Willy Walfridsson – Wikipedia

Willy Walfridsson
PseudonymPelle i Ryet
FöddKarl Valfrid Carlsson
18 juni 1904
Bärfendals socken, Göteborgs och Bohus län
Död15 augusti 1968 (64 år)
Sofia församling, Stockholm
YrkeFörfattare
NationalitetSverige Svensk
SpråkSvenska
Verksam1933–1968

Karl Valfrid (Willy) Walfridsson, ursprungligen Karl Valfrid Carlsson,[1] född 18 juni 1904 i Bärfendals socken, Göteborgs och Bohus län, död 15 augusti 1968 i Sofia församling, Stockholm,[2] var en svensk författare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Han var född i Bärfendal i nuvarande Munkedals kommun. Fadern var okänd, och modern hette Klara Carlsson. Han växte upp hos morföräldrarna på torpet Karlshamn.[3] Walfridsson tog tidigt värvning för att komma bort från sina fattiga levnadsvillkor, men upplevde militärlivet som förnedrande och fick avsked.

På grund av den rådande arbetslösheten, speciellt bland ungdomen, gav han sig ut på luffen och hamnade till sist i Stockholm, där han kom att tillhöra Klarabohemerna. Han försörjde sig inom flera olika yrken, bland annat som springpojke, trumslagarpojke, kafémusiker och genom bidrag till tidningar, innan han gjorde dubbel debut 1933 med romanerna Luffarliv på svenska landsvägar och Slavar.[4] De och följande samhällskritiska romaner skildrar den svenska arbetarklassungdomens utsatthet under depressionen på 1930-talet, med arbetslöshet och påtvingat luffarliv.

Strukturomvanling och urbanisering behandlas i romantrilogin Orons år, Medan vi lever och Vart vinden vill (1948–1950). Bohusläns 1800-talshistoria är bakgrunden till trilogin med titlarna Eviga hav (1952), Vägen mot gryningen (1953) och Tysta vandrar stjärnorna (1954), som är en kulturhistoriskt kunnig och psykologiskt inkännande framställning av västkustens bygder. Walfridsson återkom med ytterligare en romansvit, fast med själbiografiskt stoff, i Söndagsbarn (1960), Landstrykare (1961) och Testamente (1963). Romanen Än väntar våren (1965) ger en burlesk skildring av livet bland resandefolket.

Han skrev även sångtexter, såsom ”En kärlekens visa” och ”Kung Ranes tärna” för filmen Krut och kärlek (1956),[5] och samlade folksagor i boken Från vresig kust (1954). Under pseudonymen Pelle i Ryet skrev han även bygdehistorier och pjäser för amatörteatern.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Luffarliv på svenska landsvägar. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1933. Libris 1365053 
  • Slavar : en bok om ungdom i nöd. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1933. Libris 1365054 
  • Livet börjar i morgon. Stockholm: Schildt. 1934. Libris 1365052 
  • Gräset gulnar som det gulnat alla år. Stockholm: Tiden. 1935. Libris 1365051 
  • En främling kommer till gården. J.U.F:s teaterpjäser ; 2. Stockholm: J.U.F. 1935. Libris 1356768 
  • Revolutionen i Bystamåla : bygdehistorier. Göteborg: Romanförl. 1935. Libris 1366285 
  • Gänget "D.G.H.". Lindqvists pojkböcker ; 14. 1936. Stockholm. 1936. Libris 3152984 
  • Muren. Stockholm: Tiden. 1936. Libris 1381082 
  • Pensionat "Solrosen". J.U.F:s teaterpjäser ; 4. Stockholm: J.U.F. 1937. Libris 1372671 
  • Kärlek i fält : lustspel i tre akter. N.T.O:s teaterbibliotek ; 84. Stockholm: Nationaltemplarordens förl. 1940. Libris 1374358 
  • Orons år : roman. Stockholm: LT. 1948. Libris 1421955 
  • Medan vi lever : roman. Stockholm: LT. 1949. Libris 1421954 
  • Vart vinden vill : roman. Stockholm: LT. 1950. Libris 1421956 
  • Eviga hav. Stockholm: LT. 1952. Libris 1464387 
  • Vägen mot gryningen. Stockholm: LT. 1953. Libris 1464392 
  • Från vresig kust : en samling bohuslänska folksagor. Stockholm: Nutid. 1954. Libris 1464388 
  • Kalle Piggrygg reser till Stockholm. Stockholm: LT. 1954. Libris 1464389 
  • Tysta vandrar stjärnorna : roman. Stockholm: LT. 1954. Libris 1464391 
  • Silverpoppeln : roman. Stockholm: LT. 1955. Libris 1464390 
  • Heden : roman. Stockholm: LT. 1956. Libris 2858557 
  • Måne i nedan : roman. Stockholm: LT. 1957. Libris 2128702 
  • Höstdagjämning : roman. Stockholm: LT. 1958. Libris 1238755 
  • Söndagsbarn : roman. Stockholm: LT. 1960. Libris 1238750 
  • Landstrykare : kapitel ur ett liv. Stockholm: LT. 1961. Libris 1238753 
  • Brodjaga : storinky z žyttja. Kyïv: Dnipro. 1964. Libris 264790  - Ukrainsk översättning.
  • Testamente : roman. Stockholm: LT. 1963. Libris 1238749 
  • Än väntar våren : f. d. tivoliartisten Anton Dyster-Rosenkrantz-Frantzons levnadsbeskrivning. Stockholm. 1965. Libris 2149191 
  • Höstens lekar. Stockholm: LT. 1968. Libris 1238751 

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Margaretha Nilsson, ”Willy Walfridsson : Bärfendal i hans författarskap”, Barfendal.se. Läst 3 september 2023.
  2. ^ Sveriges dödbok 1901–2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 978-91-87676-64-2 
  3. ^ Margaretha Nilsson, ”Keberg”, Berfendalshistoria 13 juli 2016. Läst 3 september 2023.
  4. ^ Bengt Åhlén (red.), Svenskt författarlexikon 1. 1900–1941 (Stockholm: Rabén & Sjögren, 1942), s. 857. Läst 3 september 2023.
  5. ^ ”Willy Walfridsson”, Svensk Filmdatabas. Läst 3 september 2023.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bergkvist, Sven O (1993). ”Luffaren som blev författare”. I Klarabohemernas värld / Sven O. Bergkvist, Dan Mellin (Stockholm : Carlsson, cop. 1993): sid. 77-[80].  Libris 2178421
  • Yvell, Erik (1994). ”Från beredskapstiden : [om Willy Walfridsson]”. Udda; glömda (Smedjebacken  : Respons, 1994): sid. 80-88.  Libris 2199284
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Willy_Walfridsson&oldid=54228001”