Varuhus och köpcentrum i Stockholms län – Wikipedia

Varuhuset NK, Hamngatan invigdes 1915.
Varuhuset Åhlén & Holms, Götgatan invigdes 1915.

I Stockholms län finns idag ett stort utbud av varuhus, köpcentrum och liknande anläggningar för shopping och förströelse. Affärsidén att sälja ett stort utbud av varor och tjänster på ett och samma ställe och under samma tak med en central varuhusledning introducerades i Stockholm på 1800-talets slut när KM Lundbergs varuhus vid Stureplan öppnade sina portar 1898. De båda äldsta varuhusen i Stockholm som fortfarande existerar är NK vid Hamngatan och Åhléns SöderSödermalm som båda invigdes 1915.

Under efterkrigstiden uppstod ett antal förortscentrum kring Stockholm där arbete, bostad och centrum kombinerades till den så kallade ABC-staden. Till dem räknas bland annat Vällingby centrum och Farsta centrum. Sedan dess har Stockholms läns varuhus och köpcentrum genomgått många förvandlingar. Hela tiden dyker upp nya shoppingområden ofta långt utanför staden. Det kräver transport i egen bil, vilket har rönt viss kritik och krav på etableringsstopp för nya köpcentrum.[1] Handelns utredningsinstitut anser dock att Stockholm har plats för ännu fler köpcentrum på sikt.[2]

Stockholms för närvarande (2016) nyaste shoppingcentrum är Mall of Scandinavia som år 2015 invigdes i Solna.

Historiska handelsplatser[redigera | redigera wikitext]

Koggbron och några koggar nedanför Stadens våghus omkring 1510.

En tidig handelsplats i vad som nu är Stockholms län var Helgö under Folkvandringstid och Vendeltid. Likaså räknas BirkaBjörkö till en tidig och en av vikingatidens viktiga handelsplatser i svearnas rike mellan 700- och 900-talen.

Under medeltiden hade Stadsholmen (Gamla stan) två viktiga handelsplatser med sina respektive hamnar. Båda låg på Stadsholmens södra del. Mot väst fanns Kornhamn för sjötrafik till och från Mälaren. Mot öst fanns Koggbron, som var den internationella hamnen, där de stora koggarna lade till under Hansetiden. De varor som importerades till Stockholm utgjordes bland annat av salt, kryddor, olja, öl, vin, lergods, dyrbara tyger och kläder.[3]

Koggbrons betydelse som handelsplats övertogs på 1600-talet av Skeppsbron. 1634 blev Stockholm officiellt Sveriges huvudstad med en omfattande inflyttning av såväl vanliga medborgare som köpmän, politiker, ämbetsmän, militärer och en växande intellektuell elit. Samtidigt uppmuntrades bildandet av handelskompanier. Mer än två tredjedelar av Sveriges utrikeshandeln gick via Stockholm.[4]

Saluhallar, gallerior och varuhus[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Stockholms saluhallar
Den gamla Hötorgshallen 1953

Stockholms första saluhallar började uppföras i slutet av 1800-talet. Anledningen var insikten om att bakterier kunde utlösa sjukdomar och att nya hygieniska bestämmelser började införas. Stockholms äldsta saluhallar var Köttorgshallen vid Munkbron i Gamla stan (riven 1950) där kött och fläsk såldes och gamla Hötorgshallen vid HötorgetNorrmalm (riven 1954).

Stadens äldsta fortfarande existerande saluhall är Östermalmshallen (invigd 1888). Det fanns fler saluhallar som försvann med tiden, exempelvis Maria saluhall vid Hornsgatan (riven i slutet på 1920-talet). Ännu 1955 fanns en flytande fiskhall vid Kornhamnstorg.[5]

Idag finns tillsammans med nya Hötogshallen (invigd 1959) och Söderhallarna (invigd 1992) tre saluhallar i Stockholm.

Ett tidigt varuhus i Stockholm var KM Lundbergs varuhus vid Stureplan 3, ritat av arkitekt Erik Josephson. Det var då det invigdes 1898 Stockholms största detaljhandel. KM Lundbergs varuhus ombildades 1914 till Nordiska Kompaniet.

Stockholms första galleria var Brunkebergspassagen i Folckerska huset vid Brunkebergstorg från 1848. Lokalerna byggdes 1907-1907 om för Göteborgs Bank och huset revs 1969. En liknande passage är Birger Jarlspassagen, som skapades mellan 1894 och 1897 av arkitekt Ludvig Peterson och fortfarande finns kvar. Den eleganta inredningen med mörka, rikt dekorerade träpaneler och det indirekt belysta glastaket för tanken till Burlington Arcade in London. Den gamla Hötorgshallen invigdes 1884 och Östermalms saluhall 1888. Passager, saluhallar och gallerier hade sina förebilder i de orientaliska övertäckta basarerena och marknadsplatser.[6]

