Ulla Skoog – Wikipedia

Ulla Skoog
Ulla Skoog på Guldbaggegalan 2013.
Ulla Skoog
Guldbaggegalan 2013.
FöddUlla Marie Skoog
23 februari 1951 (73 år)
Sverige Partille församling i Göteborgs och Bohus län
Aktiva år1981–
Betydande roller
Johanna i Saltön
IMDb SFDb

Ulla Marie Skoog, född 23 februari 1951 i Partille församling i Göteborgs och Bohus län,[1][2] är en svensk skådespelerska, dramatiker, regissör och komiker.[3]

Ulla Skoog kom in på scenskolan i Stockholm 1979[4] och började sedan på Stockholms stadsteater 1981. Hon har även varit verksam vid Fria Proteatern. Hon debuterade som stå upp-komiker 1988. Sitt stora folkliga genombrott fick hon när hon medverkade i komediserien Lorry i SVT 1989–1990 samt 1995. Sedan dess har Skoog framträtt i många komiska sammanhang, bland annat i långfilmerna Yrrol och En på miljonen samt i serien Reuter & Skoog.

Sedan slutet av 1990-talet har hon ofta framträtt tillsammans med Tomas von Brömssen. Deras revyer Rent under och Fritt fall har blivit stora publikframgångar som turnerat landet runt. Hon är också verksam som regissör både på TV och på bland annat Stockholms stadsteater. På senare år har hon blivit mycket uppskattad med de egna föreställningarna Ulla Skoog m mus och Ulla Skoog & Trond Lindheim trallar vidare. Kompositören, arrangören och pianisten Trond Lindheim har hon samarbetat med sedan 2003. I TV-serien Saltön 2005–2017 spelade hon rollen som Johanna. Vid Guldbaggegalan 2013 vann Skoog priset för bästa kvinnliga biroll för sin gestaltning av Puste Segerstedt i Jan Troells Dom över död man.[5]

Hon var en tid sambo med musikern Ronny Carlsson (1951–2014) och gjorde även ett par skivinspelningar med honom.[6]

2015 var Skoog sommarpratare i Sveriges Radio P1. Sedan 2017 har hon varit programledare för byggnadsvårdsprogrammet Husesyn i samma radiokanal, och fram till 2024 har programmet producerats i ett 40-tal avsnitt.[7]

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Filmografi i urval

[redigera | redigera wikitext]
Ulla Skoog och Johan Renck (mitten) på Guldbaggegalan 2013.

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1982 Natasja Brott och straff (Преступление и наказание, Prestuplenije i nakazanije)
Fjodor Dostojevskij
Jan Håkanson Stockholms stadsteater
1986 Medverkande Livet på en pinne, kabaré
Lena Lagerqvist och Carsten Palmær
Johan Huldt Fria Proteatern
Gästspel på Mosebacke Etablissement[11]
1987 En flyende kvinna m. fl. Kurage och hennes barn (Mutter Courage und ihre Kinder)
Bertolt Brecht
Ragnar Lyth Stockholms stadsteater
1997 Golde Spelman på taket (Fiddler on the Roof)
Jerry Bock, Sheldon Harnick och Joseph Stein
Georg Malvius Stockholms stadsteater
2011 Rampfeber (Noises Off)
Michael Frayn
Christoffer Bendixen Halmstads Teater[12]
2012 Mrs Wilberforce Ladykillers
Graham Linehan
Lena Koppel Gunnebo slottsteater[13]
2013 Mrs Wilberforce Ladykillers
Graham Linehan
Lena Koppel Riksteatern[14]
2018 Lydia Ekdahl Fanny och Alexander
Ingmar Bergman
Eva Bergman Göteborgs stadsteater
  1. ^ Sveriges befolkning 1990: Skoog, Ulla Marie
  2. ^ Sveriges befolkning 2000: Skoog Larsson, Ulla Marie (1951-02-23) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
  3. ^ ”Ulla Skoog - SFdb”. http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=person&itemid=170571. Läst 13 juni 2021. 
  4. ^ Sundström, Ulla (8 januari 2017). ”Ulla Skoog lyssnar alltid på sin publik”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/ulla-skoog-lyssnar-alltid-pa-sin-publik.7723d093-d1b8-4e26-bfcb-889d26e50f15. Läst 19 september 2024. 
  5. ^ ”Guldbaggarna 2013”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/guldbaggarna-2013. Läst 21 januari 2013. 
  6. ^ Stig Åke Stålnacke (20 oktober 2014). ”Ronny Carlsson, minnesord”. Allehanda. Arkiverad från originalet den 8 december 2015. https://web.archive.org/web/20151208063749/http://www.allehanda.se/slakt-o-vanner/minnesord/ronny-carlsson-minnesord. 
  7. ^ Sveriges Radio (17 juli 2024). ”Husesyn med Ulla Skoog - alla avsnitt”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/husesyn. Läst 18 juli 2024. 
  8. ^ ”Karamelodiktstipendiet”. Arkiverad från originalet den 2 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110602021534/http://www.pygme.se/karamellodikt/karamelodikt.shtml. Läst 15 juni 2011. 
  9. ^ ”Ulla Skoog på SFDb”. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=170571&iv=BIOGRAPHY. Läst 7 juli 2016. 
  10. ^ Medaljförläningar 28 januari 2022, Kungl. hovstaterna. Läst 28 januari 2022.
  11. ^ Lars Linder (1 oktober 1986). ”Fria Pro: Tidsanda utan allvar”. Dagens Nyheter: s. 24. https://arkivet.dn.se/tidning/1986-10-01/266/24. Läst 11 maj 2024. 
  12. ^ ”Rampfeber på Halmstads teater”. SVT Halland. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/halland/rampfeber-pa-halmstads-teater. Läst 28 juni 2015. 
  13. ^ Rikard Loman (16 juli 2012). ”'Ladykillers' av Graham Linehan: Folkligt men flott. Finurlig filmklassiker i västkustsk tappning.”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/scenrecensioner/ladykillers-av-graham-linehan/. Läst 1 juli 2016. 
  14. ^ Riksteatern (9 januari 2013). ”Ulla Skoog och Claes Malmberg på Riksteaterturné med klassikern Ladykillers”. Pressmeddelande. Läst 1 juli 2016.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]