsFalu domkrets (–)
Ludvika domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2205[4]
Anställda975 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2061
GeoNames2676585
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Smedjebackens kommun är en kommun i Dalarnas län. Centralort är Smedjebacken. Smedjebacken är en av Sveriges 42 centralorter som tidigare varit ett municipalsamhälle.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Malingsbo, Norrbärke och Söderbärke. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Smedjebackens municipalsamhälle inrättades 7 juni 1895 i Norrbärke landskommun och upplöstes 1918 när Smedjebackens köping bildades genom en utbrytning ur landskommunen.

Vid kommunreformen 1952 införlivades Malingsbo landskommun i Söderbärke landskommun.

1967 införlivades Norrbärke landskommun i Smedjebackens köping. Smedjebackens kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Smedjebackens köping. 1974 införlivades Söderbärke kommun.[6]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Ludvika domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Falu domkrets.[7]

Kommunen ingår sedan 2015 i Förvaltningsområdet för finska. [8]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: Sköld delad, övre fältet silver, vari en röd tvåmastad segelbåt med seglen satta, undre fältet rött, vari tre kugghjul av silver, ordnade två och ett.

Vapnet fastställdes för Smedjebackens köping år 1947. Som brukligt var i Dalarna hade även Norrbärke och Söderbärke landskommuner var sitt vapen. Dessa fick vika och köpingens vapen registrerades för kommunen 1980.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Smedjebackens kommun 1970–2020[9]
ÅrFolkmängd
1970
  
13 193
1975
  
13 397
1980
  
13 389
1985
  
13 280
1990
  
13 282
1995
  
12 782
2000
  
11 598
2005
  
10 812
2010
  
10 715
2015
  
10 790
2020
  
10 854
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
Söderbärke kommuns folkmängd ingår i siffran för 1970.

Natur[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är till största delen belägen i Kolbäcksåns vattensystem. Från Smedjebackens hamn i sjön Barken kan man med båt ta sig till Mälaren genom Strömsholms kanal via Fagersta, Virsbo, Surahammar, Hallstahammar och Kolbäck. De södra delarna av kommunen, omkring Malingsbo, hör till Hedströmmens vattensystem, som utmynnar i Mälaren strax söder om Köping.

En sevärdhet i Smedjebackens kommun är Jätturns naturreservat med sin kända grotta. Stolltallen (även kallad Tandvärkstallen) är en cirka 180 till 200 år gammal tall som står vid södra änden av Stollbergs gruva. Enligt gammal folktro kunde tallen bota tandvärk. Tallen är ett svenskt fornminne med RAÄ-nummer Norrbärke 63:1.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Smedjebackens kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[10]:

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det sex tätorter i Smedjebackens kommun.


Nr Tätort Befolkning
1 Smedjebacken &&&&&&&&&&&05258.&&&&&05 258
2 Söderbärke &&&&&&&&&&&&0973.&&&&&0973
3 Ludvika (del av) &&&&&&&&&&&&0421.&&&&&0421
4 Hagge &&&&&&&&&&&&0297.&&&&&0297
5 Vad &&&&&&&&&&&&0291.&&&&&0291
6 Gubbo &&&&&&&&&&&&0200.&&&&&0200

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Ludvika var delad på två kommuner: Ludvika kommun och Smedjebackens kommun .

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande S Carin Runeson
Vice ordförande S John Andersson
Nämnd Ordförande (2014-2018) Vice ordförande (2014-2018)
Omsorgsnämnden S Monica Forsgren S Mats Jacobsson
Kulturnämnden S Helena Andersson V Vanja Larsson
Miljö- och byggnadsnämnden S Lena Ludvigsson-Olafsen S Joakim Lundgren
Familje- och utbildningsnämnden S Bengt Norrlén S Thomas Björnhager
Valnämnden S Solweid Nyrede S Bengt Norrlén

Mandatfördelning i Smedjebackens kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970227642
227642
4190,2
347
19733301033
3301033
4991,6
418
19763291133
3291133
4990,9
409
1979330934
330934
4991,1
3514
1982232825
232825
4991,2
3415
1985329746
329746
4989,4
3415
19883293734
3293734
4984,3
3118
199122036316
2203636
4183,6
2417
19942234525
2234525
4185,3
2219
199851845117
518457
4179,86
2615
200231734215
3173425
3576,17
2213
200622114115
22145
3579,16
2114
201012221315
22235
3582,56
1916
201421533516
2153356
3585,09
2114
201821715415
217545
3585,82
1916
20221201625
20625
3584,03
1718
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Vanbo herrgård

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Ovako och Morgårdshammar AB är stora arbetsgivarna i kommunen.


Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Som en del av Ekomuseum Bergslagen har man tagit tillvara den gamla brukskulturens spår inom kommunen, bland dem:


Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Välkommen ombord" ska sälja Gävle, Dagens Nyheter, 27 augusti 2008, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Ludvika tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ ”SFS 2014:1543 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2014/1500-1599/d_2253039-sfs-2014_1543-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023. 
  9. ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 26 september 2022. 
  10. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]