Trelleborg – Wikipedia

Ej att förväxla med Teleborg.
Trelleborg
Tätort · Centralort
Trelleborgs gamla vattentorn och fontänen Sjöormen
Trelleborgs gamla vattentorn och fontänen Sjöormen
Land Sverige Sverige
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommun Trelleborgs kommun
Distrikt Trelleborgs distrikt,
Kyrkoköpinge distrikt,
Dalköpinge distrikt,
Gislövs distrikt,
Lilla Isie distrikt,
Västra Tommarps distrikt
Koordinater 55°22′20″N 13°10′52″Ö / 55.37222°N 13.18111°Ö / 55.37222; 13.18111
Area
 - tätort 1 622 hektar (2020)[3]
 - kommun 1 176,64 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 30 808 (2020)[3]
 - kommun 46 936 (2023)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 19 inv./hektar
 - kommun 40 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Trelleborg
Postnummer 231 XX
Riktnummer 0410
Tätortskod T3752[4]
Beb.områdeskod 1287TC110 (1960–)[5]
Geonames 2667402
Ortens läge i Skåne län
Ortens läge i Skåne län
Ortens läge i Skåne län
Wikimedia Commons: Trelleborg
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Trelleborg är centralort i Trelleborgs kommun. Tätorten hade 30 808 invånare år 2020.[6] Trelleborg är Sveriges sydligaste stad och ligger på Söderslätt i Skåne. Staden kallas även ofta för Palmstaden eller Lilla Miami, på grund av palmerna som pryder den sydvästra infarten.

Trelleborgen i Trelleborg

Historia[redigera | redigera wikitext]

Trelleborg nämns för första gången i skrift 1257 men redan under sen vikingatid anlades här en ringborg, en så kallad trelleborg (Vikingaborgen i Trelleborg), vilken har gett staden dess namn. Staden är, tillsammans med Lund, Helsingborg, (föregångaren till Kristianstad) och Åhus en av Skånes äldsta städer. På 1980-talet hittades resterna av denna ringborg som därefter delvis återuppbyggts.

Trelleborgs kyrka, S:t Nicolai kyrka, började byggas under första hälften av 1200-talet. Kyrkan ligger strax öster om den vikingatida ringborgen. 1881–1883 byggdes kyrkan om kraftigt under ledning av arkitekten Helgo Zettervall. Ett franciskanerkloster grundades i staden antingen 1247 eller 1267. Båda uppgifterna stammar från 1500-talet men året 1247 bör vara det rätta.[7] Franciskanerklostret låg nära Trelleborgs medeltida torg ”Gamla torg”, men i dag finns endast en del av klostermurarna bevarade.

1260 förde den danska prinsessan Sophia med sig Trelleborg som hemgift då hon gifte sig med den svenske kungen Valdemar Birgersson. Detta innebar att Trelleborgs borgare skulle betala skatter och avgifter till Sophia och Valdemar.

Under medeltiden var sillfisket den betydande näringen och handeln med sill sköttes genom Hansans försorg. Trots att handeln med sill så småningom minskade fortsatte Trelleborg att vara en stad med betydande handel och hantverk. När Malmös borgare skrämdes av handelskonkurrensen från Trelleborg klagade de hos den danske kung Christian IV. Detta fick till följd att Trelleborg förlorade sina stadsprivilegier 1619 och därmed rätten att bedriva handel och hantverk i staden vilket ledde till att Trelleborgs betydelse minskade. Trelleborg fortsatte dock som "illegal" stad och till och med köpmän från de "legala" städerna Skanör och Falsterbo fortsatte att bedriva handel på marknader i Trelleborg. Skatteindrivningen skedde också i denna period som om Trelleborg hade varit stad men betalades till konungen som om Trelleborg hade varit den by den formellt var.

1749 besökte Carl von Linné Trelleborg under sin skånska resa. Linné konstaterade att ”Trälleborg var en lång, smal by med en stor gata, låg utsträckt efter södra havssidan av Skåne land. Trälleborg har tillförne varit stad och på allt sätt även ännu hade skapnad av stad, uti vilken ett stort antal av hantverkare bodde…”

Kring sekelskiftet 1900 utvecklades stadens sjöfartsnäring. 1897 öppnade reguljär färjetrafik mellan Trelleborg och Sassnitz med post- och passagerartrafik och 1909 startade den första tågfärjetrafiken till Tyskland.