I Stockholm fanns under större delen av 1800-talet (1839-1904) just en basar. Det var butikslängan Norrbrobasaren längs Norrbros västra sida. Längan uppfördes 1838-39 och revs 1904 i samband med bygget för nya Riksdagshuset. Här flanerade "fint folk" och vid Albert Bonniers boklåda möttes konstnärer, vetenskapsmän, författare och skådespelare.[7]

Stockholms första varuhus av modernt snitt[8] som fortfarande existerar är Nordiska kompaniet (NK). Företaget grundades 1902 och den 22 september 1915 öppnades det stora varuhuset vid Hamngatan, på platsen för det gamla Sparreska palatset. Varuhusdirektören var Joseph Sachs, och arkitekt var Ferdinand Boberg. Som förebild tjänade liknande anläggningar i Europa, som Harrods i London, Galeries Lafayette i Paris och KaDeWe i Berlin.

Samma år lät Johan Petter Åhlén uppföra sitt första varuhus i staden under namnet Åhlén & Holms (idag Åhléns Söder) på södra Södermalm. Huset hade sju våningar och över tiotusen kvadratmeter våningsyta och uppfördes efter ritningar av arkitekt Edvard Bernhard.

Efterkrigstidens förortscentrum[redigera | redigera wikitext]

Vällingby centrum 1956.

Det första större utomhuscentrumet i Stockholmsregionen var Vällingby Centrum (idag Vällingby City). Anläggningen skulle tillsammans med förorten Vällingby fungera som en självständig så kallad ABC-stad med "arbetsplatser" och "bostäder" och där "c" stod just för "centrum". Centret invigdes den 14 november 1954 av Carl Albert Anderson och man ansåg då att det i praktiken inte fanns någon anledning för de boende att åka till centrala Stockholm för att arbeta och handla. Det var också så det fungerade under de första åren. Arkitekterna Backström och Reinius hade fått uppdraget att utforma det nya centrumet. Här tillämpade de idéer från USA med varierande volym- och fasadgestaltning i olika material.

I Vällingby Centrum tillhandahölls inte bara byggnader för köp av varor och tjänster utan även för kulturell konsumtion, som bibliotek, biograf, teater, ungdomslokaler och kyrka. Vällingby Centrum uppmärksammades internationellt och blev en förebild för många inhemska och utrikiska stadscentrumanläggningar. Som en direkt uppföljare, söder om Stockholm, kom Farsta Centrum (byggd 1956–1960), även det ritat av Backström och Reinius. Många förortscentrum planerades efter samma koncept och de placerades som ett pärlband längs Stockholms tunnelbanas nya linjer.

Stormarknader och inomhuscentrum[redigera | redigera wikitext]

Obs! Stormarknad, Vårby 1963.

År 1963 öppnade KF:s första stormarknad i Sverige, det var Obs! Stormarknad, Vårby, som låg med bra skyltläge intill den nybyggda motorvägen (numera Södertäljevägen - E4/E20). I stormarknaden fick kunderna själva plocka ihop dagligvaror och kapitalvaror och det förutsattes att kunden kom i egen bil, för det anordnades en stor parkeringsplats utanför varuhuset. Konceptet fick sedermera efterföljare runtom i Sverige.[6]

Under 1960-talet och fram till miljonprogrammets slut 1975 byggdes både utom- och inomhuscentrum parallellt runt om i Stockholms län. Efter 1975 avtog byggandet av utomhuscentrum, de flesta centrum som har byggts sedan dess har varit inomhuscentrum och gallerior. Från år 2000 och framåt har fler och fler köpcentrum renoverats och byggts ut, även en del nya centrum har byggts framför allt i redan befintliga lokaler. Runtom Stockholm uppstår moderna köpcentrum, som till exempel Barkarby handelsplats i norr och Kungens kurva i söder.

Stockholms för närvarande (2010) nyaste köpcentrum är Bromma Blocks som byggdes sedan år 2006 i Bromma flygplats gamla hangarer och vars senaste etapp invigdes i slutet av september 2010. När Bromma Blocks är fullt utbyggt skall det blir ett av Sveriges större köpcentrum med drygt 100 000 m² shoppingytor och cirka 150 butiker. Namnet "Bromma Blocks" skall anknyta till Paul Hedqvist som ritade ett flertal hangarer på området i en funktionalistisk, blockliknande arkitektur. Bromma Blocks är KF Fastigheters största satsning någonsin och den totala investeringen till september 2010 ligger på runt 2 miljarder kronor.[9]

Problem och kritik[redigera | redigera wikitext]

Ofta ligger shoppingcentrum långt utanför staden och kan bara nås med bil, vilket har rönt viss kritik och krav på etableringsstopp från miljöhåll.[10]

Att stora köpcentrum konkurrerar ut småbutiker är ett känt faktum men köpcentrum kan även konkurrera ut varandra, som till exempel Kungens kurva och Slagsta strand köpcentrum. Det senare fick stänga år 2010 eftersom Kungens kurvas utbyggnad lockade viktiga butiker dit. Det är således inte bara småbutiker som utkonkurreras av nya gallerior och köpcentrum. Köpcentrumen själva konkurrerar nuförtiden ut varandra.[11]

Historiska bilder[redigera | redigera wikitext]

Inomhuscentrum - varuhus, gallerior, saluhallar i urval[redigera | redigera wikitext]

I alfabetisk ordning.


