Sveriges riksdags talman

Riksdagens talman
Lilla riksvapnet utan sköld.svg
Riksdagens heraldiska vapen
Andreas Norlén in 2019.jpg
Nuvarande
Andreas Norlén
sedan 24 september 2018
Sveriges riksdag
TitelHerr talman
ResidensInget officiellt residens
SäteRiksdagshuset
Utses avSveriges riksdag
UnderställdRegeringsformen
Riksdagsordningen
MandatperiodVäljs för en valperiod (upp till fyra år)
Inrättat1617
1974 (enkammarriksdagen)
StällföreträdareRiksdagens vice talmän
Ålderspresidenten
Lön180 000 SEK/månad[1][2]
1 januari 2021 – 30 juni 2021
Webbplatswww.riksdagen.se
Sveriges statsskick
Sveriges riksvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Grundlagarna
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Successionsordningen
Ceremoniell makt
Konungen
Verkställande makt
Regeringen
Statsministern
Statsråden
Regeringskansliet
Förvaltningsmyndigheterna
Lagstiftande makt
Riksdagen
Riksdagsordningen
Riksdagens talman
Riksdagens utskott
Riksbanken
Riksrevisionen
Dömande makt
Domstolsväsen
Högsta domstolen
Högsta förvaltningsdomstolen
Administrativ indelning
Staten
Län · Regioner
Kommuner
Övrigt
Europakonventionen
Europeiska unionen
Förenta nationerna
Post- och Inrikes Tidningar
Svensk författningssamling
Sverigeportalen
Talmannen Andreas Norlén överlämnar förordnandet för den nya statsministern Magdalena Andersson den 24 november 2021.

Riksdagens talman är Sveriges riksdags främste representant och leder riksdagens arbete. Talmansämbetet är det högsta ämbete som en person kan väljas till i Sverige. Talmannen är i rang efter statschefen (konungen) men före statsministern, och kan inte avsättas genom riksdagsbeslut under tiden fram till nästa riksdagsval.[3] Nuvarande talman är Andreas Norlén, som tillträdde efter riksdagsvalet 2018.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Sverige har en lång tradition av talmän som går tillbaka till ståndsriksdagens tid. I 1617 års riksdagsordning stadgas att ärkebiskopen i Uppsala ska vara ordförande för de ofrälse stånden när stånden var samlade i rikssalen. Enligt 1626 års riddarhusordning utsågs talmännen av kungen, men titeln "talman" förekom inte. Adelns ordförande var lantmarskalken, prästerskapets var ärkebiskopen, borgerskapets var justitieborgmästaren i Stockholm och bondeståndet representerades av "edsvurne skrivare". Av bondeståndets skrivare var Gudmund Jonsson i Bjärke den förste som använde titeln "talman" när han skrev under 1689 års riksdagsbeslut. Det var först i 1723 års riksdagsordning som talmansposten blev grundlagsstadgad. Samtidigt förlorade kungen rätten att utse talmän. De valdes i stället av ledamöterna i respektive stånd.

I och med 1772 års regeringsform upphävdes 1723 års riksdagsordning och kungen fick åter rätt att utse ständernas talmän, en ordning som bekräftades av 1810 års riksdagsordning och som fortsatte att gälla även efter representationsreformen och införandet av 1866 års riksdagsordning[4].

Dagens regler för talmannen kommer från 1974 års regeringsform där talmannen tog över flera av de uppdrag som tidigare åvilade statschefen, och hans arbete förtydligas även i 1974 års riksdagsordning samt i den senaste Riksdagsordningen från 2014.

Val av talman[redigera | redigera wikitext]