1875 öppnade den första järnvägen till Lund och den nuvarande Kontinentalbanan invigdes 1899. Däremellan hade Malmö–Trelleborgs Järnväg över Vellinge och Trelleborg–Rydsgårds Järnväg öppnats, 1884 resp. 1886. Fram till december 2015 var de enda persontågen som trafikerade staden den tyska tåglinjen Malmö–Trelleborg–(via tåg och bilfärja)–Sassnitz–Berlin, som avgår en gång varje kväll. Sedan 13 december 2015 trafikeras Trelleborg av regionaltågen Pågatågen. Linjen följer Citytunneln in till Malmö Centralstation. Då hade linjen, sedan Citytunnelns öppnande, stått överst på listan av nya järnvägslinjer i Skåne.

Kring sekelskiftet 1900 utvecklades också Trelleborgs industrinäring och flera företag startades med Johan Kock som den drivande kraften. Bland dessa fanns Trelleborgs Gummifabriks AB, i dag Trelleborg AB, som grundades 1905. Johan Kock grundade också bryggeri och glasbruk samt drev en brädgård, Kocks, och spannmålshandel. Också Akzo Nobel och möbeltillverkaren Dux har sitt ursprung i industrier startade av Johan Kock.

Rådhuset

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Trelleborg var kyrkby i Trelleborgs socken och hade fått köpingsrättigheter den 25 oktober 1844.[8] Efter kommunreformen 1862 ingick orten i Trelleborgs landskommun men utbröts därur den 1 juni 1867 när stadskommunen Trelleborgs stad bildades.[9] 1908 införlivades Trelleborgs socken/landskommun och 1967 skedde ytterligare utökningar. 1971 ombildades staden till Trelleborgs kommun med Trelleborg som centralort.[10]

I kyrkligt hänseende hörde orten före 1908 till Trelleborgs stadsförsamling (från 1867) och Trelleborgs landsförsamling. Dessa slogs 1908 samman och bildade Trelleborgs församling.[11]

Orten ingick före 1867 i Skytts härads tingslag, därefter till 1964 i domkretsen för Trelleborgs rådhusrätt och därefter till 1971 i Oxie och Skytts häraders tingslag. Från 1971 till 2005 ingick Trelleborg i Trelleborgs domsaga och orten ingår sedan 2005 i Ystads domsaga.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Trelleborg 1870–2020[12][13][14][15]
ÅrFolkmängdAreal (ha)
1870
  
1 993
1880
  
2 307
1890
  
2 360
1900
  
7 253[N 1]
1910
  
9 909
1920
  
11 385
1930
  
13 024
1940
  
14 550
1950
  
17 428
1960
  
19 066
1970
  
24 096[N 2]
1980
  
22 221
1990
  
22 853981
2000
  
24 8501 075
2010
  
28 2901 366[N 3]
2015
  
29 3161 550[N 4]
2020
  
30 8081 622
Anm:
  1. ^ Stad med förstäder 1900
  2. ^ Sammanvuxen med tätorten Kapellvången 1970
  3. ^ Sammanvuxen med tätorten Gislövs läge och Simremarken 2010
  4. ^ Sammanvuxen med småorten Böste läge 2015

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Gula huset i Trelleborg. Äldsta huset i staden.

Trelleborgs medeltida stadsplan är till stor del orörd, men staden har förlorat en betydande del av sin äldre bebyggelse. Trelleborgs äldsta delar finns kring Gamla torg.

Trelleborgs gamla vattentorn från 1911 ligger vid Stortorget.[16]

Östervångsparken är stadens största park.

Trelleborgs stadspark invigdes år 1896, och är byggd kring två dammar, Svandammarna, som skapades genom att delar av Hesekilleån fördjupades och breddades. Ett system av promenadstråk i engelsk stil vindlar sig runt dammarna och planteringarna.

Axel Ebbes konsthall visar konstnären Axel Ebbes verk. Ebbes fontän ”Sjöormen” från 1935 pryder också Stortorget.

Det finns två kyrkogårdar i staden: Västra kyrkogården och Norra kyrkogården. På den sista finns det Invalidmonumentet.

