Spenat – Wikipedia

Spenat
Blommande spenat
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningNejlikordningen
Caryophyllales
FamiljAmarantväxter
Amaranthaceae
SläkteSpinacia
ArtSpenat
S. oleracea
Vetenskapligt namn
§ Spinacia oleracea
AuktorLinné
Spenat
Spenat

Spenat (Spinacia oleracea) är en växt som odlas för sina ätbara blads skull. Odling av spenat började i Persien. Bladen är 3–30 centimeter långa och 1–15 centimeter breda, med större blad längre ner på stammen och mindre uppåt, där blommorna återfinns. Blommorna, som är ljust gulgröna och tre–fyra millimeter i diameter, mognar till ett torrt fruktkluster med många frön.

Innehåll[redigera | redigera wikitext]

Spenatodling

Spenat sägs ofta vara rikt på järn, vilket är en sanning med modifikation. Visserligen innehåller spenat 2 milligram järn per 100 gram, jämfört med 0,66 milligram för broccoli och 0,34 milligram för grön paprika[1], men spenat innehåller även oxalater som gör det svårare för kroppen att ta upp järnet. Dessutom behöver man äta ungefär 650 g spenat för att få i sig hela sitt rekommenderade dagliga intag av järn[2], vilket är en väldigt stor mängd spenat. För att få i sig så mycket järn som möjligt från spenaten bör man samtidigt äta någonting C-vitaminrikt, då C-vitamin hjälper kroppen att ta upp järn[3]. Spenat innehåller gott om A-vitamin, E-vitamin och ett antal viktiga antioxidanter, exempelvis karotenoiden lutein.

En vittspridd faktoid säger att ett felplacerat decimalkomma i en publikation 1870, om näringsinnehållet i föda, gjorde att spenatens innehåll av järn i mer än sextio år uppfattades som tio gånger högre än det verkliga värdet. Belägg för detta har inte gått att återfinna.[4] Det ursprung till anekdoten som går att spåra är en artikel i BMJ från 1981[5], som dock saknar referenser till den ursprungliga forskningen.

Det är spenat som ger styrka till den tecknade figuren Karl-Alfred. Spenaten valdes av tecknaren E.C. Segar på grund av sitt höga vitamininnehåll.[4]

Alternativ[redigera | redigera wikitext]

För hobbyodlaren är mangold ett mer lättodlat alternativ till spenat. En vild släkting till spenat och mangold – och med samma värde som livsmedel – är svinmålla. Många andra växter, som inte är nära släkt med spenaten men har liknande användningsområde kallas också spenat, som spenatskräppa, rankspenat och malabarspenat.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas (2011-06-21) Arkiverad 11 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ ”Nutrients for 650 g Spinach, raw”. https://nutritioncalculator.net/compare?food=168462+1+650. Läst 26 mars 2020. 
  3. ^ Pettersson, Björn (2000): "Vegansk näringslära på vetenskaplig grund", andra upplagan, Hälsa Böcker Energica Förlag, s. 67, ISBN 91-85506-79-6
  4. ^ [a b] Sutton, M. (2010) Spinach Iron and Popeye: Ironic lessons from biochemistry and history on the importance of healthy eating, healthy scepticism and adequate citation Arkiverad 1 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine.. Internet Journal of Criminology
  5. ^ Hamblin, T.J.(1981) Fake! British Medical Journal Vol. 283.19-26 December. pp.1671-1674

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • Spinach – växtens näringsinnehåll och historia (engelska)
  • Spenat på livsmedelsdatabasen Fineli