Veddige socken – Wikipedia

Veddige socken
Socken
LandSverige
LandskapHalland
HäradViske härad
KommunVarbergs kommun
Bildadmedeltiden
Area81 kvadratkilometer
Upphov tillVeddige landskommun
Veddige församling
MotsvararVeddige distrikt
TingslagHallands norra domsagas tingslag (–)
Viske tingslag (–)
Karta
Veddige sockens läge i Hallands län.
Veddige sockens läge i Hallands län.
Veddige sockens läge i Hallands län.
Koordinater57°15′53″N 12°19′49″Ö / 57.26472222°N 12.33027778°Ö / 57.26472222; 12.33027778

Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod1517
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Veddige distrikt
Redigera Wikidata

Veddige socken i Halland ingick i Viske härad, ingår sedan 1971 i Varbergs kommun och motsvarar från 2016 Veddige distrikt.

Socknens areal är 81,33 kvadratkilometer, varav 77,07 land.[1] År 2000 fanns här 3 095 invånare.[2] Tätorten Veddige med sockenkyrkan Veddige kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Veddige socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Veddige församling och för de borgerliga frågorna till Veddige landskommun. Landskommunen utökades 1952 och uppgick 1971 i Varbergs kommun.[2] Församlingen utökades 2006 och uppgick 2012 i Veddige-Kungsäters församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Veddige, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier och domsagor enligt Viske härad. De indelta båtsmännen tillhörde Norra Hallands första båtsmanskompani.[4][5]

Geografi och natur[redigera | redigera wikitext]

Veddige socken ligger kring Viskan. Socknen består av dalbygd kring Viskan och kuperad skogsbygd däromkring.[6][7][1] Största insjö är Stora Hornsjön som delas med Idala och Frillesås socknar i Kungsbacka kommun samt Horreds socken i Marks kommun.

Hjörne naturreservat är ett kommunalt naturreservat.

Sätesgårdar var Björkholms säteri[8][9] och Jonsjö säteri.[10][11]

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

Från stenåldern finns cirka 50 boplatser, en gånggrift och två hällkistor. Från bronsåldern finns några stora högar, gravrösen och skålgropstenar.[6][7][12][13]

Danskestenarna[redigera | redigera wikitext]

På en plats 60–70 meter över havet, där någon kvarn knappast kunde ha legat långt från bebyggelse finns i skogen 10–20 kvarnstenar. En man som kände till stenarnas historia har berättat att de i folkmun kallats ”danskestenar”, då de ansågs huggna av danskar under medeltiden, när Halland, Skåne och Blekinge tillhörde Danmark. Åsbro vid Viskan kan ha varit platsen för utskeppning till det danska moderlandet, där sten för ändamålet saknas och möjligen var det munkarna vid Ås kloster som initierade tillverkningen av kvarnstenar. Omkring 700 kvarnstenar har dokumenterats och uppskattningsvis finns ytterligare 300.

Lämningarna är sannolikt resterna av en omfattande äldre "stenindustri". Hundratals, ja kanske tusentals misslyckade eller av andra skäl ofullbordade kvarnstenar finns kvar i nämnda skogsområden, av såväl handkvarns- som skvaltkvarnsstorlek. Gropar i urberget och mängder av skrotsten bär samma vittnesbörd. Mängden färdiga stenar som ej tagits till vara tyder på att verksamheten fått ett plötsligt slut, möjligen i samband med freden i Brömsebro 1645, då svenska stentillverkare kan ha tagit över.[14]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet (1378 Wyghöghä) kommer från kyrkbyn. Förleden kan innehålla vig, 'strid; dråp', den senare formen Vedd (Wid(h)) kommer från 'with, 'skog'. Efterleden är hög, gravhög.[15][7]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Veddige socken 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
1 092
1760
  
1 170
1769
  
1 211
1780
  
1 321
1790
  
1 270
1800
  
1 285
1810
  
1 319
1820
  
1 515
1830
  
1 710
1840
  
1 882
1850
  
2 072
1860
  
2 359
1870
  
2 376
1880
  
2 261
1890
  
2 081
1900
  
1 930
1910
  
1 675
1920
  
1 768
1930
  
1 760
1940
  
1 768
1950
  
1 743
1960
  
1 739
1970
  
2 148
1980
  
2 883
1990
  
3 166
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Veddige socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Veddige socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ Om Hallands båtsmanskompani
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940 
  7. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  8. ^ Björkholm, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  9. ^ Björkholm i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  10. ^ Jonsjö, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  11. ^ Jonsjö i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  12. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Veddige socken
  13. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Veddige socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  14. ^ Om Danskestenarna Varbergs fornminnesförening
  15. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]