Trelleborgs stadsdelar

Trelleborgs stadsdelar är, från väst till öst, Väster Jär, Sjövik, Prästahejdan, Hallabacken, Flaningen, Flinthög, Kattebäck, Vannhög, Friheden, Änghög, Högalid, Knäckekärr, Granlunda, Akka, Malörten, Österlid, Öster Jär, Pilevall, Fagerängen, Östra Stranden samt Åhus.[17]

Fagerängen är en stadsdel i östra Trelleborg. Området byggdes runt 1971-1975 av Trelleborgshem[18]. Fagerängen består av drygt 365 lägenheter. Byggnaderna består av 2 våningar med 3 lägenheter på varje våning. Förutom bostadshusen så finns det 1 vårdcentral med apotek och 1 fritidsgård som heter Backafalls Fritidsgård.

Ginkgo-allén utefter Nygatan.

Sedan 1984 har palmer prytt infarten västerifrån till Trelleborg. Det var Jarl Svensson och Alf Näslund som först importerade palmer till Trelleborg, de startade med 24 stycken spanska palmer. Dessa står inte utomhus året runt, men kan beskådas längs gator och torg från början av juni tills första frosten slår till i oktober. Dessa palmer har gjort att orten fått smeknamnet "Palmernas stad".[19]

Trelleborgs centralstation, före nyinvigningen i december 2015.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Väg och järnväg[redigera | redigera wikitext]

Europaväg 6/22 till Öresundsbron och Malmö är motorväg hela vägen från Malmö till Trelleborg

Riksväg 9 går längs sydkusten mot Ystad och länsväg 108 rakt norrut mot Lund via Svedala och Staffanstorp.

Kontinentalbanan eller Trelleborgsbanan används sedan december 2015 åter för regional persontrafik med Pågatåg, mellan Malmö C och Trelleborg. Banan har sedan tidigare använts för godstrafik samt för säsongsbunden persontrafik till Berlin (Berlin Night Express).

Före detta hamnmagasin

Hamn[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Trelleborgs hamn

Trelleborgs hamn har flera färjeförbindelser.

Busstrafik[redigera | redigera wikitext]

Busstrafik i Trelleborg består av 3 stadsbusslinjer och 9 busslinjer till omgivande kommuner.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Trelleborgs Hamn AB med färjeläget kontinentbron är en viktig arbetsgivare. Industriföretag är Trelleborg AB och Akzo Nobel Inks AB. I staden finns även Valengallerian, Trelleborgs lasarett och Söderslättsgymnasiet.

Bankväsende[redigera | redigera wikitext]

Skytts härads sparbank grundades 1848 och fick sällskap av Trelleborgs stads sparbank som grundades 1868. När Klörup-Sparbanken 1917 flyttade sitt huvudkontor blev Trelleborg av få städer i Sverige som hade tre sparbanker. Bankerna slogs sedermera ihop för att bilda Söderslätts sparbank 1965, som med tiden uppgick i Swedbank. Trelleborg hade även en egen jordbrukskassa, Trelleborgs jordbrukskassa, sedermera Föreningsbanken som uppgick i Swedbank. I april 2007 etablerade sig Sparbanken Finn i Trelleborg.[20] Även denna verksamhet fördes över till Swedbank 2015.

Skånes enskilda bank etablerade sig i Trelleborg på 1860-talet.[21] Skånska Handelsbanken öppnade ett kontor den 15 juni 1896.[22] Båda dessa uppgick med tiden i Skandinaviska banken.

Stockholms privatbank etablerade ett kontor i Trelleborg under 1917.[23] Denna banks Skånekontor övertogs av Köpmannabanken, som i sin tur likviderades 1921, varvid några av bankens Skånekontor övertogs av Skånska banken.[24] Även Industribanken etablerade sig i Trelleborg 1917.[25] Denna bank uppgick i Nordiska Handelsbanken som när den avvecklades 1925 överlät kontoret i Trelleborg till Skånska banken.[26] Dessutom hade det tillkommit ett kontor för Svenska lantmännens bank.[27] Detta kontor drevs vidare av Jordbrukarbanken.[28]

År 2023 hade de fyra storbankerna alltjämt kontor i Trelleborg.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Palmfestivalen, tidigare Mikaeli Marknad, är en marknad/festival som anordnas i Trelleborg varje år sedan 1976 under sista fredagen och lördagen i augusti. Festivalen drar ungefär 100 000 besökare ett år med bra väder.[29] Musiker från hela världen har spelat på Palmfestivalen, bland annat popgruppen Slade, hårdrocksbandet Nazareth och svenska Wilmer X.

