Taifa – Wikipedia

En taifa var i det muslimska Spanien, al-Andalus, en självständig, stadsstat med omkringliggande landsbygd. De uppträdde under tre perioder av splittring av det moriska al-Andalus: den första taifaperioden 1031-1106, den andra 1145-1172, och den tredje 1232-1492. Taifastaterna var i praktiken självständiga småstater, men dess monarker utropade sig inte till kungar utan kallade sig emirer eller andra lägre titlar, för att bibehålla illusionen av att vara formellt underställda islams kalif.

Efter att det umayyadiska kalifatet i Córdoba fallit 1031 uppstod ett antal sådana muslimska emirat eller små kungadömen. Dessa blev senare samma sekel inkorporerade i almoravidernas rike. När almoraviderna störtades av almohaderna på 1100-talet uppstod en andra taifa-period innan dessa inkorporerades i Almohadernas rike. När Almohaderna föll på 1200-talet kom en tredje taifa-epok, som varade fram till att taifa-rikena erövrades av de kristna kungarikena på 1400-talet. ^[1]

Vid två tillfällen tillkallade dessa taifa-kungadömena nordafrikanska krigare till hjälp mot de kristna kungarna. Först almoraviderna efter Toledos fall 1085 och sedan almohaderna efter Lissabons fall 1147. Istället för att skydda taifa-kungadömena erövrade morerna dem och grundade sina egna imperier. När almoravidernas makt minskade i mitten av 1100-talet uppstod på nytt en period då taifa-kungadömen styrde det muslimska Spanien.

Under sina två blomstringsperioder konkurrerade taifa-kungarna med varandra både med militära medel och genom att skänka glans åt sina hov genom att anlita de främsta poeterna och konstnärerna.

Muslimerna i Spanien uppgick bara till omkring 5 % av befolkningen vilket gjorde taifa-rikena militärt svaga. De besegrades ofta av de kristna kungarikena i norr som, då de ofta saknade de militära medlen som behövdes för att kontrollera de muslimska städerna, utkrävde en årlig tribut, den så kallade parias. Taifa-rikena anlitade ofta kristna legosoldater, även kristna ledare som El Cid Campeador, för att bekämpa sina grannar.

Taifa-stater[redigera | redigera wikitext]

De största taifa-staterna var:

• Emiratet av Granada som överlevde som vasallstat fram till 1492
• Taifa av Sevilla
• Taifa av Toledo som gick förlorat 1085
• Taifa av Zaragoza
• Batalyaws (Badajoz)
• Taifa av Denia

Som mest fanns tjugoen taifa-riken. Några av de övriga var:

• Taifa av Martula (Mertola)
• Taifa av Silves
• Taifa av Uhshunuba (Santa Mariya)
• Taifa av Beja

Källor[redigera | redigera wikitext]