French
DeutschSynthesizer – Wikipedia
En synthesizer (från grekiska "syn" och "thesis", en sammanslagning av ljudpåverkande moduler[1]), vardagligen synt eller synth, är ett elektroniskt musikinstrument som via analog eller digital ljudsyntes förmår skapa ett näst intill oändligt antal olika ljud. Ofta används synthesizern för att härma akustiska instrument eller andra redan existerande ljud men den ger även möjlighet till att skapa helt nya. Synthesizern är ofta det dominerande musikinstrumentet vid skapandet av olika typer av elektronisk musik.
Syntens uppbyggnad[redigera | redigera wikitext]
Den ljudalstrande delen[redigera | redigera wikitext]
Den ljudalstrande delen i en synthesizer består av en eller flera oscillatorer som skapar en mer eller mindre komplex signal och ett nät av funktioner som påverkar signalen. Nätet kan bestå av bland annat filter, förstärkare och ringmodulatorer som i sin tur kan styras av konturgeneratorer, långsamtsvängande oscillatorer eller användaren.
Den styrande delen[redigera | redigera wikitext]
Utöver den ljudalstrande delen finns oftast en manuell anordning för att spela instrumentet. Denna anordning är traditionellt en klaviatur men synthesizern kan även styras via andra typer av mekaniska anordningar som slagytor, styrhjul, joysticks och tryckkänsliga ytor. Det finns också syntar avsedda som övningsinstrument eller ljudvariationsmedel för musiker som spelar något i en lång rad andra instrument; synten är då speltekniskt utformad som förlageinstrumentet och man talar om trumsynt, saxsynt, gitarrsynt och så vidare.
Dessutom förekommer, särskilt på äldre instrument, ett stort antal reglage för att ställa ljudsyntesens olika parametrar men också för att ändra själva kopplingen mellan instrumentets olika ljudalstrande delar.
Möjlighet att påverka ett stort antal parametrar, antingen i realtid eller via lagrade program, kan sägas vara den huvudsakliga skillnaden mellan en synthesizer och keyboards, elorglar och elpianon, som bara har ett antal färdiga ljud med få reglerbara parametrar.
Ett populärt sätt att koppla ihop och styra synthesizers är via MIDI som är ett digitalt gränssnitt utvecklat för just musikaliska tillämpningar. Ett annat och äldre sätt är via CV/Gate som är en typ av styrspänningssignal.
En synthesizer med endast elektroniskt gränssnitt, och alltså utan klaviatur eller annan inmatningsenhet, brukar kallas synthesizermodul.
Synthesiser[redigera | redigera wikitext]
Synthesiser är den brittiska stavningen som inte fått något större fäste utanför Storbritannien. Företag som Oxford Synthesiser Company och Electronic Dream Plant använde uteslutande denna stavning.
Typer[redigera | redigera wikitext]
Analogsynt[redigera | redigera wikitext]
Dessa byggs med främst diskreta analoga komponenter som resistorer, kondensatorer, transistorer, dioder, och integrerade operationsförstärkare. Även digitala integrerade kretsar och mikroprocessorer kan användas för att kontrollera sådant som tangenter, reglage, teckenfönster, och elektroniska gränssnitt. Är digitala kretsar däremot inblandade i själva ljudgenereringen är det inte längre en analog synthesizer. Exempel på analoga synthesizers är Moog Music Mini Moog och PAiA FatMan.
Ljudkällan är en eller flera oscillatorer som sen modifieras med modulatorer och filter. Tonhöjden kontrolleras via CV (control voltage).
Idag är synthesizers som bygger på digital teknik men försöker emulera analoga syntars egenskaper allt mer vanliga. Tillverkarna försöker ofta marknadsföra dessa som analoga men en mer korrekt benämning är analogemulerande, eller virtuellt analoga synthesizers. Dessa så kallade VA synthesizers har funnits sedan början av 1990-talet och blir ständigt bättre och bättre, men musiker kan ofta fortfarande höra och känna skillnaden mellan äkta och virtuella analogsynthar.
Hybridsynt[redigera | redigera wikitext]
Är en blandning av analogsynthesizer och digitalsynthesizer i vilken vågformerna oftast skapas av en DCO medan filter och förstärkare etc är analoga. Exempel på sådana är Korg Poly-800 och Oxford Synthesiser Company OSCar.
Digitalsynt[redigera | redigera wikitext]
Använder sig av mikroprocessorer för all ljudalstring och manipulering av detsamma. Exempel på sådan är Yamaha DX7 och Casio CZ-1. En underklass till dessa är virtuellt analoga, sk. VA-synthesizers, som simulerar en analog synthesizer i den digitala domänen som till exempel Clavias Nord Lead.
Mjukvarusynt[redigera | redigera wikitext]
Ett virtuellt instrument eller så kallade mjukvarusynthesizer är en synthesizer som består av ett datorprogram som kör antingen i en persondator eller i en dedikerad hårdvara. Exempel på sådana är Propellerheads Reason och Native Instruments Pro-53.
Modularsyntar[redigera | redigera wikitext]
Ett specialfall av i första hand analogsynt är en modularsynt. En modularsynt eller modular är den ursprungliga formen av synthesizer där varje komponent består av en modul monterad i ett rack där signal- och kontrollvägarna skapas genom att så kallade patchkablar kopplas mellan de olika modulerna. Under åren har det funnits och finns flera olika system och standarder men de största har varit Moog och ARP. Det förekommer även hybrider, så kallade för-patchade syntar där signal- och kontrollvägarna är begränsade. Dessa förhandskopplingar bryts när man kopplar in patchkablar. Idag tillverkas och designas moduler av flera mindre företag i världen samt av ett stort antal entusiaster.
Viktiga syntkomponenter[redigera | redigera wikitext]
För ljudalstring:
- VCO/DCO är oscillatorer som används för att skapa grundljudet.
- VCF/DCF är filter som används för att förändra ljudets spektrum.
- VCA/DCA är förstärkare som används för att förändra ljudets amplitud.
- Konturgenerator är en styrspänningsskapare som varierar i tiden.
- LFO är en styrspänningsskapare som varierar i tiden med en återkommande cyklisk vågform, ofta med mycket lägre frekvens än VCO/DCO.
- Ringmodulator är en elektronisk krets som används för att multiplicera två signaler och som ger en metall-liknande klang.
För ljudkontroll:
- Pitchbend är en kontroll som används för att förändra tonhöjden på ljudet.
- Modulationshjul är en kontroll som ursprungligen användes för kontrollera LFOs inverkan på filter och förstärkare men som nu används till att styra diverse olika parametrar hos ljudsyntesen.
- Klaviatur är en rad av tangentliknande plattor eller knappar som används för att kontrollera tonhöjden på ljudet efter en given skala.
Berömda synttillverkare[redigera | redigera wikitext]
- Moog Music
- Fairlight
- Yamaha
- Roland
- Korg
- Clavia
- E-mu Systems
- Casio
- EDP - Electronic Dream Plant
- OSC - Oxford Synthesiser Company
- Buchla Synthesizers (nu Buchla & Associates)
- EMS - Electronic Music Studios
- Oberheim
- ARP Instruments
- Sequential Circuits
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Ljudsyntes
- Elektronisk musik
- Syntmusik
- Syntpop
- Syntrock
- Keyboard
- Elorgel
- Sampler
- Trummaskin
- Blåssynthesizer
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ NämNt av Robert Moog i dokumentären "Moog" av Hans Fjellestad