Valet av talman sker sedan riksdagen har samlats efter ett riksdagsval. Det finns en parlamentarisk tradition som gör gällande att det största partiet efter val utser talmannen. Kravet är emellertid att den som väljs till talman måste sitta i riksdagen. Det vanliga är att talmannen kommer från något av regeringspartierna, men under den borgerliga regeringsperioden åren 1976–1982 var det ändå socialdemokrater som valdes till talmän, eftersom statsminister Thorbjörn Fälldin (centerpartist) år 1976 inte ville peta den sittande, uppskattade talmannen Henry Allard (socialdemokrat) och 1979 var det några anonyma borgerliga riksdagsmän som valde att inte rösta på den borgerliga kandidaten Allan Hernelius (moderat), och därför blev Ingemund Bengtsson (socialdemokrat) i stället vald. Därför dröjde det till 1991 innan enkammarriksdagen fick sin första borgerliga talman då moderaten Ingegerd Troedsson valdes. Ett ytterligare undantag är den nuvarande talmannen sedan 2018, Andreas Norlén, som är invald för Moderaterna trots att Moderaterna sitter i opposition under mandatperioden 2018-2022. Detta beror på att regeringsbildningen efter valet 2018 inte hade avklarats innan valet till talman skedde och att två av partierna som stödde Norlén (Centerpartiet och Liberalerna) bytte sida från att stödja den borgerliga statsministerkandidaten Ulf Kristersson till den socialdemokratiska Stefan Löfven mellan det att valet till talman hölls och det att förhandlingarna angående regeringsbildningen var avklarad. I övrigt har talmannen valts från det största partiet i den grupp av partier som har riksdagsmajoriteten sedan 1973.[5]

Förutom talman väljer riksdagen inom sig även tre vice talmän som av sedvänja tillfaller de tre största partierna i riksdagen som talmannen inte tillhör.

Fram till dess att riksdagen har utsett en talman leds riksdagens arbete av dess ålderspresident, vilket är den riksdagsledamot som har flest tjänstgöringsår.

Talmannens uppgifter[redigera | redigera wikitext]

Talmannen har i huvudsak tre uppgifter:

  1. att föreslå riksdagen ny statsminister,
  2. att leda riksdagens (särskilt kammarens) arbete
  3. att representera Sveriges riksdag.

Uppdraget som talman är opolitiskt. Det innebär att talmannen inte deltar i det partipolitiska arbetet och inte heller röstar. Talmannen får en ersättare som går in i riksdagen i talmannens ställe som ledamot.

Talmansämbetet är den högsta post en person kan väljas till i Sverige. I rang kommer talmannen efter statschefen, alltså efter kungen, men före statsministern. Talmannens arvode är i lag likställt statsministerns arvode som fastställs av statsrådsarvodesnämnden, till skillnad från riksdagsledamöternas arvode som fastställs av riksdagens arvodesnämnd.

Talmannens roll i regeringsbildandet[redigera | redigera wikitext]

Talmannen har efter 1974 års regeringsform övertagit statschefens roll i regeringsbildandet. Det är en uppgift som i de flesta andra länder åvilar statschefen. Efter ett allmänt val, om regeringen avgår, är det talmannens uppgift att inleda samtal med partiledarna för samtliga partier i riksdagen. Målet med samtalen är att undersöka om det finns möjlighet att bilda någon regering som har stöd av majoriteten av riksdagens ledamöter. Därefter föreslår talmannen en ny statsminister till riksdagen. Om riksdagen väljer att bifalla talmannens förslag är det talmannen som förordnar statsministern. Om riksdagen inte stödjer talmannens förslag kan talmannen lägga fram ytterligare tre förslag. Om också dessa förslag avslås upplöses riksdagen och därefter ska ett extra val till riksdagen hållas inom tre månader.

Talmannens ledande roll i riksdagsarbetet[redigera | redigera wikitext]

Talmannens huvudsakliga arbete är att tillsammans med de vice talmännen leda riksdagens arbete och leda sammanträdena i kammaren. Talmannen är ordförande i talmanspresidiet och riksdagsstyrelsen som planerar det övergripande arbetet i kammaren och riksdagen i övrigt. Talmannen är även ledamot i Utrikesnämnden och ordförande i ordförandekonferensen (där han överlägger med utskottsordförandena och EU-nämndens ordförande om gemensamma frågor).

Talmannens representationsuppdrag[redigera | redigera wikitext]

Talmannen har en viktig uppgift i att representera Sveriges riksdag vid internationella statsbesök samt även vid andra besök av officiell karaktär. Talmannen har Villa Bonnier till förfogande som representationsvilla.

Talmannen träder även in som tillförordnad statschef, kallad tillfällig riksföreståndare, ifall denne inte kan fullgöra sina plikter. Även för det fall att kungaätten, alltså Huset Bernadotte, dör ut så skall riksdagen utse en tillfällig riksföreståndare. Om det därefter skall utses ett nytt kungahus eller om statsskicket skall ordnas på annat sätt är inte fastlagt i regeringsformen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]