Teatergruppen Trelleborgsrevyn och körerna Cum Pane (bildad 1958 under namnet TOF-kören) och Trelleborgs Kammarkör är från orten.

Listan över offentlig konst i Trelleborgs kommun.

Museer[redigera | redigera wikitext]

Axel Ebbes Konsthall

Borgquistska hattmuseet

Trelleborgs museum

Trelleborgs sjöfartsmuseum

Massmedia[redigera | redigera wikitext]

Stadens tidning är liberala Trelleborgs Allehanda. Den utkommer fem dagar per vecka och har en upplaga på 11 000. Den ingår tillsammans med Ystads Allehanda och Kristianstadsbladet i Skånemedia, som tillhör Gota Media Det finns även en Trelleborgsutgåva av Lokaltidningen Trelleborg, som är gratis och utkommer två gånger i månaden.

Trelleborgs bibliotek består av huvudbiblioteket samt två filialer och en bokbuss. Huvudbiblioteket ligger vid torget i Trelleborgs stadskärna, och har funnits där sedan 1984.

Sport och sportanläggningar[redigera | redigera wikitext]

Det finns massor  anläggningar sammanflätade i ett enda stort idrottsstråk i norra Trelleborg: Söderslättshallen, Östervångsstadion, Tennisstadion, Vångavallen, träningsplaner av grus och gräs och joggingstråk.[30] Det finns till och med en velodrom i staden, Sveriges enda utomhusvelodrom, som byggdes 1977.[31]

Idrottsklubbar[redigera | redigera wikitext]

Klimat[redigera | redigera wikitext]

I Trelleborg är klimatet varmt och tempererat och den årliga medeltemperaturen är 8.1 °C (årliga högsta och lägsta medeltemperaturen: 11.2 °C respektive 5.1 °C). Staden har en betydande mängd nederbörd under året (årligt medelvärden: 593 mm), även för den torraste månad. Detta klimat anses vara Cfb enligt Köppen-Geiger klimatklassificering.[33]

Uppmätta normala temperaturer och -nederbörd i Trelleborg:

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Medeltemperatur 0,2 0,1 2,4 6,0 11,1 15,1 16,7 16,5 13,5 9,5 4,3 1,8
 Högsta medeltemp. 2,4 2,6 5,2 9,5 14,9 19,1 20,3 20,2 16,7 12,1 7,1 3,7
 Lägsta medeltemp. −1,9 −2,3 −0,3 2,6 7,3 11,3 13,2 12,9 10,3 7,0 1,6 0,0
 Nederbörd 49 32 39 35 40 48 62 63 57 57 56 55
temperaturer i °C • månadsnederbörd i mm • Källa: [33]


Kända profiler[redigera | redigera wikitext]

  • Andreas Isaksson, svenska fotbollslandslagets målvakt med över 100 landskamper. Född och uppvuxen i Smygehamn
  • Björn Kjellman, skådespelare, bodde i Trelleborg mellan åtta och sexton års ålder.
  • Alice Timander, tandläkare och underhållare, bodde i Trelleborg mellan två och tio års ålder.
  • Amanda Ooms, tillbringade delar av uppväxtåren i Södra Åby öster om Trelleborg.
  • Katrin Stjernfeldt Jammeh, Malmös första kvinnliga kommunstyrelseordförande. Uppvuxen i Trelleborg.
  • Olivia Nordgren, en av de första kvinnorna i Sveriges Riksdag. Belönad av Konungen med Illis Quorum i guld av tolfte storleken för sina sociala insatser. En av portalfigurerna för kampen mot fattigdomen på 1930-talet.
  • Johan Kock, industrialist under ett halvt sekel. Startade bland annat Trelleborgs Gummifabrik och föregångaren till nuvarande Akzo Nobel Inks, med världsrykte som tryckfärgsleverantör till sedlar världen över.
  • Jan Malmsjö, uppväxt på Nygatan 58, andra våningen, där hans föräldrar hade frisersalong. Pappan känd som Fritzi, medverkade i ett antal revyer i staden.
  • Rune Andersson, En av Sveriges största industriledare under senare tid var lokalt bosatt koncernchef för Trelleborg AB under 1980-talet*.
  • Joachim Bäckström, Tenor, operasångare på Malmö Opera. Studerat vid Operaakademin i Köpenhamn.
  • Patric Kjellberg, ishockeyspelare, numera polis.
  • Andreas Nilsson, handbollsspelare i svenska landslaget.
  • Nathalie Danielsson, influerare
  • Simon Lussetti, bloggare/Youtuber
  • Mr Cool, rappare och komiker.
  • Emma Hult, f. d. Riksdagsledamot för Miljöpartiet.
  • Mark Weinberg, före detta domare i Australiens högsta domstol

