Välinge – Wikipedia

Ej att förväxla med Vellinge, Vällinge eller Välinge, Värmland.
Välinge
småort, kyrkby
Välinge kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommun Helsingborgs kommun
Distrikt Välinge distrikt
Koordinater 56°10′57″N 12°48′33″Ö / 56.18250°N 12.80917°Ö / 56.18250; 12.80917
Area 21 hektar (2020)[1]
Folkmängd 84 (2020)[1]
Befolkningstäthet 4 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 042
Småortskod S3861[2]
Beb.områdeskod 1283SB137 (1990–)[3]
Ortens läge i Skåne län
Ortens läge i Skåne län
Ortens läge i Skåne län
Wikimedia Commons: Välinge
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Välinge är en småort i Helsingborgs kommun och kyrkby i Välinge socken. Här finns Välinge kyrka som troligen härstammar från 1200-talet.

Den nuvarande bebyggelsen är till största delen koncentrerad kring Välingevägen och består till största delen av villor och gårdsbebyggelse. Kyrkan ligger i samhällets sydöstra hörn tillsammans med prästgård och klockareboställe. Längre norrut, längs Välingevägen, finns ett antal mindre industrier.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Orten Välinge, ibland även kallad Kyrkvälinge har kvar mycket av sin medeltida karaktär där präst- och klockaregården är belägna i kyrkans omedelbara närhet. Det ursprungliga landskapet dominerades förr nästan helt av skog, med består numera av fullåkersbygd med endast mindre inslag av skogsdungar vid slätten i närheten av Vege å.

Bland de förhistoriska lämningar man funnit i området finns ett antal järnåldershögar och några stenåldersboplatser. De äldsta lämningarna har funnits längre norrut, vid kustområdet kring Utvälinge. Ortnamnet är bildat av förledet vædhil, som betecknar ett vadställe, troligen över Hasslarpsån, ett biflöde till Vege å. Efterledet "-inge" är en inbyggarbeteckning och härstammar från järnåldern och folkvandringstiden.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Helsingborgs lokalhistoriska förening (2006). Helsingborgs stadslexikon. Helsingborg: Helsingborgs lokalhistoriska förening. ISBN 91-631-8878-3
  • "Goda livsmiljöer, Landsbygden" (2002). I Översiktsplan för Helsingborgs stad, ÖP 2002 (s. 92). Helsingborg: Helsingborgs stad.