Saluhallar[redigera | redigera wikitext]

Nutida bilder på inomhusanläggningar[redigera | redigera wikitext]

Utomhuscentrum - köpcentrum, förortscentrum i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Barkarby handelsplats - (började växa fram sedan slutet av 1990-talet)
  • Bredängs centrum - (typisk förortscentrum som invigdes 1965)
  • Botkyrka handel - (startade år 2007/2008 med Coop Forum och Hornbach)
  • Farsta Centrum - (invigdes 1960 som förortscentrum, byggdes om 1997-1999)[13]
  • Fruängens centrum - (uppfördes tillsammans med förorten Fruängen på 1950-talet)
  • Huddinge centrum - (byggdes i två omgångar på 1950- och 1980-talet)
  • Högdalens centrum - (invigdes 1959, ombyggd i slutet av 1990-talet och som sedan 2007 ägd av fastighetsbolaget Boultbee)
  • Kärrtorps centrum - (typisk förortscentrum med varuhus och biograf, invigdes 1952)
  • Lidingö centrum - (byggd i början av 1990-talet, invigd 1995. Planer finns år 2009 på att glasa in och bygga ut centret.)
  • Bromma Blocks - (invigdes 2006, nya byggnader öppnas kontinuerligt. Senaste invigningen av en ny byggnad var i september 2010)[14]
  • Kungens kurva - (invigd i samband med att Ikea öppnade sitt varuhus på platsen år 1965, utbyggd i etapper under årens lopp och räknas idag som Skandinaviens största köpcentrum)
  • Moraberg - (Området växte fram efter 2000-talet)
  • Sickla Köpkvarter - (Grunden för Sickla Köpkvarter lades i samband med invigningen av Sickla Galleria i september 2005, dock fanns det butiker på platsen långt innan dess.)
  • Skärholmens centrum - (invigdes 1968, som Stockholms största förortscentrum, byggdes om och inglasades i flera omgångar, heter idag SKHLM - Skärholmen Centrum)
  • Sollentuna Centrum
  • Trollbäckens Centrum (även kallat Alléplan) - (ombyggt år 2010)[15]
  • Vällingby City (invigd 1954 som Vällingby Centrum, byggdes om, återinvigdes och bytte 2008 namn till Vällingby City)
  • Åkersberga Centrum (invigdes 1976 och byggdes ut 2010)
  • Årsta centrum - (det stod klar 1953, biografen "Forum" invigdes den 19 oktober 1951)

Nutida bilder på utomhusanläggningar[redigera | redigera wikitext]

Planerade anläggningar[redigera | redigera wikitext]

Ej längre aktiva varuhus och köpcentrum i urval[redigera | redigera wikitext]

Nutida bilder på ej längre aktiva anläggningar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Klimatet och bilen – politik för bilism i ett hållbart samhälle Motion 2013/14:T526 av Stina Bergström m.fl. (MP) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/klimatet-och-bilen--politik-for-bilism-i-ett_H102T526/html. Läst 10 november 2019. 
  2. ^ Uppgift enligt Sveriges Radio och DN, 2010-09-23
  3. ^ Slussen. Arkeologisk utredning 2007, sida 19
  4. ^ Abrahamsson (2004), sida 47
  5. ^ Enligt Stockholmskällan Arkiverad 3 november 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ [a b] Friman (2008), sida 206
  7. ^ Dagens Nyheter om Norrbrobasaren, 2010-01-08 Arkiverad 10 januari 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ Historien om Nordiska Kompaniet Arkiverad 12 december 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ Bromma Blocks Arkiverad 25 september 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ ”Uppgift enligt Smålandsposten, 2010-07-30”. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100827155634/http://www.smp.se/ledare/inget-varuhus-om-mp-far-bestamma(2036311).gm. Läst 26 september 2010. 
  11. ^ Dagens Nyheter nätupplage av den 2010-01-19
  12. ^ Fredric Bedoire (1977), foto sida 324
  13. ^ http://www.farstacentrum.se/ - läst 18 sep 2010 kl. 14.48
  14. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130521043324/http://www.brommablocks.se/Om-oss/Historia/. Läst 27 september 2010. 
  15. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 november 2012. https://web.archive.org/web/20121114094055/http://www.tyreso.se/Boende_miljo/Gator-och-trafik/Aktuella-arbeten/llbacken-Centrum/. Läst 18 september 2010.  - läst 18 sep 2010 kl. 14.48

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]