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 28 mars 2014.[källa från Wikidata]
  5. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ ”Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort”. Statistiska centralbyrån. 31 december 2020. https://scb.se/contentassets/2ae651f3169142a7a5812c0aaa4a6070/mi0810_2020a02_tatorter2020_bef_area.xlsx. Läst 19 maj 2022. 
  7. ^ ”Trelleborg i Fotevikens Museums databas”. Arkiverad från originalet den 17 mars 2007. https://web.archive.org/web/20070317202422/http://www.foteviken.se/skane/Art_lex/cities/old_cities/trelleborg.htm. Läst 28 november 2006. 
  8. ^ [1] Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö sida 92
  9. ^ SCB befallningshavandes femårsberättelser 1866-1870 Malmöhus län sida 1
  10. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  11. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  12. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån. Trelleborg, med Trelleborgs landskommun.
  13. ^ ”Trelleborgs befolkningsutveckling 1570-1610”. http://ortshistoria.se/stad/trelleborg/befolkning#2. Läst 15 oktober 2019. 
  14. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  15. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  16. ^ Årsbok. Trelleborg: Föreningen Gamla Trelleborg. 2012. sid. 5 - 9. Libris 4108707 
  17. ^ Trelleborgs kommun Arkiverad 8 januari 2010 hämtat från the Wayback Machine. - Stadsdelar i Trelleborg, läst 24 april 2010
  18. ^ ”Syster Jennys väg 2 - 52”. Trelleborgshem. Arkiverad från originalet den 28 november 2016. https://web.archive.org/web/20161128200637/http://www.trelleborgshem.se/index.php?page=33. Läst 28 november 2016. 
  19. ^ Sydsvenskan Arkiverad 20 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine. "Palmernas stad föreslås nu bli Blommornas stad"
  20. ^ Fyra finns på Finn, Trelleborgs Allehanda, 23 april 2007
  21. ^ BISOS Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 2. Åren 1861-1865. Malmöhus län.
  22. ^ Skånska Handelsbankens filial, Trelleborgs Allehanda, 16 juni 1896
  23. ^ Stockholms privatbank byter ånyo ägare, Svenska Dagbladet, 13 mars 1918
  24. ^ Skånska banken förlorar två kontor, Svenska Dagbladet, 13 december 1921
  25. ^ A.-B. Industribanken under år 1917, Svenska Dagbladet, 12 mars 1918
  26. ^ Ökat netto för Skånska banken, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, 25 januari 1926
  27. ^ Aktiebolaget Svenska lantmännens bank i Sveriges statskalender 1921
  28. ^ AB Jordbrukarbankens kontor den 30/11 1949, Utredning angående överflyttning av viss del av Riksbankens rörelse till en statlig affärsbank m.m., SOU 1950:6, s. 49-50
  29. ^ Thulin, Lars (24 augusti 2016). ”Palmfestivalen i siffror”. Trelleborgs Allehanda. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160825171936/http://www.trelleborgsallehanda.se/trelleborg/palmfestivalen-i-siffror/. Läst 23 januari 2020. 
  30. ^ Lindstedt, Tommy (27 maj 2003). ”Ett paradis för sportare”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2003-05-27/ett-paradis-for-sportare. Läst 17 oktober 2019. 
  31. ^ ”Trelleborgsvelodromen”. Trelleborgs kommun. https://www.trelleborg.se/sv/uppleva-gora/idrott-motion-och-friluftsliv/idrottsanlaggningar-och-hallar/trelleborgsvelodromen/. Läst 17 oktober 2019. 
  32. ^ Friskis & Svettis Läst 4 augusti 2016
  33. ^ [a b] ”Klimat: Trelleborg”. Climate-Data.org. https://sv.climate-data.org/europa/sverige/skane-laen/trelleborg-8801/. Läst 17 oktober 2019. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Jacobsson, Bengt; Skansjö, Sten (1982). Trelleborg. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 38. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 7618980. ISBN 91-7192-530-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]